Existerande skolstrider, överlappande skolteorier samt vetskapen att erfarna psykologer arbetade integrativt var anledningarna till att Örebro Universitet, 2002, startade ett Psykologprogram med integrativ psykoterapiinriktning. Den grupp som examinerats från programmet har ännu inte studerats utifrån hur de beskriver sitt arbetssätt, deras föreställningar om psykoterapiintegration och hindrande faktorer för integration av terapiskolor samt hur de tolkar evidensbegreppet. Studien är en tvärsnitts enkätstudie med kvantitativa och kvalitativa frågor som syftar till att besvara dessa frågeställningar. Ett tillgänglighetsurval resulterade i 70 stycken deltagare. Deltagarna anger sitt arbetsätt som i huvudsak integrativt. En förvirring kring hur och när integration ska ske samt en snäv tolkning av hur evidensbegreppet definieras finns i gruppen. Vi föreslår att framtida integration bör guidas av evidensbaserad praktik. / Existing school conflicts, overlapping schooltheories and knowledge that experienced psychologists were working integrative were reasons why Örebro University, in 2002 started a Psychologist Program with an integrative psychotherapy approach. The graduated from this program have not yet been studied based on how they describe their practices, their beliefs about psychotherapy integration and impeding factors for the integration of therapy schools and how they interpret the concept of evidence. The study is a cross-sectional questionnaire study with quantitative and qualitative questions designed to answer these questions. An availability sample resulted in 70 participants. Participants indicates their practices as substantially integrative. A confusion about how and when the integration will take place, and a narrow interpretation of how evidence is defined is present in the group. We suggests that future integration should be guided by evidencebased practice.

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi. Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt. Psykologerna konstruerar etnicitet/ras relaterat till föräldraskap som att etnicitet inte har någon betydelse, varvat med en konstruktion av ”vi mot dem”, där svenskar ställs mot icke-europeiska föräldrar, och där ”de andras” familjerelationer konstrueras som präglade av könsmakt. Konstruktionernas funktion diskuteras och värdera slutligen.

Litteraturstudien handlar om elever med fallenhet och vad som definieras som särbegåvad eller att ha en fallenhet. Hur kan särbegåvade elever bli uppmärksammade och vilka metoder används till detta samt hur påverkas elever med särbegåvning av de sociala miljöerna hem och skola. Typiska drag och mönster hos särbegåvade elever är även något som beskrivs i denna studie. Litteraturstudien visar att matematiskt begåvade elever kan bli synliga genom metoder i form av psykologiska besök, kreativa tester samt att elever visar specifika förmågor. Att vara begåvad innebär att tänka matematik i det vardagliga livet, att se matematik utanför ämnet men också ha ett visst tänk när det kommer till matematik som ämne i skolan. Elever med fallenhet för matematik behöver inte besitta alla förmågor som beskrivs, för att ha en fallenhet för ämnet. En särbegåvad elev kan fungera i liknelse med en normalbegåvad elev i sociala miljöer, dock är vetenskapen och litteraturen inte ense om detta. Den stora skillnaden på en särbegåvad elev och en normalbegåvad elev är, enligt litteraturen, strävan efter framgång och fokuseringen på uppgiften de har framför sig.

