<p>Denna studie syftade till att undersöka vilka behandlingsmetoder som används mot övervikt och fetma. Författarna finner detta område intressant då övervikt och fetma har blivit ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I bakgrunden definierades övervikt, fetma, orsaker till övervikt och fetma, läkare och sjukvård samt tidigare studier. Studien var en kvalitativ undersökning och designen var en beskrivande studie. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med två patienter som lider av fetma, en läkare, en dietist, en studentsköterska och en diabetessköterska. Resultatet påvisar att behandlingsmetoder mot övervikt och fetma som används i Sverige är kirurgi, samtalsterapi och medicinering. Samtalsterapi är vanligast, medan kirurgi är mest effektivt. Medicinering används sällan på grund av svåra biverkningar. Majoriteten av yrkespersonalen som intervjuades kompletterade sin metod med övriga för att uppnå bästa möjliga viktnedgång. Slutsatsen för denna studie blev att kirurgi är mest effektiv på kort och lång sikt. Det är dock viktigt att komplettera en operation med samtalsterapi både innan och efter operationen.</p> / <p>Obesity and overweight are growing public health problems in Sweden, which is why the authors find it interesting to investigate which methods of treatment that are used. This descriptive study opens with a review of previous studies and definitions of relevant concepts. Thereafter, the focus question is treated qualitatively through semi structured interviews with six persons: two patients suffering from obesity, a doctor, a dietician, a student nurse and a diabetics nurse. On the basis of the interviews it is concluded that methods of treatment used in Sweden to fight obesity and overweight include cognitive therapy, surgery and medication. It appears that cognitive therapy is the most common, that surgery – in both the short and the long run – is the most effective and that medication is used with caution due to the risk of severe side effects. However, a majority of the interviewed report that they in several cases combine the three methods of treatment; for example, surgery is often both preceeded and followed by cognitive therapy. The study at hand closes with suggestions on ways in which consecutive studies could investigate how the most commonly used method of treatment, cognitive therapy, could be optimized and/or supplemented. The authors propose the hypothesis that cognitive therapy should be executed closely linked to the patient’s behavioural pattern, and suggests a quantitative observational study to test this hypothesis.</p>

<p><strong>Inledning: </strong>En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. <strong>Syfte:</strong> Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. <strong>Urval:</strong> Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. <strong>Metod:</strong> Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt ett fenomenografiskt - hermeneutiskt perspektiv. <strong>Resultat: </strong>Intervjuerna genererade kategorierna<strong> </strong><em>Emotioner</em>; <em>Fysisk aktivitet</em>; <em>Bristande</em> <em>kunskap</em>; <em>Kosthållning</em>; <em>Socialt stöd</em>; <em>Förnekande</em>; <em>Tidsbrist, prioritering, vanor</em>;<em> Ålder, hormoner, ämnesomsättning</em>; <em>Ekonomi </em>och <em>Kriser.</em> <strong>Slutsats:</strong> Viktökning och förlorad viktkontroll är en konsekvens av samverkande faktorer, och det är omöjligt att särskilja en primär kategori i denna urvalsgrupp. För begynnande viktuppgång, både hos respondenterna själva och gällande deras uppfattningar om andra individer, är kategorierna <em>Fysisk aktivitet</em>, <em>Kosthållning</em> och <em>Tidsbrist, prioritering, vanor</em> de dominerande. <em>Förnekande</em> är en betydande faktor för uppkomsten av fetma, och är bidragande för bristande viktkontroll men kan inte missförstås som lathet bland respondenterna i denna urvalsgrupp.</p>

