People in today’s society are becoming more and more aware of how important it is to use energy as efficiently as possible. This is clearly noticeable by an increase in home produced heat with e.g. solar panels or heat pumps heating systems. These changing customer demands forces district heating technology to be redesigned, which is why there is an ongoing research regarding the next generation of district heating - low temperature district heating (LTDH). Umeå Energi is a district heating company which has noticed these changed customer requirements and are in the need to gain knowledge about the technology of LTDH and how it could affect their existing distribution networks. The purpose of this study is therefore to examine the conditions surrounding the integration of LTDH in parts of Umeå. The technology of LTDH as well as its advantages and disadvantages are first described in this thesis. The next step was to decide the dimension of a secondary low temperature network by calculating heating requirements for domestic hot water demands as well as pipeline dimensions. To be able to create a low temperature part of the network, a heat exchanger was used. Simulations were then performed in the program NetSim to see how this network affected the existing primary net at Umeå Energi. The results showed that the existing network is not affected in any significant way. The next step was to investigate how the so-called prosumers affected on the secondary network but also on the existing primary net at Umeå Energi. A prosumer is a costumer who is partly a consumer, who buys heat from Umeå Energi, and partly producing its own heat via e.g. heat pumps. Umeå Energi is meeting these changing customer requirements by allowing such a prosumer to store their eventual excess heat into the district heating network, and is also given the opportunity to buy heat at shortfall. The flow temperature of the water (60⁰C) that a prosumer wants to deliver to the network falls below the temperatures on the existing network, which is about 100⁰C but can also be higher than that. This is the biggest reason why prosumers must deliver their waste heat to a low temperature network. A study in which waste heat from Akademiska Hus was delivered to the network was made to analyze how a prosumer may affect the district heating network. To be able to do that a simulation were made in NetSim based on different seasonal basis. The results showed that a prosumer does not affect the network in a noticeable way. However, during the summer months, the district heating network already has excess heat due to the use of waste as fuel. This means that the connection of prosumers will increase the excess heat in the net and therefore an investigation of the possibilities of using seasonal storage in the form of boreholes stock was made. Various cases were analyzed, and the biggest focus was on a case about the amounts of waste heat obtained from Akademiska Hus added to the excess heat Umeå Energi have in the current situation. The result shows that an investment of boreholes stock cannot primarily be seen as profitable for Umeå Energi, but this solution may meet the changed customer demands and may by that generate economic benefits in the long run.  Based on the results of this analysis, it appears that Umeå Energi's existing distribution network is capable of connecting to a secondary low temperature network and also potential prosumers. This means that the implementation of LTDH could lead to economic benefits for Umeå Energi. / Fjärrvärmebranschen står inför en utmaning då samhället befinner sig i en förändringsfas. Samhället blir mer och mer medvetet om hur viktigt det är att använda energi så effektivt som möjligt. Detta märks tydligt genom en ökning av egenproducerad värme från exempelvis solpaneler eller värmepumpar som uppvärmningssystem hos bebyggelser. I och med dessa förändrade kundkrav måste fjärrvärmetekniken designas om, vilket är orsaken till varför forskning pågår angående nästa generations fjärrvärme – lågtempererad fjärrvärme (LTFV). Umeå Energi är ett fjärrvärmeföretag som har uppmärksammat dessa förändrade kundkrav och behöver få kunskap om tekniken bakom LFTV samt hur det skulle kunna påverka deras befintliga distributionsnät. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka förutsättningarna kring en integrering av LTFV i delar av Umeå. I detta examensarbete beskrivs först tekniken bakom LTFV samt dess för- och nackdelar. Därefter dimensionerades en modell av ett sekundärt lågtempererat nät genom beräkningar av uppvärmningsbehov, tappvarmvattensbehov samt rörledningsdimensionering. För att göra nätdelen lågtempererad användes en värmeväxlare. Simuleringar utfördes sedan i programmet NetSim för att se hur detta nät påverkade det befintliga primära nätet hos Umeå Energi. Resultatet visade att det befintliga nätet inte påverkades i någon större grad. Nästa steg var att undersöka hur så kallade prosumenter påverkade dels det sekundära nätet men också det befintliga primära nätet hos Umeå Energi. En prosument kallas en kund som delvis är en konsument, som då köper värme från Umeå Energi, och delvis producerar egen värme via exempelvis värmepumpar. Genom att låta en sådan prosument lagra sin eventuella överskottsvärme i fjärrvärmenätet, och sedan köpa värme vid underskott av värme från egenproduktion kan då Umeå Energi möta de förändrade kundkraven. Framledningstemperaturen på vattnet, ca 60⁰C, som en prosument vill leverera till nätet underskrider temperaturerna på det befintliga nätet, vilket är ca 100⁰C men kan tidvis vara högre än det. Det är den största anledningen till varför prosumenter måste leverera sin spillvärme till ett lågtempererat nät. För att undersöka hur en prosument kan påverka nätet utformades en studie där delar av det spillvärme som Akademiska Hus erhåller levererades till nätet. Detta simulerades i NetSim utifrån olika säsongsfall och resultatet visade att en prosuments påverkan på nätet inte är märkbart. Under sommarmånaderna har dock fjärrvärmenätet värmeöverskott tack vare avfallsförbränning redan innan inkoppling av prosumenter och därför undersöktes möjligheterna till att använda säsonglagring i form av borrhålslager. Olika fall beräknades, och störst fokus lades på de spillvärmemängder som erhölls från Akademiska Hus samt den överskottsvärme som Umeå Energi själv erhåller från sin avfallsförbränning under sommaren. Resultatet visar att en investering av borrhålslager primärt inte kan ses som lönsamt för Umeå Energi. Dock kan de förändrade kundkraven, d.v.s. att låta prosumenter lagra överskottsvärme i nätet mötas i denna lösning och i och med detta är denna idé något som i längden kan generera ekonomisk vinst för företaget. Utifrån resultaten från denna analys framgår det att Umeå Energis befintliga distributionsnät klarar av en inkoppling av ett sekundärt lågtempererat nät samt framtida prosumenter. Detta betyder då att en integrering av LTFV skulle kunna leda till ekonomiska vinster för Umeå Energi.

