ICT (Information and communication technology) is a fundamental part of modern society and has been part of the educational systems across the world for a few decades. This essay focuses specifically on the relationship between ICT and the teaching and learning of English as a foreign language. ICT has been found to be pedagogically beneficial, but the transition towards and the handling of ICT is often challenging for schools and teachers. The aim of this study is to present and analyze Junior High School English teachers’ opinions regarding the use of ICT in their profession. The study identifies and discusses some of the advantages and disadvantages of ICT in education generally and in relation to the English subject specifically. The results are analyzed through a sociocultural perspective and the empirical foundation of this study is based on qualitative interviews with six English teachers. The results reveal that the interviewed teachers are optimistic towards the new technologies in their profession and that there is a will to further improve and learn more about the pedagogical benefits of ICT. Although there are obstacles hindering successful ICT integration in school, the possibilities and advantages that come with the new technologies make them indispensable. However, the results also reveal that there is still room for traditional materials in school and teachers seem to view ICT as a complement and do not wish to rely solely on modern technologies. / IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) är en grundläggande del av det moderna samhället och har varit en del av världens skolsystem sedan årtionden tillbaka. Denna uppsats är specifikt fokuserad på förhållandet mellan IKT och engelskundervisning i den svenska högstadieskolan. IKT har visat sig vara pedagogiskt fördelaktigt i flera avseenden men övergången mot och hanterandet av IKT är ofta en utmaning för skolor och lärare. Syftet med denna uppsats är att presentera och analysera engelsklärares åsikter gällande användandet av IKT i deras yrke. Uppsatsen identifierar och diskuterar några av de fördelar och nackdelar som finns med IKT i skolan generellt och i förhållande till engelskämnet specifikt. Resultaten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och den empiriska grunden för uppsatsen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex engelsklärare i högstadiet. Resultaten visar att de intervjuade lärarna är optimistiska gentemot de nya teknologierna och att det finns en vilja att vidareutvecklas och lära sig mer om de pedagogiska fördelarna med IKT. Möjligheterna och fördelarna med IKT gör företeelsen oumbärlig, även om det finns hinder i vägen för ett framgångsrikt implementerande i skolan. Dock visar resultaten även att det fortfarande finns utrymme för traditionella läromedel i skolan och lärarna tycks betrakta IKT som ett komplement och önskar inte enbart förlita sig på de moderna teknologierna.

No description available.

Kvinnor rapporterar sämre självskattad hälsa än män och utlandsföddas psykiska välmående är sämre än svenskföddas. Delaktighet och inflytande har visats vara starkt sammankopplat med hälsa och det är därför viktigt med ett effektivt integrationsarbete för att skapa delaktighet och inflytande i det svenska samhället. Syftet med denna undersökning var att undersöka upplevelser och erfarenheter av integrationen i Sverige bland utlandsfödda kvinnor utifrån ett folkhälsoperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats använts och fem semistrukturerade intervjuer med utlandsfödda kvinnor i olika åldrar över 18 år genomfördes. Insamlade intervjudata analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att sociala nätverk, språk och arbete är tre viktiga aspekter för att integreras i det svenska samhället. Rädsla och ovilja inför nya kulturer kan förhindra individers möjligheter till att integreras samt att kulturkrockar kan försvåra integrationen. Det framkom även att det bör finnas ett tvärsektoriellt arbete mellan samhällsaktörer och att lättillgänglig information kan nås, för en lättare förståelse för kulturen i det nya landet. Slutsatsen är att det finns olika aspekter som utlandsfödda kvinnor upplever påverkar deras möjlighet till integration: upplevelser, underlättande faktorer och hinder för integration. Framtida beslutsfattare bör ha dessa i åtanke vid utformning av styrning och policy för integration. / Women self-report worse health than men, and people born in a foreign country report lower psychological well-being than Swedish born people. Participation and influence within society directly correlate with health, therefore it is important to integrate people into society so that they can participate and gain influence. The purpose of this study is, using a public health perspective, to examine foreign born women’s relations and experiences of integration in Sweden. A qualitative approach was used to answer the purpose. Five semi-structured interviews have been conducted in Stockholm, Västerås and Gävle with foreign born women of 18 years and older. The collected interview data was analyzed using manifest content analysis. The results showed that social-networks, language, and occupation are three important aspects that contribute to successful integration. Fear and unwillingness to assimilate to different cultures in a new country can increase the difficulty of integration. To ease integration, the participants believed that a multi-sectoral approach is necessary, stakeholders in integration need to work together. The women further described that more information and transparency in information from stakeholders will increase their ability to successfully integrate into a new country. The conclusions are that there are three main aspects that foreign born women believe influence their possibility to integration: experiences, possibilities and obstacles. Future policy makers should regard these important aspects when presenting policies for integration.

