I denna studie har emotionen rädsla undersökts i relation till effektiviteten i skräckgenrens mest frekventa spelmoment, d.v.s. chock och spänning. Ingen tidigare forskning om skräckspel tycks ha undersökt momenten och evaluerat deras effektivitet i att skrämma spelaren. Därmed har denna studie utförts med målet att besvara hur effektiva chock respektive spänning är på att framkalla rädsla hos spelaren. Undersökningen utfördes på ett spel som utvecklades i två versioner innehållande både chock- och spänningsmoment. Version 1 börjar med chock och version 2 börjar med spänning. Dataanalysen byggde på att jämföra undersökningens kvantitativa data som samlats in i tre typer, demografisk-, puls- och skalningsdata. Resultatet visade att den klassiska designen av skräckscener, spänning före chock, inte var effektivast på att framkalla rädsla. Därpå läggs ett forskningsförslag fram i denna rapport vars syfte är att fortsätta undersöka chock och spänning, för att förhoppningsvis främja skräckgenrens utveckling inom spelmediet.

Hjärt-kärlsjukdomar är de främsta dödsorsakerna i världen. Endast i Sverige drabbas varje år 28 000 människor av hjärtinfarkt. Både studier och behandling av hjärtinfarkt har traditionellt anpassats efter män, men även kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie användes som metod. I studien ingick tio artiklar hämtade ur databaserna Cinahl och Medline. Litteraturstudiens resultat presenterades i tre övergripande teman: Brist på information skapar ångest och osäkerhet, den förändrade livssituationen samt betydelsen av professionellt stöd och ett bra socialt nätverk. Brist på information och för lite kunskap om hjärtinfarkt har av kvinnorna lyfts fram som ett problem. Tydlig och bättre information från sjukvården var önskvärt. Att överleva en hjärtinfarkt medförde stora förändringar för de drabbade. Den nya livssituationen beskrevs i både positiva och negativa termer. Patienterna beskrev upplevelser av att hjärtinfarkten ledde till en vändpunkt i livet medan andra hade svårt för att komma till en acceptans rörande sjukdomen. En annan faktor som framkommer i studien var betydelsen av ett socialt nätverk. Stöd från närstående och sjukvården skulle kunna påskynda rehabiliteringen.

Syftet med denna uppsats är att genom närläsning undersöka hur genus framställs och uttrycks i tre bilderböcker med skräcktema för barn i förskoleålder, och även analysera om rädsla och mod uttrycks på könsstereotypa vis i dessa böcker. Böckernas karaktärer har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier kring narratologi samt ett egenkonstruerat motsatsschema av könsstereotypa uttryck och egenskaper. Motsatsschemat är baserat på Nikolajevas eget motsatsschema samt Yvonne Hirdmans teorier om genussystem. Analysens huvudfokus är huvudkaraktärernas yttre uttryck och inre egenskaper, och hur dessa kan förstås ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att trots att karaktärerna uttryckte både stereotypt manliga och kvinnliga uttryck och egenskaper så framställs och uttrycks genus på ett stereotypt vis i de tre böckerna. Med hjälp av motsatsschemat blev det tydligt att karaktärerna både framställdes stereotypt och normbrytande. Med hjälp av det narratologiska perspektivet kunde dessa uttryck ses som del i en process, då karaktärerna alltid uttryckte könsstereotypa egenskaper i slutet på berättelsen. I analysen blev det tydligt att karaktärernas uttryck för rädsla och mod skiljde sig åt beroende på kön. Både pojkar och flickor uttryckte rädsla, men pojkarnas rädsla följdes i alla böcker upp av en positiv karaktärsutveckling mot mod och självständighet. / <p>Full versionen av uppsatsen med bilder kan inte publiceras på grund av upphovsrätten.</p><p>Den som vill ha versionen med bilder kan mejla författaren för att få det.</p>

Kranskärlssjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar. Riskfaktorer är mångt och mycket kopplade till människans levnadsvanor. Sekundärprevention går ut på att eliminera riskfaktorer genom rökstopp, ökad fysisk aktivitet, blodfettsänkning med mera för att förhindra återinsjuknande. Patienter blir efter en hjärtinfarkt erbjudna hjärtrehabilitering för att få ökad kunskap om orsak till sjukdom och hjälp att genomföra livsstilsförändringar. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa patienter med kranskärlssjukdom, deras upplevelser och erfarenheter av livsstilsförändringar. Efter granskning av artiklar inkluderas slutligen tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Med en noggrant genomförd dataanalys identifieras två huvudteman: inre och yttre faktorer som påverkar genomförandet av livsstilsförändring. Resultatet strukturerades därefter upp med totalt åtta subteman under respektive huvudteman. I resultatet framkommer det att själva insjuknandet i hjärtinfarkten ger patienten en upplevelse av rädsla som då blir en motiverande faktor för livsstilsförändring. Viljestyrkan är också en viktig komponent för att kunna genomgå en livsstilsförändring. Ökad fysisk aktivitet ger mer energi, ett ökat fysiskt välmående och genom det ett bättre välbefinnande. Patienterna känner ofta ett stöd från sina familjemedlemmar och familjen är en motiverande faktor för att genomgå en livsstilsförändring. Det största och viktigaste stödet upplevs komma från hälso- och sjukvårdspersonal. Efter en genomgången hjärtinfarkt är det viktigt att få fler patienter att genomföra livsstilsförändringar, då dessa spelar en stor roll för framtiden och kan förhindra ett återinsjuknande hos patienten.

