Idag finns många barn på våra förskolor som är flerspråkiga och enligt läroplanen för förskolan ska barnen främjas i sin modersmålsutveckling liksom i utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2016). Dessutom hör språk och identitetsutveckling ihop (a.a.). Syftet med denna intervjustudie är således att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med flerspråkighet, vilka metoder de använder och vad de anser om flerspråkighet relaterat till identitetsutveckling. Fyra intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i fyra olika förskolor. Förskolorna valdes utifrån stort antal flerspråkiga barn och/eller lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Denna studie är utförd utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta eftersom vi utgår från att lärande och utveckling sker i sociala och kulturella möten med olika människor, vilket också är något som Vygotskij menar. Materialet samlades in med hjälp av ljudupptagning och skrevs sedan ut. Därefter analyserades materialet och delades upp i kategorier utifrån den didaktiska frågan Hur, Vygotskijs, teorier om den proximala utvecklingszonen och den mer kompetente andre och utifrån Dahlberg, Moss och Pence teorier om mångfaldiga identiteter. Tre kategorier formades på så vis; Metoder, Mer kompetenta personer och Identitet relaterat till flerspråkighet. Resultatet visade att förskollärarna använde metoder som samtal, sång, läsning, tecken som stöd och olika material som till exempel böcker, bildscheman, lärplattor och datorer. Förskollärarna använde sig även av mer kompetenta andra såsom vårdnadshavare och barn med andra språk för att främja flerspråkigheten. En osäkerhet kring hur förskollärarna kunde främja flerspråkigheten på grund av bland annat egna begränsade språkkunskaper kunde dock urskiljas. Förskollärarnas beskrivningar visade hur viktigt det är för den flerspråkiga utvecklingen att barn får befinna sig i den proximala utvecklingszonen och där utvecklas tillsammans med andra personer som är mer kompetenta inom området. Identitetsutvecklingen konstaterades ha en stark förbindelse med språket där förskollärarna även kopplade in kulturen som en del av det hela; flera språk ger barn fler möjligheter till mångfaldiga identiteter.

The main purpose of this study is to examine how teachers in special needs school work with formative assessment. We have used a qualitative approach and conducted interviews to get answers to our questions. Our aim is also to examine teachers´ experience of how the five key strategies, defined by Black and Wiliam (2009) in formative assessment, are being practiced with students with learning and intellectual disabilities.The results showed that deeper knowledge, interest and implementation of formative assessment vary between teachers and schools. It also showed that teachers more extensively worked with goal clarification by curriculum or other control document with good results. The teachers also experience good outcome in providing feedback to the students. Most difficulties were experienced in the students´ own learning process such as self- assessing and regulating their own learning. Difficulties were also found in using students as a resource to each other in the learning process.Teachers in the study note that students´ ability to communicate affect their interaction with other students and their ability to show knowledge. The ability to communicate also affects the teachers´ possibilities to assess the students´ learning. This complicates the implementation of formative assessment. A general success factor, and maybe to some extent a necessity, shown in the study is the importance of good relations between teacher and student to promote learning. / Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning. Vi har gjort en kvalitativ studie och gjort semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra frågor. Syftet är också att undersöka pedagogernas erfarenheter kring arbetssätt som implementerar de fem nyckelstrategierna, definierade av Black och Wiliam (2009) i särskolan och vilka möjligheter och hinder det för med sig.Resultatet visade att djupare kunskap, intresse och implementering av formativ bedömning varierade mellan pedagoger och skolor. Det visade också att pedagoger mer frekvent arbetar med förtydligande av mål i läroplanen och andra styrdokument med goda resultat. Pedagogerna erfor också bra erfarenheter av att arbeta med feedback. De största svårigheterna upplevde pedagogerna i arbetssätt som handlade om självbedömning och att få eleverna att äga sitt lärande. De upplevde också svårigheter i arbetssätt som handlar om kamratrespons.Pedagoger i studien framhävde elevers förmåga att kommunicera som ett hinder både i interaktionen med andra elever och som en svårighet att visa sin kunskap. Förmågan att kommunicera påverkar också pedagogernas möjligheter att bedöma elevernas lärprocess. Dessa hinder komplicerar implementeringen av formativ bedömning i särskolan. Studien visade på att en bra relation mellan pedagog och elev är en förutsättning och nödvändighet för lärande.

No description available.

ABSTRACT The purpose of this study was to investigate leadership creation in group interactions in higher education. The study is based on three issues: “What does leadership creation show during lectures, seminars and group work?”, “Which strengths with leadership creation are made visible in group interactions in the three types of teaching?” and “What weaknesses with leadership creation are made visible in group interactions in the three types of teaching?”. The previous research based on scientific articles highlights themes such as group work and group leaders. The sociocultural perspective and its concepts of mediation, communication and the zone of proximal development were applied in the study's analysis, based on Lev S. Vygotsky and Roger Säljö. The empirical material was collected using the observation method, a pilot and 6 observations were performed. The study's results showed that leadership creation is made visible through the mediation of artifacts, different types of communication within group interactions, where a formal leader or an informal leader in the group applies these tools as tactics to create and maintain their role in the group. Strengths with leadership creation were that the group would work together and perform the tasks that were intended in the teaching. The weaknesses that turned out were conflicts in the groups because there were no leadership roles in the group or that the leadership role was not sufficiently strong. The societal and scientific relevance is presented through various newspaper articles and the discussion of scientific articles on leadership within the educational system.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.

No description available.

