I denna studie har jag undersökt hur några högstadielärare i ämnet idrott och hälsa upplever behovet av språklig stöttning i ämnet, och vilka tillvägagångssätt lärarna uttrycker att de tillämpar i arbetet med språklig stöttning i idrottsundervisningen med ett primärt fokus på andraspråkselever. Studien genomfördes i form av en intervjustudie där åtta idrottslärare utspridda i tre olika regioner har intervjuats. De lärarna som visste vilka elever som var svenska som andraspråkselever upplevde att det främst fanns ett behov av språklig stöttning i de teoretiska delarna i ämnet, när svåra ämnesspecifika begrepp berördes. Lärarna uttryckte att de tillämpade olika tillvägagångsätt när det arbetade med den språkliga stöttningen. Flera lärare uttryckte att de använde sig av transspråkande, och använde det engelska språket i undervisningen samt använde eleverna som läranderesurser för varandra i form av tolkningsverktyg för varandra sinsemellan. Avslutningsvis framgick det i resultatet att ämnesspecifika begrepp kräver språkligt stöttning oavsett språklig bakgrund.

I denna kvalitativa studie har F–3 lärares arbetssätt med högläsning studerats. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur lärare kan integrera högläsning i undervisningen, samt på vilka sätt lärare kan arbeta med högläsning för att främja elevernas hörförståelse. Studiens teoretiska bakgrund bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket betonar att kunskap konstrueras genom social interaktion. Undersökningen har genomförts genom användning av semistrukturerade intervjuer där tio informanter har deltagit. Resultatet visar att lärarna aktivt integrerar högläsning i sin undervisning för att främja elevernas hörförståelse. Genom användning av olika pedagogiska strategier såsom att ställa frågor innan, under och efter högläsningen, strävar lärarna efter att säkerställa elevernas förståelse av textinnehållet. Dessutom visar resultaten att lärarna använder flera metoder för att väcka elevernas intresse för högläsning.

The purpose of this qualitative study is to investigate how five Swedish teachers relates to the spelling education in grade 1 and 3. The material of this study consists of texts from students from grade 1 and interviews with 5 teachers in the Stockholm area. The study originates from the sociocultural theory and the zone of proximate development as well as a grammatical theory which consists of a phonology part and a morphology part. The result of this study shows that the teachers are positive to teach spelling and specific rules in grade 3 in general. The study also shows that the teachers doesn’t correct the student’s texts that much in grade 1 but they do in grade 3, because most students have learned how to write and spell better in grade 3. The study also shows that the most common spelling mistakes is double letters and vowel confusions. Further would the teachers focus on double letters and special spellings, as th eSwedish/ɧ/ sound for example while correcting the student’s texts.

Syftet med essän är att undersöka hur populärkulturens närvaro och inflytande i förskolan kan förstås utifrån olika perspektiv. Essän tar avstamp i berättelser om hur barn tar inspiration ur populärkulturella erfarenheter då de agerar, vilket leder till konsekvenser, vilka ibland kan upplevas som problematiska. Den undersöker möjligheter och risker med inkludering av populärkultur i förskolan i förhållande till barns literacyutveckling, identitetskonstruktion och inflytande. Den undersöker även vad som kan tänkas ligga bakom exkludering av populärkultur i förskolan.Skrivande har använts som en metod för att reflektera och få syn på nya perspektiv i relation till teorier och tidigare forskning. Reflektionen resulterade i flera upptäckter. Bland annat att klassrelaterade normer kan styra pedagogers val av kulturella aktiviteter i förskolans praktik. Vidare att risken som populärkulturen kan ge upphov till vad gäller identitetskonstruktion i samband med literacyutveckling kan inverteras till möjligheter genom critical literacy. Därigenom kan barn lära sig att se hur texter positionerar oss i samhället och hur de kan positionera sig annorlunda. Slutligen kan inkludering av populärkultur i förskolans praktik, som en konsekvens av barns inflytande stimulera barns literacyutveckling. Eftersom populärkulturen är en del av barns erfarenheter samt att den fungerar som katalysator för lärprocessen, genom att ge upphov till en känsla av flow. / This essay aims to examine how presence and influence of popular culture in junior kindergarten can be understood in different ways. The essay is rooted in narratives about children getting inspired from popular culture in their acting that leads to consequences, which sometimes can be experienced as problematic. It explores possibilities and risks that come with including popular culture in junior kindergarten, in relation to literacy development, construction of identity and influence of children. It also explores how to understand what maybe lies behind the exclusion of popular culture in junior kindergarten.Writing has been used as a method to reflect and to spot new perspectives in relation to theories and previous research. The result of the reflection was multiple discoveries. For instance, class related norms can dominate teachers choices of cultural activities put into practice in junior kindergarten. Further on the risks of popular culture, regarding construction of identity in connection with literacy development could be transformed in opportunities through critical literacy. Thereby children can learn to see how we´re positioned in society by texts and how they can position themselves differently. Eventually, inclusion of popular culture into the practice of junior kindergarten, as a result of child influence can stimulate literacy development. Because the popular culture is a part of earlier experiences of the child and it works like a catalyst in the process of learning, while it creates the feeling of flow.