Bakgrund: Samhälls-och hälsoorienteringen till nyanlända är en av de hälsofrämjande insatserna som bedrivs över hela landet och är även lagstadgad. Trots det etableras det inte på samma sätt eller nivå i varje län och forskning visar för att de nyanlända ska kunna finna möjligheterna att etablera sig bör det finnas ett arbete som förhåller sig till den nivån av behov som krävs. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur aktörer arbetar och upplever samhälls-och hälsoinformation för nyanlända och personer med utomnordiskt påbrå samt vilka förutsättningar finns för att genomföra samhälls-och hälsoinformation på modersmål. Metod: En kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställning. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer var studiedesignen som valdes för att smala in data. Urvalet bestod av tio intervjupersoner och alla intervjupersoner är aktörer med olika yrken, som är kopplade till integration och nyanlända. Resultat: Studiens resultat påvisade att befintliga samhälls-och hälsoorienteringen upplevs ge både möjligheter och svårigheter när det gäller aktörerna som arbetar med det och deras upplevelse av nyanlända som deltar. En ständig utveckling, ökade resurser och behovsanpassade insatser krävs för en lyckad samhälls-och hälsoorientering som hjälper till att främja hälsan. Slutsats: Resultatet redogjorde att den befintliga samhälls-och hälsoorienterings insatsen har två olika upplevda perspektiv. Det studerade perspektivet som var aktörerna och det andra var mottagarna av insatsen vilket är de nyanlända. Aktörerna upplevdes ha olika behov, upplevelser och uppfattningar av samhälls-och hälsoorienterings insatsen. Studiens fynd redovisade att samhälls-och hälsoorientering på modersmål kommer att gynna och påverka samhället på ett främjande sätt lika mycket som individen själv, samt att förutsättningarna är positiva trots de olika nivåerna av utmaningar som kan påträffa insatsen. / Background: Community and health orientation to immigrants is one of the health promotion efforts conducted across the country and is also statutory. Despite this, they do not hold the same quality in each county, which is required to give immigrants the same opportunities to integrate themselves in the new contest. Aim: The purpose of the study is to examine how sectors experience social and health information for immigrants and people with non-Nordic ancestry and the conditions for implementation of social and health information in the native language. Method: A qualitative method was used to answer the questions of the study. Qualitative semi-structured interviews were used. The sample consisted of ten interviewees and all respondents are sectors with different professions, that work with immigrant integration. Results: The results of the study show that existing social and health orientation is perceived to provide both opportunities and difficulties in terms of both perspectives, the actors working with it and immigrants participating. Continuous development, increased resources and needs-based efforts are needed for a successful community and health orientation that helps to promote health. Conclusion: The existing social and health orientation has two different perceived perspectives. The studied perspective was the sectors working with the orientation. Each perspective has different needs, experiences, and perceptions of the orientation. The study's findings showed that orientation in the native language will benefit and influence society as much as the individual, and that the conditions are positive despite the different levels of challenges that may be encountered.

