Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.

Det här är en kvalitativ intervjuundersökning som ämnar att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om TAKK, och dess användbarhet i kommunikation med barnen. Med uppfattningar avses individuellt perspektiv på det egna teckenarbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra subjektivt utvalda förskollärare med relevanta kunskaper om TAKK. En intervjuguide utformades utifrån undersökningens syfte, forskningsfrågor och teoretisk utgångspunkt. Intervjuguiden fokuserar på följande områden med relevans för undersökningen: arbetsteknik, fördelar, utmaningar och påverkan på barngruppen.  Den insamlade empirin har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, där empirin kodas och kategoriseras. Resultatanalysen tar avstamp i det teoretiska ramverket med det sociokulturella perspektivet som bärande element. Från det sociokulturella perspektivet blev den proximala utvecklingszonen och mediering centrala begrepp från teorin. Sammanfattningsvis visar resultatet att TAKK frekvent tillämpas vid rutinmässiga övergångar. De förskollärare i undersökningen som arbetar med äldre barngrupper prioriterar TAKK till barn i behov av särskilt stöd medan de förskollärare i undersökningen som arbetar med yngre barn tillämpar TAKK till hela barngruppen. Framförallt anses teckenanvändning skapa möjligheter för ett sekundärt kommunikationsalternativ hos barnen och inga specifika språkutvecklande effekter pekas ut. Utmaningar med TAKK ringas in som låg utbildning för området, höga krav och tidspress av undersökningens informanter. Resultatet visar att TAKK anses vara ett stöd i arbetet, både för barn och vuxna, eftersom det underlättar för personal och barngrupp att förstå varandra.

Studiens syfte är att ur ett elevperspektiv lyfta fram elevers upplevelser med mötet av datorn i svenskundervisningen i årskurs 5. Detta för att tidigare forskning har visat att undersökningen av det digitala verktygets användning och dess effekter är komplexa. Eftersom eleverna ingår i olika sammanhang finns det flera faktorer som kan påverka elevernas skrivande, exempelvis motivation, samspel, kompetenser och läromedel. För att specificera de komplexa sammanhangen har studiens forskningsfrågor framställts på följande vis: Varför lämnar elever uppgifter som de blivit tilldelade, i mötet med datorn? Till denna fråga har dessutom två underfrågor skapats för att göra resultatet tydligare. Följande underfrågor är: Vilka distraherande faktorer beskriver elever vid användning av datorn? Hur skiljer sig distraktionerna mellan uppgifter som utförs digitalt respektive analogt? Den andra frågan i studien är: Hur upplever elever användningen av datorn inom svenskämnet? Datasamlingen utgår från en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer, vilket ska leda till att synliggöra elevernas upplevelser i mötet med datorn i svenskundervisningen. Analysen av resultaten har sin utgångspunkt från väl utvalda begrepp inom den sociokulturella teorin. Begreppen artefakter, mediering och den proximala utvecklingszonen som analysverktyg har gjort det möjligt att särskilja olika faktorer kring elevernas upplevelser i svenskundervisningen. Exempelvis visar det sig att elevernas tidigare erfarenheter av datorn har en betydelsefull roll om vilken nytta den kan tillföra. Studien synliggör även brister kring kompetensen av datorn och hur den ska användas.