<p>Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet är fortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt program att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen av implementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkan och den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det av största vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metoden är, om den inte lyckas förankras i verksamheten.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka möjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande, StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan.</p><p>Metod: På uppdrag av folkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen av programmet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljt utbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antal pedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genom postenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa analysmetoden meningskoncentrering.</p><p>Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37% vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72% av respondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1 i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90% av respondenterna arbetat på en förskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 i verksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd med StegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra och programföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjort implementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder, stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samt bestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 är problem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering och utförande samt lokalbrist.</p><p>Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskning och de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller. StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande i förskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen. Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktiga beroende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamheten är överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet i de olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för att underlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna.</p><p>Framtida forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att lägga mer fokus på dem som av någon anledning slutar använda programmet och orsaker till detta. Denna studie kan även fungera som underlag för, samt underlätta framtida studier och då framförallt med avseende på metod och metoddiskussion som kan bidra till att uppnå bättre kontroll över undersökningen i liknande studier.</p><p> </p> / <p>Background: The research of implementation processes in the public health area is still relatively limited. Implementation concerns the procedure of putting into action a new method or program into an organization’s internal, everyday operation. Implementation encompasses the realization of, and the carrying through of, for example a program, but an important aspect is also that the implementation has the desired effect. To make sure that the result of a method in practice will be positive, it is of greatest importance that the implementation works. It does not matter how well the method works, if it does not have the support of the organization.</p><p>Purpose: The purpose of this study was to examine possibilities and obstacles of implementation of a program in social and emotional learning, Second Step, among 4-6 year olds in preschool/school. Method: On assignment from the public health team in the counties in northern Örebro, an evaluation of the implementation of the program in the four municipalities Lindesberg, Nora, Hällefors and Ljusnarsberg was performed. The sample consisted of all educationalists that had completed the Second Step 1 training, a total of 182 individuals. A quantitative approach was chosen, as the idea was to reach a greater number of educationalists. Data was collected through a questionnaire and analyzed with the help of SPSS and a simple kind of content analysis.</p><p>Result: The reply frequency was 37%, which is too low for a generalization of the result. 72% of the respondents worked at a preschool/school that at the time used Second Step 1 in the organization. All in all, about 90% of the respondents had worked at a preschool/school that had used Second Step 1 in the organization at some point. Most of the respondents were pleased with Second Step as a program. The majority of the respondents stated that the practical introduction of Second Step had functioned well and the fidelity was relatively high with a few exceptions. Factors that have made the implementation of Second Step possible is need for social and emotional learning, positive attitudes, leader support, visible effects of the program, access to premises, flexibility and settled times. Factors that have proven to be obstacles for the implementation of Second Step are problems with the group composition, lack of support from colleagues,lack of access to premises and lack of time to plan and perform.</p><p>Discussion/conclusions: Theresult has been put in relation to earlier research and the discovered tendencies correspond well with earlier theories and models. Second Step indicates to be relevant as a program, though the need of social and emotional learning in preschool/school seems to exist, which at an early stage makes the implementation possible. Other facilitating implementation factors tend to vary in importance depending on where in the process the program is. Overall, the fidelity is satisfactory, but it would probably have been more beneficial with clearer goals and guidelines for the program in the organizations. An evaluating exchange meeting could have been valuable to facilitate the program skill development among the educationalists.</p><p>Future research: One example for future studies can be to put more focus on those who stop using the program and reasons for this. This study may also be a basis for, and facilitate, future studies, especially considering the method and discussion of the method which can contribute to improve control over the survey in similar studies.</p>

<p>Liv och hälsa ung är en enkätundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för Sverige och Örebro län enligt regeringens folkhälsoproposition samt Örebro läns folkhälsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv på ett användande. Uppsatsens syfte äratt undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung undersökningarna används avrektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Studien är kvalitativ där nio stycken rektorer iÖrebro län har intervjuats. Datamaterialet analyserades med hjälp utav en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet presenteras i form av fem stycken huvudkategorier;mottagning, spridning, nytta, styrning, hinder och 11 underkategorier. I diskussionen behandlas rektorernas användning utifrån studiens teoretiska referensram. Studien visar på ett komplext och varierat användande men företrädesvis används resultatet för att ge en omvärldsbild av ungdomars hälsa och livssituation till lärare och elevhälsa. Dock används resultatet från Liv och hälsaung sällan direkt i beslutsprocessen. Författarna ser möjligheter till vidare studier för att skapa en helhetssyn på användandet av Liv och hälsa ung resultatet bland Örebro läns kommuner.</p> / <p>”Liv och hälsa ung” is a survey among adolescents in school grade 7, 9 and schoolgrade 2 in upper secondary school in Örebro County. Children and youth is aprioritized target group for Sweden and Örebro County according to the government public health plan and in the public health guiding principles for Örebro County. A principal has the outermost responsibility at school, they where selected to give a leadership perspective. The aim of this study is to investigate utilization of how the result from “Liv och hälsa ung” is used by principals for school grade 7, 9 in Örebro County. The study is qualitative where nine principals in Örebro County have been interviewed. The data was analysed with a qualitative content theory analysis. The result is presented in five main categories; Reception, Dissemination, Benefit, Management, Obstacles and 11 sub categories. Thediscussion handled the principal’s utilization on the basis of the theoreticalframework of this study. The study shows a complex and miscellaneous utilizationof the result but it is mostly used to disseminate information about the adolescent’shealth and situation in life to teachers and the student health care. Although it israrely used in the decision process. The authors see possibilities for further studiesto create a whole image on the utilization of the “Liv och hälsa ung” results inÖrebro County and its municipalities.</p>

