denna uppsats presenterar videoverket State of mind av Jesper Bror Palmqvist. Texten börjar med en beskrivning av verket och dess bakgrund, för att sedan diskutera idare de olika centrala beståndsdelarna om verket innehåller. Verket visar en uppläsining av en visuell dagbok skapad av konstnären. Han skapade dagboken under en resa i Indien då han utforskade sin mammas historia. Verkets teman inkluderar ämnen kring identitet, adoption, distans, minne, tillhörighet och abstraktion. Uppsatsen använder sig av essäform där konstnären själv beskriver hur den konstnärliga processen till verket sett ut samt hur konstnären kopplar de olika beståndsdelarna till hans omvärld och identitet. Det centrala i texten handlar om vad det innebär att berätta en privat berättelse samt vad en odefinerbar identitet är och hur en sådan kan villkora en individs världsbild.

Analyzing character portrayals in picture books is a well-researched area in the humanities, not least in literature and gender studies. It fulfills an important function as these depictions can be seen as confirming or challenging hegemonic notions of gender and age. Specifically, this study concerns the picture book character Mamma Mu. She has been a subject of interest for academic studies before this one. However, there are no studies centered around her age and how this affects whether her actions can be considered intelligible or not. Placed in the intersection of gender, literature and girlhood studies, and from a skew theory perspective as presented mainly by Maria Margareta Österholm (2012), the aim of this thesis is to study how Mamma Mu as an adult feminine subject exhibits different age-related expressions of femininity, and how she relates to notions of accepted behavior in relation to adulthood. Based on the extremes of expected as well as adult and skewed as well as childish femininity, this thesis thus argues that Mamma Mu exhibits an oscillating movement between these extremes.

The aim of this study is to address how “skevt” [skewed] girlhood is constructed in relation to age, time, and sexuality in three literary works of the Swedish author Sara Stridsberg: the novel Darling River (2010), the play Konsten att falla (2017) and the short story Tre systrar (2021). In the study, I pose the following questions: How is the skewed girlhood portrayed in relation to constructions of time and age? How does the construction of skewed femininity interact with the construction of sexual practice and sexual desires?     I use the term “skev” – a Scandinavian variation and hybrid of queer – to address how the girlhood is subverted in the texts, as well as to analyze how this not only occurs in relation to heteronormativity, but also within it. To explore this, I work with “skeva” [skewed] readings of the texts. My analysis is based on “skev” [skew] theory and queer temporality, through which I illustrate how the characters of the three literary works are challenging normative assumptions of girlhood and femininity, by performing gender and age as well as sexuality in non-normative ways. I discuss the girl’s bedroom as a form of heterotopia, in which both time and ageing are constructed in a skewed way. Furthermore, I locate a “skev” [skewed] temporality in the texts, connected to an absence of futurity.

This essay aims to examine how fan fiction texts and the digital non-profit platform Archive of Our Own can provide queer separatist spaces for reorienting cis- and heteronormativity as well as how that is manifest in the published stories. It does so through an analysis of the platform’s design and accessibility and through a reading of two short stories from the collection QUEER CONVERSATIONS by the pen name heliosole. Results include that the platform makes space for non-normative stories by being free of use, its equality between moderators, writers, and users, its tradition of education and resistance, by making writing accessible and collaborative, using famous characters’ voices for speaking comforting truths and by challenging norms regarding sexuality and temporality.

Bisexualitet och pansexualitet har osynliggjorts både inom HBTQ-rörelsen och inom forskningen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur kvinnor som har förmågan att attraheras sexuellt och/eller romantiskt av fler än ett kön upplever olika rum och temporaliteter för att förstå osynliggörandet av bi/pansexualitet. Denna undersökning utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med tre kvinnor som orienterar sig som bisexuella och pansexuella. Analysen har visat på att informanterna använder sig av begreppen bisexualitet och pansexualitet som ett verktyg som hjälper dem att navigera mellan rä(t)ta och queera livslinjer. Osynliggörandet av bisexualitet och pansexualitet är ett resultat av att nuet innehar en hegemonisk position i förståelsen av sexuella orienteringar. Det innebär att informanternas sexuella orienteringar förstås av omvärlden utifrån ifall de är i en monogam relation eller ej och vilket kön partnern isåfall har. Jag har även undersökt informanternas rörelse mellan heteronormativa och queera temporaliteter och kommit fram till att det finns möjlighet att följa båda. De bisexuella och pansexuella orienteringarna tillgängliggör till viss del queer temporalitet för informanterna. Vilken temporalitet informanterna följer begränsas även det av det hegemoniska nueteftersom en följer olika livslinjer beroende på om en har partner och vilket kön partnern har. Slutligen har jag kommit fram till att det hegemoniska nuet även påverkar informanternas upplevelser av att röra sig i olika heteronormativa och queera rum. Det är inte helt självklart att de har möjlighet att ta plats i varken heteronormativa eller queera rum eftersom de sällan är formade efter bisexuella och pansexuella kroppar. Det finns olika sorters queera rum, varav några fåtal är formade efter bi/pansexuella kroppar och i de rummen uttryckte informanterna att de kunde känna sig trygga. Således var de hemmavarande där.

This thesis aims to highlight, analyse and problematize how sexualities and relationships are constructed as normative and deviant in the Hunger Games trilogy through the character Katniss Everdeen. With this analysis, the thesis aims to further elucidate the pluralism of meaning within literature as a contribution to the field of feminist cultural studies. Queer theory and queer temporality studies have been used to identify and discuss concepts such as the heterosexual matrix, monogamy and mononormativity, polyamory and other marginalized sexualities. A thematic queer reading serves as a methodological approach to the material to enable searching for queer themes in the series. The thesis shows how heterosexuality and monogamy are constructed and portrayed as normative and compulsory, where all other expressions of sexuality are presented as deviant and thereby can be view as different expressions of queer temporality.