Denna studie har som syfte att undersöka förskollärares uppfattning av användandet av handdockan i pedagogisk verksamhet samt deras uppfattning om dess betydelse för barns lärande och utveckling. Utifrån resultatet som framkom i studien så tillhör det inte vanligheten att man använder handdockan som ett medel i barns lärande. Dock tyder resultat av såväl den här studien som av tidigare forskning på att handdockan skulle kunna fylla en viktig funktion för barns lärande och utveckling. Metoden för studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sext förskollärare från tre olika förskolor som samtliga använder sig av handdockor i arbetet. Intervjusvaren har sorterats och sammanställts för att på så sätt kunna identifiera likheter och skillnader i svaren. Dessa presenteras både genom citat och text. I analyskapitlet har empirin analyserats genom det sociokulturella perspektivet och de tre centrala begreppen mediering, närmaste proximala utvecklingszonen och kommunikation. Resultatet visade att studiens respondenter var eniga om att handdockan kunde främja dels barns kommunikativa förmåga, men också deras förmåga att kunna och våga interagera med andra barn och vuxna. Det framkom också att handdockan är ett fantasifullt och lekfullt redskap som kan fånga barns uppmärksamhet och därmed öppna dem för nya kunskaper.

Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och har ett sociokulturellt- och läroplansteoretiskt perspektiv för att undersöka hur djur framställs i förskolan samt hur de kan användas som pedagogisk resurs. Studien är baserad på enskilda intervjuer med fyra förskollärare. Till studien bidrar förskollärare med information med egna erfarenheter, arbetssätt och förhållningssätt som vidare analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom läroplansteori och det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien påvisar att djur är en stor del av förskoleverksamheten och att djur används flitigt vardagligen genom lek för att bland annat utveckla empati hos barn. I uppsatsens diskussionskapitel diskuteras studiens resultat i relation till den tidigare forskningen nämnd under studiens fjärde kapitel. Uppsatsens sista kapitel ger förslag på fortsatt forskning inom ämnet av djurstudier.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få ökad kunskap om hur pedagoger uppfattar och arbetar mot rasism i förskolan. För att få underlag till detta så har vi genomfört en kvalitativ studie där åtta pedagoger med olika bakgrund, kön, yrkeslivserfarenhet och ursprung intervjuats. Resultatet visar bland annat att pedagogernas uppfattning av begreppet rasism liknar varandra, att de inte ser rasism mellan barnen på förskolan men att det kan uppstå mellan vuxna, att alla pedagoger har en likabehandlingsplan på sin förskola men att den inte används på ett förebyggande sätt. Ytterligare resultat visar att pedagogerna använder sig av böcker och pratar om likheter och olikheter för att förebygga rasism. Det framkommer att orsaker som pedagogerna uppfattar som försvårande i arbetet mot rasism är okunskap, om arbetslaget inte har en samsyn på ämnet samt om man arbetar på en förskola utan mångfald. Resultatet har analyserats och kopplat till relevant forskning om ämnet samt det sociokulturella perspektivet samt kritisk rasteori.