Studiens syfte är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv synliggöra hur pedagoger i förskolan arbetar med barnspråksutveckling genom stöttning i TAKK. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har empiri hämtats genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskolepedagoger samt genom observationer gjorda hos tre av förskolepedagogerna. Resultatet visar när, hur och varför TAKK används som språkverktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan. En analys av den insamlade datan har gjorts med utgångspunkt i studiens tidigare forskning och teorianknytning; det sociokulturella perspektivet där begreppen proximala utvecklingszonen och scaffolding ingår. Utifrån studiens resultat kan vi se att TAKK är ett viktigt verktyg för att främja barns språkutveckling, men det krävs att arbetslaget aktivt arbetar med TAKK för att det ska fungera i förskolans verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med de estetiska ämnena bild, musik, dans och drama. Vi ville även ta reda på deras uppfattningar av arbetet och om deras erfarenheter hade någon påverkan på arbetssättet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som skickades ut till respondenterna via mail. Resultatet visade att förskollärarna undervisar om, i, med och genom de olika estetiska ämnena, men att det varierar. Det framgår också att undervisning kring ämnet musik prioriteras och det som visade sig vara minst förekommande är undervisning kring ämnet dans. Det visade sig både i tidigare forskning och i resultatet av vår studie att förskolepersonal önskar ytterligare utbildning inom de estetiska ämnena och att den nuvarande förskollärarutbildningen saknar viktiga delar inom området. Slutsatsen vi dragit av vår studie är att det behövs en upplevelsebaserad vidareutbildning inom de estetiska ämnena, för såväl förskollärarstudenter som för verksamma förskollärare. Vidareutbildningen bör syfta till att praktiskt få ta del av lärandesituationer utifrån ett barnperspektiv, detta för att få en så stor förståelse som möjligt för barns olika inlärningssätt.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor. Studiens första forskningsfråga inbegriper hur förskollärare preciserar flerspråkighet i förskolan. Den andra forskningsfrågan innebär hur förskollärare uttrycker att de arbetar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. Den tredje forskningsfrågan handlar om vilka utmaningar förskollärare diskuterar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används en kvalitativ metod med frågeformulär som verktyg och en innehållsanalys. Analysarbetet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och betydelsebärande begrepp i perspektivet. Begreppen är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. I resultatet framkommer det gemensamt att förskollärarna preciserar flerspråkighet med språk. Förskollärarna ser att arbetet med flerspråkighet är positivt och en tillgång i förskolan, samtidigt som arbetet är svårt. I resultatet framkommer det även att det svenska språket anses viktigt att utveckla. Det framkommer varierande hur förskollärarna uttrycker att de arbetar med flerspråkigheten i förskolan. Främst synliggörs att inkludering av flerspråkigt material i den fysiska miljön är vanligt förekommande. Samtidigt anses det även viktigt att inkludera flerspråkig personal. I resultatet diskuterar förskollärarna främst att kommunikationen, tiden och kollegors förhållningssätt är en utmaning och ett hinder. Främsta tillgångar som förskollärarna uttrycker är att olikheter normaliseras och att barn och vuxna kan lära av varandra. Utifrån studiens resultat framkommer det två slutsatser. En slutsats är att arbetet med flerspråkighet i förskolan är viktigt för både vuxnas och barns utveckling och lärande. Den andra slutsatsen är att förskollärarna upplever det viktigt att all förskolepersonal har ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet.