Personer med könsöverskridande beteende är en grupp med större risk för psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande är en viktig del av behandlingsprocessen och påverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vårdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar på psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie är att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem psykologer som hade erfarenhet av klienter med könsöverskridande beteende. Resultaten pekar på att könsöverskridande beteende är ett ämne som väcker både intresse och engagemang, men också en viss osäkerhet hos psykologer. Det framkommer att psykologers förförståelse och personliga inställningar spelar en stor roll i arbetet med klientgruppen när utbildningen och tillgången till information i ämnet är begränsad. En icke-patologiserande syn på könsöverskridande beteende dominerar, men även motsatsen förekommer. Ytterligare forskning krävs för att kartlägga på vilket sätt psykologrelaterade faktorer påverkar behandlingen av personer med könsöverskridande beteende. En annan viktig aspekt är hur befintlig kunskap kan implementeras i läroplaner för psykologers grundutbildning och effektivt spridas bland yrkesverksamma. / People with gender-incongruent behaviors have a higher risk for psychiatric problems compared to others. A professional approach is an important part of the treatment process and will influence the therapeutic outcome. Earlier research shows deficits in the contact between care personnel and people with gender-incongruent behaviours. There are no studies focusing on psychologists and their work with this client group. The aim of this study is to research psychologists’ subjective experience of clients with gender-incongruent behaviours. The study uses a qualitative method. The research data was collected with semi-structured interviews with five psychologists that had some experience with clients with gender-incongruent behaviours. The results point to gender-incongruent behaviors being a topic that evokes both interest and commitment, but also some insecurity in psychologists. Psychologists’ preconceptions and personal beliefs play a big role during the work with these clients when education and access to information on the topic is limited. A non-pathologizing outlook on gender-incongruent behaviours dominates, but the opposite also exists. More research is needed to map out in which way psychologist-related factors influence treatment of people with gender-incongruent behaviours. Another important aspect is how existing knowledge can be implemented in psychologists’ basic training and how it can be spread effectively amongst professionals.

Detta avhandlingsarbete undersöker hur psykologer förhåller sig till de olika betydelser av kön som finns i de sammanhang de befinner sig i när de utövar sitt yrke. Genom att utforska de betydelser som barn- och ungdoms­psykologer ger skillnader mellan flickor och pojkar har jag identifierat svårigheter och möjligheter när det gäller att inkludera sociala och kulturella aspekter i beskrivningar av barns och ungas psykologiska utveckling inom psykologiprofessionen i Sverige. Ett inkluderande av sociala och kulturella aspekter skulle bidra till en förståelse för hur barns psykologiska fungerande hänger ihop med de samhälleliga sammanhang de befinner sig i, och kunna användas för att ge barnen ett bättre stöd i behandlingsarbete.   Metod Elva intervjuer med svenska barn- och ungdomspsykologer, samt tre svenska läroböcker i utvecklingspsykologi analyserades. Analyserna utgick från socialkonstruktionistiska och diskurspsykologiska perspektiv.   Resultat Analyserna visade att psykologerna gav kön, genus och jämställdhet flera olika betydelser och att dessa olika betydelser ofta var motstridiga. Ett glapp identifieras mellan övergripande beskrivningar av barn och ungas utveckling där ambitionen att beskriva psykologisk utveckling som en interaktion mellan biologiska och kulturella faktorer tydligt kom till uttryck, och de mer konkreta beskrivningarna av psykologisk ut­veckling där ett biologiskt och/eller individinriktat synsätt gavs företräde. Detta glapp kom framförallt till uttryck i läroböckerna. I barn- och ungdoms­psykologernas tal om sitt arbete blev ett annat glapp synligt. När de talade mer övergripande om vad ett professionellt förhållningssätt till kön innebar baserade sig talet på strävan efter neutralitet och en syn på kön som ovid­kommande för psykologisk behandling. När talet handlade om det konkreta behandlingsarbetet konstruerades kön som skillnader. Barn- och ungdoms­psykologerna tycktes sitta fast i ett dilemma mellan en könsneutral retorik och ett bemötande och en behandling som utgick från könsskillnader som ”naturliga”. Det snäva individfokus som kom till uttryck i psykologernas berättelser lyfts fram som en förklaring till att psykologerna inte själva tycktes uppmärksamma detta glapp under sitt berättande. En fråga där psykologerna ställde kritiska frågor kring jämställdhet och lika fördelning av resurser handlade om att så få flickor i yngre åldrar besöker barn- och ungdomspsykiatrin. Vid dessa tillfällen kom en vilja att omfatta flickors och pojkars olika livsvillkor som förklaring till könsskillnader till uttryck. Då det i deras tal inte fanns några kopplingar mellan den olika fördelningen av resurser och över- och underordning mellan kvinnor och män på en samhällsnivå, verkade psykologerna dock sakna tillgång till analytiska redskap att fullfölja tankarna om olika livsvillkor. Försöken att kontextu­a­lisera flickornas ”osynlighet” tycktes då landa i en anpassning efter köns­stereotyper för ”deras eget bästa”. Jag identifierade några undantag från detta mönster. Några få psykologer uttryckte explicit ett jämställdhets­intresse och en önskan att arbeta på ett jämställt sätt i sitt behandlings­arbete. Analyserna av deras berättelser visar att professionella ideal när det gäller kunskapssyn hade stor betydelse för om, och hur, de kunde motarbeta ett könsstereotypt förhållningssätt i sitt arbete. En strategi att arbeta för jämställdhet utifrån ett neutralt kunskapsideal tycktes leda till ett fokus på ”likabehandling” och osynliggöra skillnader i värdering och handlings­ut­rymme mellan flickor och pojkar. En strategi att arbeta för jämställdhet som baserar sig i idealet ”rättvist resultat” tycktes öppna upp för möjlig­heter att upprätthålla uppmärksamheten på orättvisor och maktprocesser mellan könen.   