The purpose of this study is to look into how the teachers in preschool describe how they work with the children based on participation and influence in preschool activities. In order to understand this, qualitative unstructured interviews were used with five preschool teachers in different businesses. When the study was analysed, it was based on Malaguccia’s theory of the three children. The collected data showed that the view of the children depends on whether they view the child's perspective or from a child perspective. The fact that they use the proximal development zone appeared in several stories from the business. Based on previous research which showed different atmospheres in pre-schools, where it is clearly possible to root in the pre-school teacher's approach. / Syftet med studien är att studera hur förskollärarna beskriver att de arbetar med barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att förstå detta så användes kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem förskollärare i olika verksamheter. När studien analyserades så gjordes det utifrån Malaguccis teori om de tre barnen. Den insamlade datan visade på att synen på barnen beror på om de ser barns perspektiv eller utifrån ett barnperspektiv. Att de använder sig av den proximala utvecklingszonen framkom vid flera berättelser från verksamheten. Utifrån den tidigare forskningen som visade på olika atmosfärer i förskolans verksamheter, där det tydligt går att förankra i förskollärarens förhållningssätt.

Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Undersökningen grundar sig på fyra olika läromedel som riktar sig mot kursen Svenska 1 på gymnasial nivå. Två av de analyserade läromedlen riktar sig specifikt mot yrkesprogram, vilka är Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2014). De resterande två läromedlen har ingen specifik riktning mot gymnasieprogram, utan riktar sig till alla som läser kursen Svenska 1. Dessa två är Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard & Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020). Syftet med undersökningen har varit att undersöka om likvärdig undervisning genomförs i skolan oberoende av gymnasieprogram. Det har varit intressant att undersöka läromedlens innehåll eftersom två av dem så tydligt riktar sig mot specifika program. Med anledning av detta utgör begreppet en skola för alla en väsentlig del av undersökningen och dess resultat.  Undersökningens resultat visar att Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2014) inte lever upp till likvärdigt innehåll och därmed inte en skola för alla. Läromedlen Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard & Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020) visar bättre tendenser att leva upp till likvärdigt innehåll i relation till de andra läromedlen och därmed en skola för alla. Slutsatsen visar att det generellt finns stora problem i skolan kring likvärdig undervisning, vilket måste tas på största allvar. Om inte läromedlen genomsyras av likvärdighet kan det inte garanteras att undervisningen genomsyras av det. Det är således väsentligt av läromedelsförfattare att producera läromedel baserat på aktuell forskning.

Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel. / Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.

I följande studie undersöks upplevelser och förväntningar mellan skola och hem gällande 15-åringars skönlitterära läsning. Med en sociokulturell ansats och utvecklingspsykologiska perspektiv studeras hur en grupp elever, lärare och vårdnadshavare upplever 15-åringars skönlitterära läsning, samt vilka förväntningar de uttrycker gentemot varandra i relation till den skönlitterära läsningen. Studien visar en summerande bild av informanternas upplevelse av ungdomarnas läsning, som till stor del stämmer överens med aktuell forskning, främst när det gäller bristen av läsning på fritiden och den digitala konkurrensen från sociala medier. Informanternas upplevelser av den skönlitterära läsning som sker i skolan är generellt positiv. Studiens vårdnadshavare visar dock ingen tydlig bild av ungdomarnas skönlitterära läsning och efterfrågar det inte heller. De beskriver snarare ett starkt förtroende för både elever och lärare. Informanternas förväntningar gentemot varandra är av olika karaktär och visar en tydlig tendens till frigörelse och självständighet mellan framför allt elever och vårdnadshavare. Förväntningarna mellan vårdnadshavare och lärare tyder på att kommunikationen kan stärkas för att både informera och utbilda vårdnadshavare om deras betydelse för elevernas intresse för läsning. Förväntningarna mellan elever och lärare är av mer konkret didaktisk karaktär och lärarna i sin tur ger snarare uttryck för förhoppningar och visioner när det gäller elevernas skönlitterära läsning. Sammanfattningsvis lyfter studien värdet av att vårdnadshavare blir mer medvetna om sin roll som läsande förebilder samt att kommunikationen mellan skola och hem är fortsatt viktig även i tonåren. Genom att se digitala medier som möjligheter kan kommunikationen mellan hem och skola stärkas även i äldre tonåren, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på hemmets engagemang i frågan om tonåringars läsning och läsintresse.

Eftersom skolan idag är multikulturell vill vi ta reda på lärares inställningartill translanguaging som ett verktyg för att stödja dessa elever att uppnå kunskapskraven i SO.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter inom undervisning av elever iprocessen att lära sig svenska som andraspråk i SO. Denna uppsats är baserad på bådekvalitativa och kvantitativa metoder, dessa har utförts i form av enkäter respektivesemistrukturerade intervjuer.För att svara på dessa frågor ska vi använda oss av både intervjuer och enkäter. Resultatet ienkätundersökningarna visar att flera av respondenterna inte har fått någon utbildning itranslanguaging under lärarutbildningen. Ändå var det ett stort antal respondenter som kändetill begreppet innan vår studie. Genom intervjuerna kunde vi konstatera att translanguaginginte heller var något som förekom i de intervjuade lärarnas lärarutbildning. Undersökningen isin helhet visade att flera av de verksamma lärare som deltog i vår surveyundersökning tyckeratt translanguaging kan vara ett arbetssätt som hjälper elever i processen att lära sig svenskasom andraspråk att uppnå kunskapskraven i SO. Däremot finns det en önskan, blandundersökningspersonerna, om ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna använda sigav translanguaging i undervisningen. Genom intervjuerna framkommer det att det finnspåverkande faktorer som gör att användningen av translanguaging inte är lika lätt i praktiken.