Syftet med denna studie är att bidra med utökad kunskap om vilka förhållningssätt olika läromedel har gällande introduktionen av läs- och skrivinlärning samt i vilken grad läromedlen möjliggör interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare. Studien är baserad på en kvalitativ textanalys där fyra läromedel, Simalabim grundbok 1, Prima svenska 1, Forma språket ettan samt Den magiska kulan, har analyserats utifrån sex olika kategorier, som alla berör det sociokulturella perspektivet. De sex kategorierna är: top-down, bottom-up, enskilt arbete, arbete i par, arbete i helklass samt högläsning av lärare. Kategorierna är baserade på det sociokulturella perspektivet, en socialkonstruktivistisk syn på kunskap samt den proximala utvecklingszonen. Analysen grundas i forskningsfrågorna:   Vilka förhållningssätt har de studerade läromedlen gällande introduktion av läs- och skrivinlärning? I vilken grad möjliggör läromedlen interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare?   Resultatet redogörs med hjälp av en tabell (se tabell 2), som senare står till grund för en jämförelse. Jämförelsen tar avstamp i Lev Vygotskijs tankar inom det sociokulturella perspektivet där det lyfts fram att samspelet mellan människor är grunden till utveckling och lärande. Jämförelsen relateras även till den tidigare forskning som studien presenterar.   Studiens resultat påvisar olikheter i läromedlen gällande användningen av arbetssätt som möjliggör mellanmänsklig interaktion och samspel. Det visas att det vanligaste är att olika arbetssätt kombineras, undantaget en arbetsbok där endast ett tillvägagångssätt, enskilt arbete, används. Även Olga Dysthes tankar kring att olika arbetssätt bör kombineras lyfts fram i studien. Vygotskijs synsätt på lärande är att lärande och kunskapsinhämtning sker via sociala samspel, detta är någonting som kan diskuteras i relation till vad resultaten i denna studie visar. Två av kategorierna som undersöks i studien är top-down och bottom-up. Vad gäller top-down tillämpas den i tre av fyra arbetsböcker, varav en dessutom tillämpar bottom-up. Det är endast en arbetsbok som enbart tillämpar bottom-up.        Slutsatsen som kan dras baserat på studiens resultat är att innehållet i läromedlen är olika. Trots att flera arbetsböcker använder samma förhållningssätt till läs- och skrivinlärning skiljer sig arbetsböckernas innehåll och upplägg markant. Något annat som kan konstateras är att innehållet i arbetsböckerna till största del består av uppgifter som eleverna ska genomföra enskilt, dock är det även vanligt att flera olika typer av övningar som i olika grad möjliggör interaktion kombineras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal förhåller sig till sitt arbete med elevernas behov, intressen, erfarenheter och att utmana dem till nya upptäckter. Metoden som valdes var en kvalitativ undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer. Vygotskys sociokulturella teori har använts tillsammans med begrepp inom barndomssociologin för att analysera studiens empiri. Resultaten visade att olika sätt användes för att ta reda på elevers behov, intressen och erfarenheter samt hur detta tillgodosågs. Resultaten visade även problematik med att tillgodose detta. Slutsatsen av denna studie visar att varje fritidshemsverksamhet varierar mycket, eftersom fritidshemspersonalen gör sina egna tolkningar av läroplanen. För att kunna tillgodose elevernas behov, intressen och erfarenheter krävs ett lättanpassligt förhållningsätt när man jobbar i fritidshemmet. Utmaningar som försvårar detta visar sig också vara varierande, men för att bemöta detta krävs även här en fritidshemsdidaktisk kompetens genomsyrad av flexibilitet.

Digitala verktyg blir ett alltmer vanligare inslag i undervisningen och digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel för elever i skrivsvårigheter att utveckla skrivandet. Skrivsvårigheter är ett omfattande och svårdefinierat begrepp men skrivning är en grundläggande förmåga som efterfrågas i samhället. Studien syftar därmed till att undersöka några lågstadielärares upplevelser av hur digitala verktyg påverkar skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter inom ämnet svenska. För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågeställningar: Vilka upplevelser har lågstadielärare av digitala verktyg i skrivutvecklingen kopplat till elever i skrivsvårigheter? Hur kan appar enligt lärares upplevelser utvecklas för att stödja skrivutvecklingen för elever i skrivsvårigheter? Studien är en kvalitativ studie där fem verksamma lärare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ansats som studien grundas på är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utvecklingszonen och stöttning. Studiens empiri har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Materialet har kategoriserats ut efter centrala teman och koder. Resultatet visar att lärare har delade upplevelser av digitala verktyg i skrivutvecklingen. Lärares upplevelser är dels att det är gynnsamt tack vare den variation av uppgifter den bidrar med och dels att det är utmanade att elever har svårt att skilja på lek och undervisning.

Syftet med studien är att få en bild av hur förskollärare använder bildstöd som pedagogiskt redskap för flerspråkiga barn och vilken påverkan förskollärarnas användning av bildstöd kan ha för flerspråkiga barn i förskolan. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Läroplanen för förskolan lyfter att förskolan ska stimulera alla barns språkutveckling och ge stöd för de barn som behöver det. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört intervjuer och observationer på fem förskoleavdelningar. Resultatet av vår studie visar att förskollärare i de förskolor som ingår i vår studie aktivt arbetar med bildstöd för flerspråkiga barn. Den visar att förskollärarna upplever att bildstödet är ett bra hjälpmedel för inkludering och språkutveckling för flerspråkiga barn.