Milleniemål nummer sju avser att skapa en hållbar utveckling för framtida generationer. Ett sätt att uppnå mål nummer sju är skapandet av mer energieffektiva energisystem med förnybara ämnen. Solen är en av de förnybara källor som skall skapa energiomställningen. Uppsatsen studerar solelens roll i energiomställningen. Studien kommer att redogöra för vad som får bostadsrättsföreningar och/eller enskilda att installera solel. Det finns såväl hinder som möjligheter för installationer av solel som i sin komplexitet påverkas av de politiska besluten. Hindren representeras av lagar och regler som försvårar för personer att enkelt och okomplicerat byta energisystem från Uppsalas elnät till egenproducerad solel. Att möjliggöra nettodebitering, nya skatteregler och möjligheten att äga andelar i solcellsparker är framtida ambitioner och visioner för att ytterligare gynna solelens roll i energiomställningen. Dagens möjligheter kommer av den lönsamhet som kommer av solel och faktum att vara en del av en mer energi- och miljövänlig elkultur. Energiomställningen förstärks vidare av den kapacitet prosumenter (konsumera och producera egen solel) har. Likväl som politiska beslut behövs för att främja expansionen av solel står individer för en förändrad kulturell syn på energisystem.

No description available.

Produktplacering och sponsrat material i sociala medier ökar markant till följd av det digitala landskapets spridning. Det blir allt mer vanligt att blanda kommersiellt innehåll i icke-kommersiella sammanhang, vilket medför förvirring och oro hos konsumenter. Ett exempel på detta är videoplattformstjänsten YouTube. Influencer marketing på YouTube växer för var dag av orsaken att man genom tjänsten kan nå ut till en bredare publik – vilket många företag utnyttjar. Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad förståelse för vilka eventuella reaktioner som produktplacering i videoklipp framkallar, eller inte framkallar. Studien undersöker mottagarens attityd till sponsrat material och produktplacering och visar likheter och skillnader mellan producenter och konsumenter. Den undersöker även om konsumenternas reaktioner skiljer sig åt beroende på hur videorna förhåller sig till givna rekommendationer och riktlinjer. Undersökningen har skett genom kvalitativ metod och intervjuer tillsammans med både en konsumentmålgrupp och en producentmålgrupp.Resultatet visar att reaktionerna är många och varierande, de negativa reaktionerna är dock dominerande. Producenternas och konsumenternas åsikter skiljer sig till största del åt och producenterna är mer positivt inställda. Faktorer som varumärkeskännedom, tillit och engagemang har ofta stor betydelse för en framgångsrik marknadsföring genom YouTube.Slutsatsen indikerar att reaktioner så som nyfikenhet, intresse, irritation och avundsjuka är vanliga reaktioner på produktplacering. Konsumenterna tycks också mer positiva till integrerad reklam i videoklipp trots att rekommendationerna talar för det motsatta kring hur de bör framställas. / Product placement and sponsored content through social media is increasing significantly as a result of the digital landscape evolving. It is becoming more common to mix commercial content in non-commercial contexts which leads to confusion and concern amongst consumers. An example of this is the video platform service YouTube. Influencer marketing on YouTube is growing by the day because of the wide audience that companies can can reach out to – thanks to the service. This essay aims to contribute to a better understanding of the possible reactions that product placement in videos provokes or does not provoke. The study examines the viewer’s attitude to sponsored material and product placement and what similarities and differences there is between producers and consumers. It also investigates whether consumer’s responses differ depending on how videos relate to recommendations and guidelines. The survey has been