Denna uppsats, Läraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lärare gör för att omforma sina ämneskunskaper till ämnesdidaktiska, vilka metoder de använder i undervisningen för att medvetandegöra elevernas inlärning, samt hur lärarna gör för att utmana och inspirera elevernas lärande och kunskapsutveckling. Teorierna som använts i studien är läranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning to learn och pedagogical content knowledge, vilka även ligger till grund för den analyserande delen. Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik är avgörande för en god arbetsmiljö, en ständig dialog utifrån elevens perspektiv bör föras för att skapa medvetenhet hos eleven gällande lärprocessen. Utveckling av självständigt lärande sker genom tydlig kommunikation mellan lärare och elever, det vill säga att läraren är tydlig med anledningen till arbetsområdet, informationen kring anvisningarna, samt finns som en tydlig vägledare för att guida eleven genom ämnet. Vidare handlar omformning av ämneskunskaper för lärare i praktiken om att reflektera, utvärdera och utveckla planeringen och den genomförda undervisningen.

För att idag kunna känna en delaktighet i samhället behöver varje människa kunna samspela. Detta samspel bygger på kommunikation med varandra. Det finns personer som har svårt för att kommunicera då det kan finnas ett språk och/eller en kommunikationsbarriär. För att komma över den här barriären kan man använda sig av stödtecken. I Sveriges förskolor arbetas det ibland med tecken som hjälpmedel. Denna teckenanvändning kallas för TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Vårt syfte med rapporten var att ta reda på hur förskolor arbetar med tecken. Hur ofta de används, vad pedagogerna ser för utmaningar och möjligheter med det och om de anser att det kan vara till stöd för barnen i deras språk- och kommunikationsutveckling och i så fall på vilket sätt. För att få fram ett resultat utifrån detta syfte intervjuades sex stycken pedagoger i norra delen av Sverige. När vi analyserade intervjuerna gjorde vi en transkribering av vårt insamlade material. Därefter använde vi oss av fenomenografisk analysmetod. Detta kommer vi beskriva mer ingående i metodavsnittet. I resultatet framgick det att tecken endast användes i enstaka situationer men att pedagogerna skulle vilja arbeta mer med det. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda TAKK och de menade bland annat att det kunde gynna barnens språkutveckling på olika sätt. Det fanns även utmaningar med TAKK som till exempel kunde vara att pedagogerna inte hade någon eller otillräckligt med utbildning inom TAKK vilket vi tolkar kan vara en nackdel. I rapporten kommer TAKK, tecken och tecken som stöd användas som synonymer.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse förnaturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter,djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket 2016) En väg till lärande är spel och liksom lekar kan spel motivera till lärande genom glädje (Hromek & Roffey, 2009). Detta arbete beskriver hur ett spel som främjar lärande genom glädje har utvecklats och utvärderats. Intresse för naturen har varit inspirationskälla till spelets innehåll och relevant forskning har varit till stöd i spelets utvecklingsprocess där Vygotskiljs teorier haft stort inflytande tillsammans med nyare tankar om kunskap som något subjektivt. Med den sociokulturella teorin som utgångspunkt växte brädspelet fram. Frågorna på frågekorten har formulerats med både öppna och slutna frågor. Målet med spelet var att främja diskussioner och samtal mellan barn och den tanken fick ligga till grund för frågornas utformning. Den traditionella iden om att ett spel ska vinnas av någon och lyckas bättre än andra valdes bort. Barnen spelar tillsammans och ska gemensamt bygga ett torn och vinna över spelet i stället för att de ska vinna över varandra. Efter att beslut tagits om spelets struktur och uppbyggnad skapades frågekategorier och frågekort. Djur och natur är ett övergripande tema och kategorierna är naturmiljöerna staden, ängen/jorden, havet, luften, sjöar/åar och skogen. En konstnär kontaktades för den fysiska utformningen av spelplanen. När spelet var färdigställt kontaktades fem förskolor för att testa spelet i sina respektive barngrupper. Efter två veckor svarade anställda på förskolorna på en enkät med frågor som berörde frågeställningar om barnssamtal, samarbete och lärande. Förskollärarna beskrev en upplevelse av att barnen diskuterar inte bara frågorna utan också spelplanen, tärningen och andra delar av spelet. De beskrev även en upplevelse av att barnen villigt samarbetar för att vinna över spelet när de förstod spelidén och att de under spelets gång lärde sig nya saker, både genom spelet och av varandra.7 Baserat på de resultaten är slutsatsen att spelet kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja samtal, samarbete och lärande. Förskollärarna på testförskolorna ser positiva utvecklingsmöjligheter hos barnen med spelets hjälp. Under arbetets gång utkristalliseras andra utvecklingsområden för spelet. Det var bland annat att digitalisera frågekorten, skapa en version där barnen kan diskutera mer själva utan vuxna samt versioner med andra ämnen än naturvetenskap.

We learn more and practice social skills through cooperative learning. Research has shown that students who work together towards common goals become more motivated and therefore gain more knowledge.  Students who have challenges whilst learning can benefit from cooperative learning, but what about the high-performing students? How do high-performing students interpret cooperative working? In this essay I will, with a socio-cultural perspective, analyse the high performing students' ideas on cooperative learning. Students participated in a group interview. They conducted a survey with multiple choice questions and open answers questions and were observed during some lessons. The results of these surveys were analysed using Robert Slavins analysis model where I have looked at cognitive outcomes and non-cognitive outcomes as: interaction, altruism and intersubjective understanding. The results showed that students appreciate the cooperative learning but they see a danger of free-riders. The students also expressed a fear of being graded unfairly. The conclusion is therefore that the teacher's role is important to counter the negative aspects that the students raise. The teacher needs to have a clear structure and a clear goal of cooperative lessons to ensure that all students benefit from both cognitive and noncognitive outcomes.