Slutsats Möjligheterna att inkludera kulturella och sociala betydelser av kön i psykologiskt behandlingsarbete med barn och unga verkar hänga nära samman med psykologers professionella ideal för vad som är legitim kun­skap. I vilken utsträckning psykologerna hade tillgång till analytiska redskap att reflektera över kopplingar mellan problemen hos de flickor och pojkar de träffade och över- och underordning mellan kvinnor och män på en sam­hälls­nivå var också viktigt. Sådana tankemässiga redskap, som utgår från feministiska teorier och genusvetenskap, saknades till stor del i de intervjuer och de läroböcker som granskades. / This thesis examines how Swedish child psychologists relate to the meanings of gender in the surrounding culture. By exploring the meanings that psycho­logists working in child- and youth psychiatry, schools, and in the developmental field give differences between girls and boys I have aimed to identify obstacles against, and possibilities for more inclusive ways to under­stand and theorize the psychological development of children and young people. Such inclusive ways would contribute to an understanding of how children’s psychological functioning is related to the societal context in which they live their life, as well as to strategies for psychotherapy.   Methods Eleven interviews with psychologists working with child and adolescent interventions in Sweden, and three Swedish textbooks on developmental psychology were analysed. The analyses were informed by constructionist and discourse-psychological approaches.   Results The analyses showed that both the books and the psychologists gave gender and gender equality many different meanings and that these meanings often were contradictory. A gap was identified between general descriptions of the development of children where an ambition to emphasize interactions between biological and social factors was clearly expressed and more specific parts of the descriptions of child development where priority was given to biological and/or individual-based explanations. This gap was particularly prominent in the textbooks. In the child psychologists’ nar­ratives about their practice another type of gap was more prominent: When talking on a general level about gender and treatment the psycholo­gists construed a child’s gender as irrelevant to treatment. However, when talking about specifics of their practice the psychologists framed gender in terms of differences between boys and girls. The child psychologists seemed to be stuck between a view of gender as neutral and irrelevant, and assumptions of gender differences as ”natural”. The psychologists evidenced no conscious reflections on this gap, possibly because of the strong individual focus that they expressed. On a few occasions an ambition to encompass how living conditions could cause differences between girls and boys was expressed. Some psychologists noted that among younger children less clinical attention was paid to girls than to boys and saw this as unfair; however, none of them reflected on whether there could be connections between this asymmetry and patterns of gendered power and subordination in society. I therefore concluded that the psychologists seemed to lack analytical tools for such a contextualisation. What began as an attempt to bring in the girls’ context then became conserving and lead to a strategy to adjust the girls to expectations in the girls’ surroundings “for their own good”. I identified a few exceptions from this pattern. A few psychologists spontaneously ex­pressed an engagement in gender equality issues and wanted to promote gender equality in their work as therapists. The analyses of their interviews point to how child psychotherapists’ ideals regarding legitimate therapeutic knowledge impact their thinking about whether, and how, to counteract gender stereotypes through therapy. Efforts to promote gender equality that are based in an ideal of neutral knowledge seemed to lead to a focus on “equal treatment” and to work to conceal the asymmetries in valuation and freedom of action of girls and boys. Efforts to promote gender equality that are based in an ideal of justice as the outcome seemed to open possibilities to maintain attention on injustice and power issues related to gender.   Conclusion The possibilities to include cultural and social meaning of gender in psychotherapy with children and young people seem to be closely related to professional ideals regarding legitimate therapeutic knowledge. The extent to which the psychologists had been given analytical tools to reflect on connections between the various problems of the girls and boys they treated, and patterns of gendered power and subordination in society was also important. That kind of tools, based in feminist theory and gender studies, were to a large extent missing in the interviews and the develop­mental psychology textbooks that were analysed.