Trots att kunskapsområdet EU har en större plats i både grundskolans och gymnasieskolans styrdokument idag har brister i EU- undervisningen uppdagats. Eleverna ges inte tillräckliga kunskaper och går ur gymnasiet med bristande förståelse för EU och sin egen roll som EU- medborgare. Detta väcker frågor kring hur undervisningen om EU ser ut på högstadiet och gymnasiet samt om en kunskapsprogression möjliggörs.Syftet med denna studie är att belysa högstadielärares och gymnasielärares tankar och beskrivning av sin undervisning om EU, för att analysera om deras undervisning möjliggör en progression för elevernas EU-kunskaper. För att möjliggöra en sådan studie har undersökningen genomförts genom kvalitativa intervjuer av fyra högstadielärare och fyra gymnasielärare som alla undervisar i ämnet Samhällskunskap.Studien har utgått från antagandet att undervisningen om EU och kunskapsprogressionen inte är tillräcklig, vilket till viss del bekräftas av studiens resultat. Resultatet visade aspekter som tyder på en likartad undervisning på bägge skolstadier och som därför inte anses leda till en progression. Samtidigt uppmärksammas delar i undervisningen på gymnasiet som tyder på en fördjupning av tidigare tillägnade kunskaper och som därför gynnar en kunskapsprogression, och även faktorer som kan vara anledningar till att kunskapsprogressionen försvåras; så som tidsbrist, stoffträngsel och ointresse hos elever och lärare. Studien visar att antagandet om brister i EU- undervisningen och ett visst missgynnande av kunskapsprogression stämmer men att det också finns möjliga förklaringar till detta. / Despite the fact that knowledge regarding EU plays a larger role today in both steering documents for secondary school and high school has imperfections been identified. The students are not given enough knowledge and finish high school with a lack of understanding of EU and their own role as citizens in EU. This raises questions regarding how the education of the subject is managed in secondary and high school and also if a knowledge progression is made possible.The purpose of this study is to put a light on the thoughts of teachers in secondary- and high schools about their EU education to be able to analyze if their teaching makes a progression of the students’ knowledge possible regarding their knowledge of EU. To make such a study possible the survey was conducted through qualitative interviews of four social science teachers in secondary school and four social science teachers in high school have been made.The study was been based on the assumption that education about EU is lacking and that knowledge progression is not adequate which to a part is proved by the result of the study. The result showed a similar education in both stages which therefore doesn’t point to a knowledge progression. At the same time parts of the education in high school indicates a deepened study of different knowledge areas studied in secondary school which therefore favors knowledge progression, but at the same time progression can be reduced by identified factors like lack of time, “overcrowded” subject areas and lack of interest from both students and teachers. The study shows that the assumption that imperfections exists in EU education and that a degree of limited knowledge progression is true, but it also shows that there are possible explanations to why this may be.

The aim of this study is to contribute with knowledge regarding how artificial intelligence (AI) can be used as a tool for communicators, as well as what impact the use of AI will have on the field of strategic communication in Sweden. By using a qualitative interview method, we have captured the knowledge and speculations in this subject amongst four prominent professionals within the field of communications who also have knowledge and experience with AI. The results showed that AI can be used as a useful tool in a variety of communicational tasks including data collection, automatization of communication, curation and production of media content. AI implementation will affect strategic communications, as it will become more about the users experience and service design, as well as representing and creating trust for the organization. Coveted competencies within the field will be skills such as human interaction and strategic thinking, to complement the shortcomings of AI.

Fysisk aktivitet kan genomföras genom exempelvis lagidrott vilket genererar psykiska, fysiska och sociala vinster i relation till hälsa. Som lagidrottsutövare under en pandemi har utmaningar uppstått som kräver att idrottsverksamheter behöver anpassa sig vilket också påverkar utövarna. Handboll är en sport som bedrivs inomhus med fysisk kontakt som till följd av Covid-19 pandemin både pausats och stängts ned. Syftet med studien är att undersöka hur handbollsspelare upplever möjligheten att vara fysiskt aktiv under en pandemi och huruvida detta påverkar motivation i relation till lagidrotten. I studien har en kvalitativ metod tillämpats genom ett målstyrt urval där sex handbollsspelare i Västmanland intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Insamlade data transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att det finns upplevda möjligheter till fysisk aktivitet under Covid-19 pandemin som krävt en individuell träningsomställning och detta har möjliggjort mer tid till annat. De upplevda hindren är begränsad tillgänglighet att utöva handboll och mindre kollektiv träning som har bidragit till bristande motivation till lagidrotten. Slutsatserna visar att den sociala vinsten lagidrott genererar upplevs meningsfull vilket pandemin begränsat. Möjligheter och hinder har gjort att handbollsspelare ifrågasätter varför de tränar så mycket när det inte finns något att träna för vilket också påverkar motivation till sporten. / Physical activity can be performed through for example team sports which generate mental, physical, and social benefits in relation to health. As a team sport athlete during a pandemic, challenges have arisen that require sports activities to adapt, which also affects the athletes. Handball is a sport that is played indoors with physical contact which as a result of the Covid- 19 pandemic has both been paused and shut down. The aim of the study is to investigate how handball players experience the opportunity to be physically active during a pandemic and whether this affects motivation in relation to team sports. In the study, a qualitative method was applied through purposeful sampling where six handball players in Västmanland were interviewed through semi-structured interviews. The collected data were transcribed and analyzed by manifest content analysis. The results show that there are perceived opportunities for physical activity during the Covid- 19 pandemic that required an individual training adjustment, and this has enabled more time for other things. The perceived barriers during a pandemic with limited accessibility to practice handball and less collective training have contributed to a lack of motivation to team sports. The conclusion shows that the social winning teams sport generates, and which is perceived as meaningful, has been limited during the pandemic. Opportunities and barriers have made handball players questioning why they train so much when there is nothing to train for, which also affect motivation for the sport.