<p>Arbetslöshet har visats medföra effekter på folkhälsan. Arbetslösheten är för tillfället stor isamhället och det är främst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att främja arbetslösa ungas välmående och förbättra derasmöjligheter till sysselsättning. Det finns många sätt arbeta på då människor påverkas på olikasätt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar påarbetslöshetens konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas upplevelser avprojektet samt hur Vita Villan har påverkat dem. Studien bygger på åtta enskilda intervjuermed deltagare från Vita Villan. Resultatet visade att deltagarna överlag upplevde projektetVita Villan som positivt. Deltagarna fick hjälp med att utforma ett CV och de kände att de fåttsocialt stöd från både handledare och övriga deltagare. Det som betydde allra mest var självasysselsättningen, att ha någonstans att tillbringa sin vardag. Slutsatsen blir därför att den härtypen av projekt kan medföra positiv påverkan på deltagarnas psykiska hälsa men även attarbetssättet kan utvecklas för att bli mer effektivt, bland annat kan förbättringar ske genommer individanpassat stöd och större utrymme för egen aktivering. Fler studier behövs för attkvalitetssäkra arbetsmetoderna och säkerställa arbetets effekter.</p>

<p>Bakgrund: Hälsa är ett vitt begrepp som det finns många olika definitioner på. Det finns definitioner på hälsa som menar att hälsa handlar om att må bra och ha god handlingsförmåga samt lyfta fram vikten av att varje individ ska ha möjlighet att göra det som hon värderar som viktigt. Förståndshandikappade har begränsningar som gör att de inte kan leva sitt liv på samma sätt som normalbegåvade kan. Begränsningar är fysiska, psykiska och sociala. Förståndshandikappade åldras dessutom fortare än normalbegåvade människor. Det är löprelevant att arbeta för att främja de boendes hälsa och arbeta för att ett hälsosamt åldrande ska kunna ske. Litteraturgenomgång: Litteratur inom områdena förståndshandikapp, hälsa och åldrande visar att det finns behov av att arbeta för att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade och därför finner vi det intressant att arbeta vidare med detta ämne. Syfte: Att ta reda på hur ett hälsofrämjande liv kan främjas hos förståndshandikappade enligt personal på boende för förståndshandikappade. Metod: Undersökningen är kvalitativ och enskilda intervjuer gjordes med åtta personer som arbetar på boende för förståndshandikappade. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas. Materialet behandlades konfidentiellt. Resultat: Personal på boende för förståndshandikappade poängterar vikten av att äta nyttigt och att vara fysiskt aktiv. De menar att ett gott socialt liv ökar chansen till ett hälsosamt åldrande och att kulturaktiviteter har god inverkan på hälsan. De ser även att de själva har en viktig roll då det gäller att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade. Diskussion: Förståndshandikappade som bor på boende för förståndshandikappade är beroende av den personal som arbetar där. Därför har personalen en ytterst viktig roll för att främja de boendes hälsa och arbeta för ett hälsosamt åldrande. Detta kan de göra på ett flertal olika sätt både då det gäller fysisk, psykiskt och social hälsa.</p> / <p>Background: Health is an important concept that there are many different definitions of. There are definitions of Health believes that health is about feeling good and having a good ability to act. The concept highlights the importance of that every individual should have the opportunity to do what she values as important. People which are mentally retarded have limits they can no do what they want and live their lives in the same way as normal gifted can. These limitations are physical, mental and social. People which are mentally retarded are aging faster than normal gifted people. It is relevant to work to promote residents' health and work for a healthy aging to happen. Literature Review: Literature in the fields of mentally retarded, health and aging show that there is a need to work to promote healthy aging of the mentally retarded and therefore we find it interesting to work with this subject. Aim: To find out how a healthy life can be promoted with disabilities according to staff attitudes towards the mentally handicapped. Method: The study is qualitative and individual interviews were carried out at eight people who work on housing for the mentally retarded. The interviews were recorded on tape and then transcribed. The material was treated confidential. Results: Staff in the housing for mentally retarded emphasize the importance of eating healthy and being physically active. They mean that a good social life increases the chance of a healthy aging and that cultural activities have good effect on health. They also see that they themselves have an important part in promoting healthy aging of the mentally retarded. Discussion: Mentally retarded living in housing for the mentally retarded is dependent on the staff working there. Therefore the staff has an extremely important role in encouraging the residents' healths and works towards healthy aging. This they can do in a variety of ways both in terms of physical, mental and social health.</p>

<p>Public health is important to many areas of society. It is important to have different goals to focus the work with health promotion in different sectors, one such area is the school. In the society of today there are a lot of public health issues like stress, overweight and physical inactivity. To experience well-being physical activity, sense of coherence (SOC) and the individual experience of stress have important functions. School is an important part of the student’s learning, development and socialisation. The aims of the study were numerous: how many of the upper secondary school students are physically active and if physical activity reduces the experience of stress. Other questions of the study were: if the experience of teaching about stress and physical activity relate to students SOC, physical activity and the experience of stress, and also illuminate the relation between SOC, physical activity and stress. A quantitative questionnaire study was performed among 187 students at three  upper secondary schools in the south of Sweden. The questionnaire was classified into four different categories; stress, physical activity, pedagogy and SOC. The result showed that the students´ SOC related to the students’ experience of stress and prevalence of different symptoms. The students’ physical activity did not relate to the students SOC and experience of stress. The physical activity education showed a trend to relate to increased physical activity and prevalence of stress education was related to increased stress. The socio-cultural perspective imprinted the study that shows that learning takes place not only in school, but also in other social contexts. The school should open up for physical activity and create a bigger interest in good health and SOC and thereby create opportunities for the  future life of the students.</p>