conducted through a qualitative method with interviews in focus along with both a consumer- and a producer target group.The result show that the reactions are numerous and various, but the negative reactions are the dominant. The opinions of producers and consumers differ greatly, as producers are more positive towards product placements. Factors such as brand awareness, trust and dedication are often of great importance for successful marketing through YouTube.The conclusion indicates that reactions such as curiosity, interest, irritation and jealousy are common reactions to product placement. Consumers also seem more positive towards integrated advertising in videos despite the recommendations speak for the opposite.

Investment in solar power is increasing in Sweden and especially the smaller installation below 20 kW which is typical for villa roofs. Potential prosumer can use a solar map, an interactive online tool, to investigate the solar potential of their roof based on a geographical data. A study analyzing several solar concludes that the results vary greatly depending on the tool and assumptions made by the provider. This thesis aims to determine the most effective online communication techniques for communicating the cost and benefit of solar PV to potential prosumers. The overall aim of effective communication is based on utility, framing, and trust. To achieve the aim semi-structured interviews and a technical verification of a solar map in Karlstad. The website of Karlstads Energi operates by asking theuser to mark their roof area and enter their yearly electricity consumption. The ability to effectively convey information that is useful, attractive, and trustworthy is based on the user. There is not one perfect design that will work for all users as the users have different knowledge and interests going in which varies the utility. The framing that is the most favorable is using the yearly production in kWh described as a financial investment focusing on savings from the system together with environmental aspects. Users base the trust of the results on more than the figures. Previous brand recognition as well as opinions from previous users weigh in when evaluating the results before decision making. / Alternativ titel: Utvärdering av en Solkarta – Hushållsinvesteringar i solceller som prosument  Investering inom Solkraften ökar i Sverige, speciellt mindre installationer under 20 kW vilket är typiskt för villatak. Potentiella prosumenter kan använda en solkarta, ett interaktivt onlineverktyg, för att undersöka solpotentialen på sitt tak baserat på geografisk data. En studie som analyserade flera solkartor drar slutsatsen att resultaten varierar mycket beroende på verktyget och de antaganden som skaparen gjort. Detta examensarbete syftar till att fastställa de mest effektiva onlinekommunikationsteknikerna för att kommunicera kostnaden och nyttan av solenergi till potentiella prosumenter. Där effektiv kommunikation bygger på användbarhet, presentation och tillit. För att uppnå syftet genomförs semistrukturerade intervjuer och en teknisk verifiering av en solkarta i Karlstad. Karlstads Energis solkarta fungerar genom att be användaren att markera sin takyta och ange sin årliga elförbrukning.  Förmågan att effektivt förmedla information som är användbar, attraktiv och pålitlig baseras på användaren. Det finns inte en perfekt design som fungerar för alla användare eftersom användarna har olika kunskaper och intressen vilket påverkar användbarheten. Den presentationen som är mest fördelaktig är att använda årsproduktionen i kWh som beskrivs som en finansiell investering med fokus på besparingar från systemet tillsammans med miljöaspekter. Användare baserar förtroendet för resultaten på mer än siffrorna. Tidigare varumärkeskännedom samt åsikter från tidigare användare väger in när man utvärderar resultaten innan beslut fattas.

No description available.

No description available.