De flesta förskolor består idag av flerspråkiga barn. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. För att svara på vårt syfte valde vi att utgå från två forskningsfrågor, vilka är Vilka olika metoder och strategier beskriver förskollärare att de använder vid arbete med flerspråkiga barns språkutveckling? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever förskollärare att de möter i arbetet med flerspråkighet i förskolan? Teoretiska begrepp som genomsyrar vår studie är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering, vilka alla kommer från det sociokulturella perspektivet. Vi har i vår kvalitativa studie genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta stycken förskollärare från fem olika förskolor i mellansverige. Det insamlade datamaterialet har vi genom en tematisk analys kodat för att hitta olika teman anslutna till vårt syfte och våra forskningsfrågor. Resultatet har visat att förskollärare beskriver sig använda flera språkfrämjande verktyg som exempelvis bildstöd och TAKK. I resultatet av vår studie framkom ur förskollärarnas beskrivningar att språk och kommunikation kan vara en utmaning med de flerspråkiga barnen och deras vårdnadshavare. Ytterligare något vi har sett i vårt resultat är att förskollärare berättar att barnens modersmål har en stor betydelse för barnens språkutveckling, och att det enligt förskollärarna är viktigt att barnens vårdnadshavare håller modersmålet levande. En slutsats som vi dragit utifrån vår studies resultat är att redskap som bildstöd och TAKK kan hjälpa till att förstärka och främja kommunikationen med och av flerspråkiga barn. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Sammanfattning/Abstract Helena Flordh (2023). Samband mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet 90 hp.   Barn och elever med språkstörning får svårigheter med matematiken när de språkliga kraven är högre än deras konceptuella förståelse. Den språkliga förmågan påverkar även delar i den tidiga matematikinlärningen såsom taluppfattning och grundläggande aritmetik. Språkstörning är fortfarande en relativ okänd diagnos inom skolan och för att förstå vilka svårigheter elever med språkstörning kan stöta på i matematiken behövs det mer kunskap. Utifrån denna vetskap ska studien ses som ett kunskapsbidrag till lärare och speciallärare om hur de språkliga kraven i matematik kan leda till svårigheter för barn och elever med språkstörning. Det är även viktigt för att främja lärande och utveckling för elever med språkstörning.   Övergripande syfte med denna systematiska litteraturstudie är att identifiera evidensbaserad kunskap om samband mellan språkliga svårigheter och matematik hos barn och elever med språkstörning i åldrarna 5 – 10 år. Granskningen kommer även att undersöka vikten av en god taluppfattning för en framgångsrik matematikutveckling för barn med språkstörning.   Frågeställningar: Vilka grundläggande delar inom matematiken synliggör forskningen som en utmaning för barn med språkstörning? Vilka typer av tidiga stödinsatser främjar den grundläggande taluppfattningen för barn med språkstörning i åldrarna 5 - 10 år, enligt den evidensbaserade forskningen? Vad framträder som möjliga bakomliggande orsaker till svårigheter i den tidiga matematiken?   Teori De teorier som används utgår från den sociokulturella teorin om barns utveckling och lärande med fokus på Vygotskijs proximala utvecklingszon där även scaffolding begreppet kommer att behandlas. Resultat speglas även i Baddeleys arbetsminnes modell och tidigare forskning.    Metod Studien är en systematisk litteraturstudie med syfte att sammanställa evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen. Litteratursökningen gjordes i tre databaser och tillsammans gav det 139 sökträffar varav åtta artiklar klarade alla steg i urvalsprocessen. Det är dessa åtta artiklar som representerar resultat av denna studie.    Resultat I denna undersökning om sambanden mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen har det framkommit att de språkliga kraven på matematik är stora. Språket är centralt för att utveckla en god taluppfattning och räkneförmåga. Studiens resultat indikerar även betydelsen av en god bearbetningshastighet för ett framgångsrikt lärande i matematik. Studien visar även vikten av att lärare är språkligt medveten och arbetar explicit med ord och begrepp i sin undervisning.    Specialpedagogiska implikationer Gruppen språkstörning är heterogen och eleverna har olika språkprofiler. Detta betyder att lärare och speciallärare måste de ta det i beaktning när de planerar undervisning och insatser. Det innebär även att det är viktigt med variation i undervisningen. En del elever lär sig bäst genom praktisk matematik medan andra behöver en tydlig struktur med genomgång och matematikbok. Det är även viktigt med tidiga insatser i taluppfattning för att ge en stabil grund till fortsatt matematikinlärning. Lärare, speciallärare och elevhälsan ska tillsammans arbeta för att göra lärmiljön språkligt tillgänglig för alla barn och elever.

Examensarbetet Flerspråkighet & språkutveckling i barnens första levnadsår är skrivet av Rebecca Ståhl. Jag går sjätte terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna från två olika förskolor i södra Skåne arbetar med barns flerspråkighet och språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet är att studera pedagogernas syn på språkets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgå. Det är den kvalitativa undersökningsmetoden som används i studien. Det empiriska materialet grundar sig på sex intervjuer, tre på varje förskola. Fokus är inriktat på deras språkarbete. Genom intervjuerna har mina frågeställningar besvarats kring ämnet språk i förskolan: Vilken syn har pedagogerna kring språket i förskolan?Hur arbetar pedagogerna med barnets språk i den dagliga verksamheten?Vad finns det för resurser att tillgå i verksamheterna? Resultatet i min studie visar att pedagogerna på de olika förskolorna arbetar ungefär med samma hjälpmedel för att tillfredsställa barnets språkutveckling. Språknivån på den mångkulturella förskolan är lägre än på förskolan med nästan bara barn med svenska som modersmål. Detta kräver att pedagogerna alltid är tydligare i sin kommunikation med barnen. Förskolorna har liknande resurser att tillgå. Samtliga pedagoger anser att barnet måste få stöd och vägledning. I denna studie presenteras det utifrån den proximala utvecklingszonen, vilket innebär att den vuxne ska vara en stöttepelare för barnet. Genom att ha ett vardagligt samtal får barnen en bra förutsättning för att utveckla sina språk. Det sociala samspelet mellan Barn-barn, vuxen-barn och vuxen-vuxen betyder mycket. Utgångpunkten för att barnet ska lära och utvecklas är trygghet.