No description available.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem. Det är den som blir utsatt som bestämmer om det är en kränkande handling. Sjuksköterskan innehar en central roll inom hälso- och sjukvården där yrket innebär ett nära samarbete med både patienten och andra professioner samt har sjuksköterskorna ett huvudansvar gentemot omvårdnaden. Den teoretiska ramen utgår från den etiska filosofen Knud Ejler Løgstrup och hans teori om det etiska kravet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier inom professionen. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande sorteringar: Direkta upplevelser och efterföljande upplevelser. Dessa fick sedan sju huvudkategorier: En total rädsla infann sig, Att de kände sig illa till mods, yrkespositionen blev sårbar, att det blev känslomässigt, att det drabbar välbefinnandet, att yrket känns otryggt och att professionen tog skada. Det framkom även tjugo underkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna blev negativt påverkade av upplevelserna både under händelsen och i efterhand. Slutsats: Sjuksköterskor upplever ett minskat välmående på grund av de sexuella trakasserierna, vilket påverkar sjuksköterskans profession. När sjuksköterskans välmående minskar kan kvaliteten på omvårdnaden och teamarbetet bli sämre vilket då påverkar både patienten, anhöriga och övriga professioner negativt.

Undersökningen har som syfte att hitta metoder för att introducera skogen inne i klassrummet för elever med ingen eller liten skogsvana, vilket i sin tur ska leda till en känsla av ökad trygghet och samhörighet med skogen när eleverna väl går dit. Det är en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och observationer av elever i åk 1. Resultaten av undersökningen visar att det finns aktiviteter där skogens olika beståndsdelar kan introduceras inne i klassrummet på ett tryggt sätt för eleverna. Däremot leder det inte till en ökad känsla av trygghet för eleverna när de väl är i skogen. Elever som är ovana vid skog behöver få tid att vistas där kontinuerligt för att komma förbi de rädslor som kan finnas inför skogen. Aktiviteter inne i klassrummet kan hjälpa till på vägen dit, men kan inte ersätta skogsvistelsen.

Denna studie har undersökt hur rädsla påverkas av stigande ljudeffekter i en 3D miljö med skräcktema. Bakgrunden ger en inblick i skräckgenren och ljudets funktion i den, och sedan hur rädslor kan framkallas med hjälp av olika ljudtekniker. Genomförandet av studien gjordes på en testgrupp och en kontrollgrupp på totalt tio personer som fick spela igenom artefakten där testgruppen hade stigande ljudeffekter och kontrollgruppen hade icke-stigande ljudeffekter. Sedan svarade deltagarna på frågor och diskuterade deras upplevelse i en semistrukturerad intervju. Resultatet av studien pekar på att stigande ljudeffekter kan öka rädsla och att fysiska representationer av ljudkällor i skräckspel är en viktig del för att bibehålla spelarens trovärdighet till spelvärlden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnors syn på trygghet, agerande på offentliga platser samt behov gällande trygghetsarbete varierar mellan olika åldrar. I denna studie är parkmiljö i fokus, och Gränbyparken i Uppsala valdes som fallstudie. För att undersöka syftet intervjuades kvinnor i tre olika åldersgrupper. Dessutom gjordes en platsobservation av parken. Respondenterna fick redogöra kring sin upplevda otrygghet med fokus på skillnader mellan parkmiljö och andra offentliga platser, bidragande faktorer till rädsla, påverkan på levnadsmönster samt förebyggande trygghetsåtgärder. Resultatet påvisar att parken utgör en otrygg plats för majoriteten av respondenterna, dock varierar åsikterna kring otrygghet till viss del mellan åldersgrupperna. Det är främst unga, följt av medelålders, som pekar ut parker som särskilt otrygga områden. Utmärkande skillnader gällande otrygga faktorer är äldre personers rädsla för kriminalitet medan medelålders och unga tycker att obehagliga personer respektive buskage och träd skapar otrygghet. De som blir mest begränsade av otrygghet är äldre, som undviker parken, samt unga, som gör strategiska val i parken. Belysning var den mest uppmärksammade trygghetsåtgärden i alla åldersgrupper. Andra hade inga svar på förbättringar eftersom de ansåg att det inte går att göra något åt otryggheten.

No description available.