Solar energy is resourceful for many purposes, for example, harvesting renewable electricity with photovoltaic (PV) technology. The number of new grid connections of PV is continuously increasing, and the Swedish PV market for residential prosumers is growing. Providing accurate information about PV’s benefits and the installation’s technical details is essential to attract more prosumers to the PV market. One outlet for such information is providers of PV, who are also responsible for the technical details. From a technical perspective, how much of the produced electricity the prosumer can self-consume impacts the profitability of the investment. Higher self-consumption is associated with more savings, and a battery storage system has the potential to increase self-consumption. Two different approaches were used to carry out this thesis. Communication was studied with a qualitative approach, and the technical term self-consumption was analysed quantitatively. A discourse analysis with a pragmatic approach was performed to study what meanings are created when retailers communicate about the two genres within the discourse of PV: the benefits and the technical specifications. Qualitative data used for this part was collected from the websites of PV retailers. The quantitative part involved calculations of self-consumption levels and simulations of a battery storage system in MATLAB using an extensive data set over households with real PV systems. The identified research gap indicates no previous studies on how PV retailers communicate and few studies of self-consumption using data from real systems. The results from the discourse analysis of the benefits showed that some of the central meanings were: “a prosumer's roof is worth money if they can afford the investment”, “PV has a positive environmental impact”, and “adoption of PV is a trend that prosumers should follow”. The central meaning from the analysis of the technical specifications was that “a prosumer does not need to be concerned about the technical aspect of the installation because the company takes care of it”. The results from the quantitative study showed that from the available data, self-consumption was dependent on how the PV system size is matched to the consumption of the household. Depending on the ALR groups, the households had different mean values of self-consumption, whereas the most common group ALR=6 had a mean self-consumption level of 38%. The simulations with battery storage showed that systems with lower initial self-consumption (below 40%) could increase self-consumption faster with increasing battery capacity but could not reach maximum self-consumption values.

The study, from a prosumer perspective, has examined the activities of parents on Facebook, as well as how the City of Malmö can proactively work to prevent trust crises and the spread of rumors. Using method triangulation, the study was conducted through five qualitative individual interviews, a focus group and a document analysis of Malmö city's communication policy. The results presented in the study highlight the need for mutual relationship building to meet the communication and information needs of parents in today's digital landscape. The study concludes that for the City of Malmö to meet people's needs and expectations, there is a requirement for adaptation and adjustment to both digital and societal developments. Likewise, it is necessary for parents to adapt and change within the modern era. / Studien har, utifrån ett prosumentperspektiv, undersökt vårdnadshavares aktiviteter på Facebook, samt hur Malmö stad kan arbeta förebyggande för att förhindra förtroendekriser samt ryktesspridning. Studien har med hjälp av metodtriangulering utförts genom fem kvalitativa individuella intervjuer, en fokusgrupp och en dokumentanalys av Malmö stads kommunikationspolicy. Resultatet som presenteras i studien är behovet av ömsesidigt relationsskapande för att tillgodose vårdnadshavares kommunikations- och informationsbehov i dagens digitala landskap. Studiens slutsats är, för att Malmö stad ska kunna möta människors behov och förväntningar krävs en förändring och anpassning till såväl den digitala utvecklingen som den samhälleliga utvecklingen. Likaså är det nödvändigt för vårdnadshavare att anpassa sig till och förändra sig i takt med den moderna eran.