The purpose of the study is to examine how social workers and psychologists work with adolescents who have autism spectrum disorders and suffer from mental illness. This includes examining what working methods social workers and psychologists work with and partly understanding what they consider to be the reason why adolescents with autism spectrum disorders experience anxiety and depression. The study's empirical material was collected through three semi-structured interviews with social workers and psychologists, then analyzed with previous research and theoretical perspectives and literature. A social worker and two psychologists, one of whom is from child and adolescent psychiatry and the other two are from habilitation. The study's theoretical frame of reference consists of three interconnected theories that social workers and psychologists can work with. The first is theory of mind, the second is central coherence and the third is executive functions. The result shows that social workers and psychologists identify information about adolescents with autism spectrum disorders who suffer from mental illness. It also emerges that BUP works with the treatment and medication of mental illness while the habilitation works with autism spectrum disorders and adolescents' behavioral problems by providing support efforts. In summary, the study's findings show that autism spectrum disorders are strongly related to mental illness. The study can conclude that the result has a good connection to previous research and theoretical perspectives. / Syftet med studien är att studera hur socialarbetare och psykologer arbetar med ungdomar som har autismspektrumtillstånd och lider av psykisk ohälsa. Med detta innefattas att dels undersöka vilka arbetsmetoder socialarbetare och psykologer arbetar med dels förstå vad de anser vara orsaken till att ungdomar med autismspektrumtillstånd upplever ångest och depression. Studiens empiriska material har samlats in genom tre semistrukturerade intervjuer med socialarbetare och psykologer, därefter analyserats med tidigare forskning och teoretiska perspektiv samt litteratur. En socialarbetare och två psykologer varav den ena är från barnoch ungdomspsykiatrin och de två andra är från habiliteringen. Studiens teoretiska referensram består av tre sammankopplade teorier som socialarbetare och psykologer kan arbeta med. Den första är theory of mind, den andra är central koherens och den tredje är exekutiva funktioner. I resultatet framkommer det att socialarbetare och psykologer identifierar information om ungdomar med autismspektrumtillstånd som lider av psykisk ohälsa. Det framkommer även att BUP arbetar med behandling och medicinering av psykisk ohälsa medan habiliteringen arbetar med autismspektrumtillstånd och ungdomars beteendeproblematik genom att ge stödinsatser. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att autismspektrumtillstånd är starkt relaterat till psykisk ohälsa. Studien kan dra slutsatsen av att resultatet har en god koppling till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen – med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa – respektive Att balansera mellan acceptans och intervention – med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping. En återkommande dimension i temana var Emotionella reaktioner. Resultatet ger en bild av att psykologerna känner oro för patienterna och att denna oro kan användas som en del i suicidriskbedömningen. Vår tolkning är att psykologernas arbete kan spilla över på deras fritid och att detta i förlängningen kan tänkas ge konsekvenser så som medkänsleutmattning. Vi har tolkat psykologernas berättelser som att de använder copingstrategier för att återhämta sig från sin arbetsbelastning. I vårt resultat framträder en bild av att arbetet med suicidnära patienter kan vara vardag för psykologer inom psykiatrin. Vidare kan arbetet utgöra en känslomässig belastning för psykologer som är annorlunda jämfört med den belastning som uppstår i arbetet med icke-suicidnära patienter. / About 17,000 suicide attempts occur in Sweden each year, half of which lead to psychiatric care. Psychologists are one of the professional groups that conduct suicide risk assessments in psychiatric outpatient care. In this study we examine an relatively unexplored area: how psychologists in outpatient psychiatric care experience their work with suicidal