Previous research emphasizes the importance of the psychosocial work environment among healthcare professionals and indicates a strong link between perceived poor psychosocial work environment and ill health. Nursing staff's psychosocial work environment is characterized by a high level of stress, which reduces their control at work and leads to work situations that are characterized by tense work. To ensure a good working environment, various laws and regulations are established that employers must ensure that they are complied with. The employer is responsible for creating a safe and stress-free working environment with good working conditions where there is the opportunity for action and control. The Covid -19 pandemic places demands on healthcare in Sweden like never before and has caused changes in work at both individual and organizational level. There are clear indications that the working environment and health have deteriorated during the Covid pandemic, however, the research testifies to a knowledge gap as the problem area is limited with Swedish studies. The purpose of this study is to examine nurses experiences of their psychosocial work environment and health during the Covid-19 pandemic. A qualitative research method has been used. Selection methods are partly goal-oriented selection and partly snowball selection method. Data collection has taken place through semi-structured interviews and a manifest content analysis has applied. The results show that the assistant nurses experience a poor psychosocial work environment during the pandemic, which is characterized by deteriorating working conditions and recovery opportunities, poorer control, increased work-related stress and higher demands. Furthermore, the assistant nurses feel that the managers are lacking in their role and that the assistant nurses lack direct cooperation with their managers. However, the results indicate improved collaboration between colleagues. In addition, the work is driven by the duty to work. In summary, the assistant nurses experience a perceived poor psychosocial work environment and health during the Covid-19 pandemic overall.

[pt] A valorização do professor é de suma importância para seu crescimento profissional. Ela pode se dar de diversas formas. O foco da presente dissertação é tentar compreender de que formas essa valorização é entendida por três profissionais da área de ensino de língua inglesa da cidade do Rio de Janeiro. Através de entrevistas individuais e autobiográficas, cada uma das professoras aponta sua trajetória profissional e o que as motiva a pensar em deixar a carreira ou prosseguir nela pelo prisma do que entendem por valorização em sua área de atuação. A pesquisa é qualitativa e interpretativa na tentativa de compreender o que motiva as entrevistadas. Mesmo partindo de contextos distintos (escola pública, curso livre de inglês e escola particular), as três possuem visões comuns no que diz respeito à liberdade de atuação, remuneração e identidades impostas pela lógica mercantilista que o neoliberalismo trouxe para dentro do cenário de ensino. Todas dialogam, tendo ou não conhecimento teórico prévio, com teorias sobre valorização profissional docente, através de uma corrente da Linguística Aplicada voltada para as profissões. / [en] Teachers professional appreciation is of the utmost importance for their professional development. It can be achieved in a plethora of ways. The present dissertation focuses on trying to understand in which ways such valorization is perceived by three professionals of the area of English language teaching-learning in the city of Rio de Janeiro. Through individual and autobiographical interviews, each of the teachers discusses their professional journey and what motivates them to either consider leaving their profession or continue working as teachers, as they attempt to comprehend what professional appreciation is in their area of expertise. The research is qualitative and interpretative attempting to understand what motivates the interviewees. Even coming from different backgrounds (public schools, English courses and private schools), the three of them share similar visions in relation to freedom of agency, salary and identities imposed by the mercantilist agenda brought about by neoliberalism to schools. Regardless of having theoretical background knowledge about the theme, all of them echo theories about professional appreciation, also related to Applied Linguistics of the professions.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94. / The purpose of my paper is to investigate how some pupils in the comprehensive school look upon student influence and their own possibilities to have any influence at school, and how this possibility takes shape. With the aid of qualitative interviews with eight 6th graders from two different classes at a comprehensive school in Sweden I have investigated how the pupils view the matter of student influence. The results show that they expect to have very limited influence at school. My conclusion is that they do not have the amount of influence they are entitled to according to Skollagen, and Lpo 94.