Over the past decade, technologies that facilitate household electricity production and storage have seen a rapid development along with a significant cost reduction. Research points to an increased share of household-produced electricity within the existing national grids across the globe. In some cases, self-sufficiency is possible where households are able to decouple from the grid and become independent on their electricity, in other words, go off-grid. Furthermore, this change puts additional pressure on how the electricity system is set up, which, challenges prevailing incumbents to adapt. Depending on the geographical location, circumstances for selfsufficiency varies. Sweden is a country with high seasonal variations with its Northern position, which raises the question of how off-grid households are feasible and, how they can receive traction. To investigate possible changes within large technical systems such as the electricity system, which is a vital part of the society, theories within socio-technical systems have shown much promise. However, these theories often lack the more techno-economic aspect of concrete and future investment costs from a consumer perspective, suggesting an existing research gap. Hence, the purpose of this study is to provide further knowledge regarding off-grid applications in the Swedish Context. This is done by investigating what circumstances could trigger existing electricity consumers to go off-grid. The research process and structure of the report can be interpreted as indiscriminate, however, the study has focused on combining theories surrounding socio-technical changes whilst applying techno-economic modelling to strengthen the work, similar to a dual paper study. Data was collected in the form of a literature review and interviews to provide a holistic representation of off-grid and its nexus to the electricity system. In addition to this, complementing modelling of grid-connected-, prosumer-, and off-grid households were performed. Results point towards a scene where off-grid reaches grid parity within the coming two decades, which, will increase the economic rationale of investing in an off-grid. Opposingly, there is currently no economic rationale in off-grid applications considering the relatively low electricity costs in Sweden as of today. Moreover, conditions show promise if the adopters see beyond economics and, possesses a strong will towards independence. However, implications suggest that the high reliability and low costs of the Swedish electricity grid impedes the ability of new radical innovations to receive traction. Furthermore, this study has contributed by filling the research gap between socio-technical changes and techno-economic projects in regards to electricity systems. Consequently, contributing to the academic field of socio-technical change, it has been shown that the combination of socio-technical change and techno-economic projections is applicable and beneficial. Additionally, it can be argued that the results of this study highlight that the consumer have a greater role in the development of off-grid applications than what the theories suggest. Lastly, the electricity system is a complex mechanism and, to further strengthen the perception of how a relatively new application, as in the case of off-grid, will impact the system, appurtenant suggestions for possible future research within the area are proposed. / Under det senaste decenniet har teknik som underlättar hushållens elproduktion och lagring haft en hastig utveckling tillsammans med en betydande kostnadsminskning. Forskning pekar på en ökad andel hushållsproducerad el inom de befintliga nationella elnäten över hela världen. I vissa fall är självförsörjning möjligt där hushållen kan koppla bort sig från nätet och bli oberoende av sin elförsörjning, med andra ord gå off-grid. Vidare leder en potentiell förändring mot offgrid till ytterligare påtryckningar på hur elsystemet är uppbyggt, vilket utmanar många aktörers sätt att agera. Beroende på geografisk plats så varierar förutsättningarna för självförsörjning. Sverige är ett land med stora säsongsvariationer i och med sin nordliga position, vilket väcker frågan om off-grid hushåll är genomförbara i Sverige och hur de kan skulle kunna etableras. För att undersöka möjliga förändringar inom stora tekniska system som elsystemet, som är en viktig del av samhället, har teorier inom socio-tekniska system visat vara till stor nytta. Däremot saknar dessa teorier emellertid den mer tekno-ekonomiska aspekten av konkreta och framtida investeringskostnader ur ett konsumentperspektiv, vilket antyder ett befintligt forskningsgap. Följaktligen är syftet med den här studien att ge ytterligare inblick om off-grid-applikationer i svenska sammanhang. Vilket har gjorts genom att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att befintliga elkonsumenter går off-grid. Forskningsprocessen och strukturen i rapporten kan vara svårtolkat, men studien har fokuserat på att kombinera teorier kring socio-tekniska förändringar samtidigt som man använder teknoekonomisk modellering för att stärka arbetet. Data samlades in i form av en litteraturstudie och intervjuer för att ge en holistisk representation av off-grid och dess koppling till elsystemet. Utöver litteraturstudie utfördes kompletterande modellering av hushållsanslutna, prosumeroch off-gridhushåll. Resultaten pekar mot scenarion där off-grid når nätparitet under de kommande två decennierna, vilket kommer att öka den ekonomiska rationaliteten för att investera i ett off-grid. Det finns det för närvarande inga ekonomiska skäl till att investera off-grid-applikationer med tanke på de relativt låga elkostnaderna i Sverige idag. Förhållandena visar dessutom löfte om att potentiella användare ser förbi ekonomin och har istället en stark vilja mot självständighet. Implikationer tyder emellertid på att det svenska elnätets höga tillförlitlighet och låga pris hindrar nya radikala innovationers förmåga att ta få fäste. Det är argumenterbart att den här studien har bidragit med att fylla forskningsgapet mellan socio-tekniska förändringar och tekno-ekonomiska projektioner inom elsystem. Samtidigt har studien bidragit till det vetenskapliga området kring socio-tekniska visat på möjligheten och fördelen i att kombinera teorier kring socio-teknisk förändring och tekno-ekonomiska förändringar. Dessutom kan det hävdas att resultaten av den här studie visar att konsumenten har en större roll i utvecklingen av applikationer utanför nätet än vad teorierna föreslår. Slutligen är elsystemet en komplex mekanism, och för att ytterligare stärka uppfattningen om hur en relativt ny applikation, som i fallet utanför nätet, kommer att påverka systemet föreslås lämpliga förslag för eventuell framtida forskning inom området.