patients. A thematic analysis of five interviews was conducted. The analysis resulted in two main themes: Working at the boundary – with sub themes Between life and death, Between work and leisure time and Between being a psychologist and a human – and Balancing between acceptance and intervention – with sub themes Sooner or later it will happen and Resources and coping. A recurring dimension in all themes was Emotional reactions. The findings provide a picture that the psychologists worry about the patients and that this worry can be used as a part of the suicide risk assessment. Our analysis shows that the psychologists’ work can spill over into their leisure time. This may eventually have effects, such as compassion fatigue. Our interpretation of the narratives suggests that the psychologists use coping-strategies to recover from their workload. The results also show that working with suicidal patients can be part of the daily work of psychologists in psychiatric care. Further more, our analysis shows that working with suicidal patients can include an emotional exhaustion on psychologists that is different from the exhaustion that might arise in the work with non-suicidal patients.

I kontrast mot internationell forskning har psykologarbete i glesbygd hittills varit underbeforskat i svensk kontext. Vidare kan övergången mellan utbildning och yrkesliv vara utmanande för psykologer. Studiens syfte var därför att kartlägga nyexaminerade psykologers psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa i glesbygd baserat på arkivdata från två mätpunkter. En kvasiexperimentell tvärsnittsdesign utformades (n = 53) med testgrupp (glesbygd) och jämförelsegrupp (tätort), varav 77% kvinnor och 23% män, medelålder 32 år (SD = 4.66). Psykosocial arbetsmiljö undersöktes via delskalor från Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire och Professionell isolation. Psykisk hälsa och utmattning undersöktes via General Health Questionnaire och Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Gruppjämförelser via t-test visade att testgruppen skattade en högre grad av professionell isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) medan jämförelsegruppen skattade en högre nivå av utmattning (p = .006, Cohen’s d = -.78). Inga statistiskt signifikanta skillnader framkom gällande måtten rollkonflikter, känslomässiga krav eller psykisk hälsa. De nyexaminerade psykologerna i glesbygd tycks välmående i sitt arbete men den professionella isolationen kvarstår som en viktig resursbrist att se över. Praktiska implikationer och förslag till framtida forskning presenteras. / In contrast to international research, working as a psychologist in rural areas is a scarcely researched topic in the Swedish context. Furthermore, the transition between education and work life can be a challenge for psychologists. Thus, the purpose of this thesis was to analyze the psychosocial work environment, mental health, and burnout of newly graduated psychologists in the rural areas of Sweden, based on archive data. The study had a quasiexperimental cross-sectional design with a sample (n = 53) consisting of a test group (rural context) and a comparison group (urban context), 77% women and 23% men with an average age of 32 years (SD = 4.66). Psychosocial work environment was examined through Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire and Professional isolation. Mental health and burnout were examined through General health Questionnaire and Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Group comparisons via t-test showed that the test group rated a higher score of professional isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) while the comparison group rated a higher score of burnout (p = .006, Cohen’s d = -.78). No statistically significant differences concerning role conflicts, emotional demands or mental health were found. The newly graduated rural psychologists appear healthy in their work environment, but the professional isolation remains a cause for concern. Practical implications and future research areas are suggested. / Samspelet över tid mellan individuella och kontextuella faktorer gällande stress och välbefinnande bland psykologer och socialsekreterare

