<p>Föreliggande studie utgör en psykoanalytisk texttolkning av den tysk-schweiziske författaren Hermann Hesses Siddhartha ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. De metoder som tillämpas är den traditionella hermeneutiska texttolkningsmetoden och den kliniska psykoanalytiska överförings- och motöverföringsmodellen. Medels dessa tolkningsmodeller och objektrelationsteorier, särskilt Melanie Kleins, Donald W. Winnicotts och James Mastersons, åskådliggörs den svårfångade emotionella problematik som alla individer med preoidipala svårigheter eller brister i självet ger uttryck för.</p><p>Utgångspunkten för texttolkningen är teorin om den infantila omnipotenta fantasin, fantasin om att kunna uppnå ett tillstånd av absolut balans, behovs- och begärslöshet, vilken texten är genomsyrad av. Denna fantasi framstår i ljuset av textens primära utvecklingskonflikt kring separation-individuation och dess narcissistiska grundstruktur som ett uttryck för sökandet efter det sanna självets natur och dess förlösande, ett sökande, vilket fram till insiktsögonblicket effektivt omintetgörs av det falska självets verklighetsförvanskande och verklighetsförnekande försvar.</p>

Föreliggande studie utgör en psykoanalytisk texttolkning av den tysk-schweiziske författaren Hermann Hesses Siddhartha ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. De metoder som tillämpas är den traditionella hermeneutiska texttolkningsmetoden och den kliniska psykoanalytiska överförings- och motöverföringsmodellen. Medels dessa tolkningsmodeller och objektrelationsteorier, särskilt Melanie Kleins, Donald W. Winnicotts och James Mastersons, åskådliggörs den svårfångade emotionella problematik som alla individer med preoidipala svårigheter eller brister i självet ger uttryck för. Utgångspunkten för texttolkningen är teorin om den infantila omnipotenta fantasin, fantasin om att kunna uppnå ett tillstånd av absolut balans, behovs- och begärslöshet, vilken texten är genomsyrad av. Denna fantasi framstår i ljuset av textens primära utvecklingskonflikt kring separation-individuation och dess narcissistiska grundstruktur som ett uttryck för sökandet efter det sanna självets natur och dess förlösande, ett sökande, vilket fram till insiktsögonblicket effektivt omintetgörs av det falska självets verklighetsförvanskande och verklighetsförnekande försvar.

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis. Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi – är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin? Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma. Hur man betraktar behandlingsfrågan blir också vägledande för hur man ser på behandlingsmålet. En skiljelinje går mellan uppfattningen om den psykodynamiska psykoterapin som vetenskap och/eller teknik. Diskussionen om psykodynamisk psykoterapi är en vetenskap eller flera, har betydelse för dess ställning i den vetenskapliga världen. Diskussion: Valet av litteraturstudie som metod avgjordes på grundval uppsatsens syfte och karaktär. Det är möjligt att se den psykodynamiska psykoterapin i annat vetenskapligt ljus än det positivistiska t.ex. fenomenologiskt och hermeneutiskt. Psykodynamisk psykoterapi kan ses både som en vetenskap och en teknik samt som en etisk verksamhetspraxis. Slutsatsen för uppsatsarbetet är att man kan se på den psykodynamiska psykoterapin som en moralisk, etisk behandlingsmetod som med både hermeneutiska och fenomenologiska metoder/tekniker söker uppnå inre frihet, självkännedom och ansvarstagande för medvetnare livsval hos subjektet. Behandlingsmålet blir då att minska neurotiskt och annat lidande hos subjektet samtidigt som lidandets omedvetna ursprung integreras.

Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman. Resultatet visade också på två typer av social fobi där rädslan bottnade i olika upplevelser vilka utgjorde grunden till respektive sociala fobi. Den första typen av social fobi verkade bottna i en överjagsproblematik bestående av ointegrerade representationer av själv och andra, och behandlades med tolkande interventioner. För den andra typen verkade upplevelser av trauma utgöra grunden för fobin, och behandlingen av denna grupp baserades på stödjande inslag.

In this paper I have strived to provide a new view on a timeless classic of children’s literature, Winnie-The-Pooh. In psychoanalytic literary criticism concepts and theories of psychoanalysis is implemented while interpreting literature; in this paper, I have interpreted the novel incorporating concepts of the psychoanalytic schools of Sigmund Freud and Jacques Lacan while arguing that the denizens of the Hundred Acre Wood are manifestations of parts of the narrator’s unconscious. The first two sections of the paper present the theories and concepts of the two major schools of psychoanalysis as an introduction aimed at increasing the readability of the interpretation. The individual interpretations of each character are then presented separately, every section in some way involving psychoanalytic theory. Kanga, Roo, Piglet, Winnie-the-Pooh, Christopher Robin, Rabbit, Owl and Eeyore are shown to be repressed memories, feelings or thoughts. Included theoretical concepts are the Oedipus complex, the sexual development of infants, the journey of children towards consciousness, Lacanian desire and lack, Freudian dream interpretation and the conception that the unconscious is structured as language, among others.

<p>In this paper I have strived to provide a new view on a timeless classic of children’s literature, Winnie-The-Pooh. In psychoanalytic literary criticism concepts and theories of psychoanalysis is implemented while interpreting literature; in this paper, I have interpreted the novel incorporating concepts of the psychoanalytic schools of Sigmund Freud and Jacques Lacan while arguing that the denizens of the Hundred Acre Wood are manifestations of parts of the narrator’s unconscious. The first two sections of the paper present the theories and concepts of the two major schools of psychoanalysis as an introduction aimed at increasing the readability of the interpretation. The individual interpretations of each character are then presented separately, every section in some way involving psychoanalytic theory. Kanga, Roo, Piglet, Winnie-the-Pooh, Christopher Robin, Rabbit, Owl and Eeyore are shown to be repressed memories, feelings or thoughts. Included theoretical concepts are the Oedipus complex, the sexual development of infants, the journey of children towards consciousness, Lacanian desire and lack, Freudian dream interpretation and the conception that the unconscious is structured as language, among others.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuters personlighetskonfiguration aktualiseras i relation till patienten tidigt i terapin samt samband mellan olika mönster av samstämmighet eller komplementaritet mellan patientens och terapeutens personlighetskonfiguration och dess betydelse för utfall.  I 33 par bestående av patient och terapeut klassificerades terapeuterna som antingen i huvudsak anaklitiska eller introjektiva utifrån Prototype Matching of Anaclitic-Introjective Configuration (PMAI) av två oberoende bedömare vilka uppvisade god interbedömarreliabilitet (kappa =0,63). Resultatet visar en signifikant större förbättring för den samstämmiga gruppen. Studien pekar på betydelsen av att terapeuten tidigt anpassar sin stil att relatera till patientens personlighetsbaserade orientering på relaterande eller autonomi/självavgränsning.

No description available.