<p>Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.</p> / <p>Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.</p>

<p>The World Health Organization (WHO) states that working intersectorally and internationally with health issues is crucial in creating a change towards healthy public policy at a local level. Healthy Cities is one of the programmes where WHO uses a health governance approach (governing through networks) to try to reach this objective. The aim of this bachelor thesis is to identify the factors that make member cities of the WHO European Healthy Cities Network successful in reorienting local public policy towards healthy public policy. An analysis of nine documents corresponding to the selection criteria set up by the authors was conducted. These documents consisted of reports published by WHO on the Healthy Cities programme, but also of independent research articles and one thesis published on other networks similar to Healthy Cities. Also, further data was collected through telephone interviews with contact persons in four member cities. The interviews were transcribed word by word. Both data (documents and interviews) were analysed using a qualitative content analysis.</p><p> </p><p>The results show that the four key “elements for action” (political commitment, leadership, readiness for institutional change and intersectoral collaboration) crystallized by WHO for creating healthy public policy were mainly confirmed in this research study. Therefore, the authors draw the conclusion that WHO has succeeded in making the member cities commit to the Healthy Cities philosophy and in spreading the idea of health governance in Europe. However, additional factors were found both in the document analysis and in the interviews. When looking at the top four frequently occurring factors in the documents, community participation and status were highlighted. The two additional factors found in the interview data was holistic thinking and systematic, goal-oriented work. Also, the importance of political commitment was questioned by a minority of the respondents. This might indicate that the four key “elements for action” crystallized by WHO might not have as big of an effect in creating change at a local level as has been made out by WHO. Furthermore, respondents stated that difficulties existed in translating theory into practice at a local level. This might indicate that potential changes made in the member cities after joining the Healthy Cities programme are mainly ideological. Despite this, the attitudes among the respondents towards membership in the WHO European Healthy Cities Network were overall positive, and even though difficulties still exist, the respondents maintained that Healthy Cities enables them in taking the next step towards healthy public policy at a local level.<strong></strong></p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på om den kommunala demokratiska processen har berörts av projektet <em>Medborgarpaneler</em>. Vi fick uppdraget av Gnosjö kommun att genomföra en halvtidsutvärdering av projektet. Projektet startade i november 2007 och kommer att pågå under tre år. Vi har använt oss av både kvantitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa djupintervjuer, som vi senare har sammanställt och analyserat, för att få fram material till vår undersökning.</p><p>De resultat som vi fått fram visar på att det är ett lyckat projekt från kommunen och att det finns ett intresse att utveckla det efter projekttidens slut, detta enligt de politiker vi intervjuat.</p><p>Valet av intervjupersoner gjordes på följande vis, vi mailade politiker i Gnosjö kommun och de tre första som svarade intervjuade vi. Vi skickade också ut enkäter till deltagarna i <em>Medborgarpaneler </em>via de befintliga mail-listorna som fanns. Genom enkäterna kunde vi tolka att deltagarna anser att det är ett bra initiativ av kommunen att starta projektet och även att de vill ha projektet kvar efter projekttidens slut. De saknar dock feedback på de svar de givit på enkäterna som kommunen hittills har skickat ut, de vill ha mer information om vad som verkligen hänt efter enkätinlämningarna.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The study purpose is to find out if the democtratic process in the municipality of Gnosjö has been affected during the project called <em>Medborgarpaneler.</em> We got this asignment to do a halft-time evaluation of the project from the Secretary to the executive committee of the municipality of Gnosjö. <em>Medborgarpaneler </em>was started in November of 2007 and is planned to go on for three years. We have used both quantitative methods in form of  a questionnaire survey with the participants and qualitative intreviews with involved politicians. These materials has been gathered and analized to give us the answers we were looking for.</p><p> </p><p>Our material shows that the project has been succesful so far and there is an opening to develop the idea and make it an permanent element in the political process. We choosed our politicans by sending out e-mails and then picked the three first responds. The questionnaires we used were sent to all the participating citizens through already existing mailing-lists and through these answers we read out that they think it is a good initiative taken and they would like it to carry on after the project is due to end. Though they express a wish to get more feeedback and more information about what has happend after they’ve answered the polls.</p><p> </p>