The aim for this paper is to study how mystics can be seen as religious psychologists. It does so by describing and comparing Thomas Merton (1915–1968) and Ramana Maharshi (1879–1950), two mystics from the western-Christian respectively the eastern-Hindu faith. The essay focuses on the mystics understanding about three notions. These are (1) the self, (2) self-realization and (3) the ultimate reality. It does so through the eyes of another 20th century soul searcher: Carl G Jung. The theory that's used is Jungian psychology and is meant to facilitate a tool for describing the mystics' understanding about the notions. It brings the purpose to explain the mystics teachings about the soul, which is the literate meaning of the word ‘psychology’. As such, a discussion is being made about how the mystics can be seen as religious psychologists, because of their use of religious terms and teachings based on mystical experiences. A closer look at the similarities between Jung and the mystics, as well as the impact their teachings have on human well-being, show how they can in fact be seen as religious psychologists. An argument against it is that mystical experiences cannot be proven with a materialistic worldview based on science. However, I discuss that just as some psychological theories and hypotheses cannot be proven by empirical means but are rather judged on the effect it has, so can mysticism also be seen as a religious psychology.

Psykologer har ett brett uppdrag vid särskilda ungdomshem. Trots det saknas det i nuläget forskning som undersöker särskilda ungdomshem utifrån psykologernas perspektiv. Syftet med förevarande studie var att öka kunskapen och förståelsen för psykologers erfarenheter av att arbeta vid särskilda ungdomshem samt vilka möjligheter och svårigheter som följer med yrkesrollen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: Psykolog vid särskilda ungdomshem - en mångfacetterad roll, Ett utmanande vård- och behandlingsuppdrag samt Spänningar inom ramen för tvångsvård. Resultatet visade att deltagarna beskrev att psykologrollen kan variera mellan olika institutioner och att det inte finns en enhetlig mall för vad det innebär att arbeta som psykolog vid särskilda ungdomshem. Deltagarna i studien uppgav att psykologerna har en unik kompetens som behövs vid särskilda ungdomshem för att skapa förståelse för ungdomarna och underlätta för övrig personal i deras arbete. Resultatet visade att de utmaningar deltagarna beskrev i vård- och behandlingsarbetet kunde förklaras utifrån den svårbehandlade målgruppen, tvångsvårdkontexten- och institutionsmiljön, brister i själva behandlingsarbetet men även yttre faktorer så som avsaknaden av andra vårdformer samt problem i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten. Svårigheterna i vård- och behandlingsarbetet samt tvångsvårdkontexten beskrevs som etiskt utmanande av deltagarna. Arbetet med ungdomarna sågs samtidigt som positivt och meningsfullt. / Psychologists have a broad mission in special youth homes. Research regarding psychologists working in special youth homes is lacking. The purpose of this study was to increase the knowledge and understanding of psychologists' experiences of working at special youth homes and the opportunities and difficulties that are included in the professional role. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed based on thematic analysis. The analysis resulted in three main themes: Psychologist in special youth homes – a multifaceted role, A challenging care- and treatment assignment and Tensions within the framework of compulsory care. The results showed that the participants description of the professional role of psychologist can vary between different institutions and that there is no homogeneous template for what it means to work as a psychologist at special youth homes. The participants in the study stated that psychologists have a unique competence that is needed to benefit both adolescents and other staff. The challenges within care and treatment described by the participants were linked to the difficult target group, the compulsory care context and the institutional environment, but also external factors such as lack of other forms of care and difficulties in collaboration with child psychiatry and social services. The caregiving context was seen as ethically challenging by the participants, as it involves a major intervention in young people's lives. The work involving the adolescents was seen as positive and meaningful, which the participants emphasized.