Syftet med studien är att undersöka och analysera förskollärares tal om hur den fria leken skulle kunna påverka barns utveckling samt sina egna roller i den fria leken. Problemområdet som vi utgår ifrån i vår studie är: om förskollärarna borde delta i den fria leken, och i så fall hur och varför. Vi använder kvalitativ metod för att samla in empiri med hjälp av semistrukturerade intervjuer som besvaras av förskollärare. Studien utgår ifrån två teoretiska utgångspunkter: utvecklingspedagogiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärare har olika roller i den fria leken. Rollen som säkerhets/beteendeövervakare var den vanligaste rollen bland våra respondenter. Några respondenter hade en kombinerad scenchefsroll och lekförstärkare/lekkamrats roll. I resultatet framgår det även vad respondenterna tycker att den fria leken har för påverkan på barns utveckling. I denna del framgår det att barnen utvecklas i den fria leken genom samspel, fantasi och konflikthantering.

Detta examensarbete handlar om lågstadieelevers upplevelser av högläsning. Vi vill ta reda på om elever tillgodogör och lär sig något av högläsningen. Vi vill också undersöka vad de gör i samband med läsningen och huruvida valet av bok har någon betydelse och i så fall vilken.  Endast ett fåtal tidigare studier utgår ifrån elevers erfarenheter och därmed är detta ett relativt outforskat område. Studiens data samlades in genom gruppintervjuer med åtta elever från förskoleklass till årskurs tre. Eleverna studerar på samma skola och intervjuerna genomfördes parvis två och två för att de skulle känna sig trygga. Metoden för intervjuerna var semistrukturerad med öppna frågor för ökad flexibilitet inför elevernas svar och för att kunna ställa relevanta följdfrågor.  Resultatet visar att eleverna vill ha högläsning flera gånger i veckan, både i skolan och hemma. De uppger att de kan slappna av, lära sig fakta och nya ord samt utvecklas genom att lära sig lyssna och tala tillsammans med sina kamrater om det lästa. En gemensam nämnare är att eleverna mest uppskattar att lyssna på böcker som de tycker är roliga och/eller spännande och kopplade till egna intressen.

Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av hur elever blir exkluderade på fritidshemmet samt vilka strategier pedagoger på fritidshemmet använder för att förebygga utanförskap. Studien utgår från tre frågeställningar som undersöker var exkludering sker och hur den manifesteras, hur pedagogerna arbetar för att identifiera utanförskap samt vilka pedagogiska strategier som används för att förebygga utanförskap. Metod I studien användes en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes genomnio semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar inom fritidsverksamheten. De valda respondenterna befann sig i skolor i västra Sverige. Studien utgick från ett strategiskt bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys där resultatet presenteras i olika teman med en narrativ struktur. Resultat Resultatet visar att elever med sociala svårigheter, diagnoser och elever som inte kan stanna i en lek under en längre period har en tendens att hamna i utanförskap. Resultatet visar även att exkludering mestadels sker i lärmiljöer där lärare inte är närvarande. Hur exkludering manifesteras visade sig vara främst genom att eleverna drar sig undan eller leker själva. Slutligen belyser resultatet även att närvarande lärare, styrda aktiviteter, stöttning och att arbeta med värdegrundsfrågor är viktiga pedagogiska strategier för att arbeta förebyggande gentemot utanförskap.

The aim of our study is to examine preschool teachers' attitudes to multilingualism in preschool, especially in relation to the preschool's internal environment. Our study is based on the socio-cultural perspective and consists of six interviews with pedagogues and observations at two preschools in different parts of Stockholm. We are certain of that our study is important for pedagogues, since a high proportion of children in Swedish preschools are multilingual. A high level of awareness and recurrent work to promote children’s multilingualism has tremendous importance for children's language development. The result of our study demonstrates that multilingualism is the norm in the preschools. Based on the interviews, we have seen that pedagogues are aware of the fact that both the children's home language and the Swedish language are equally important for children's language development. For children to develop good language skills in the Swedish language, it is important that the mother language is promoted and is a point of departure in preschool activities. Pedagogues, who constantly communicate with children, contribute to children's language development. Children must be offered ample opportunity for language use and interaction in different contexts. The study demonstrates that pedagogues consciously work with multilingualism, aiming for creating a language stimulating internal environment that encourages kids to play, learn and develop their language skills. Similar to a majority of pedagogues, we are certain that play has an important role for children's language development; because play is something pleasurable that often comes naturally and it is very important for children.