Bakgrund: Barnmorskor ska erbjuda rätt stöd som möjliggör säker och positiv förlossningsupplevelse. Metoden Föda utan rädsla kan hjälpa barnmorskor att bryta negativa känslor hos kvinnor och stödpersoner som kan försvåra födandet och leda till en försämrad upplevelse. Vidare kan metoden och barnmorskors kunskap bidra till ökad trygghet hos kvinnor och stödpersoner samt tilltro till det normala i födelseprocessen. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att bistå kvinnor och stödpersoner under förlossning med metoden Föda utan rädsla. Metod: Arbetet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ design och analyserades med induktiv ansats. Data inhämtades genom tio intervjuer. Semistrukturerad intervjuteknik tillämpades. Resultat: Fem kategorier och elva subkategorier skapades. Barnmorskors närvaro skapade trygghet till kvinnor och stödpersoner under förlossning. Betydelsen av stödpersoner framkom tydligt. Vidare krävdes vissa förutsättningar för att metoden skulle ge bästa möjligheter att främja det naturliga. Barnmorskor behövde även tillräckligt och rätt stöd för att praktisera metoden på bästa sätt. Slutsatser: FUR bidrar till att barnmorskor blir mer engagerade och närvarande under förlossning vilket skapar goda förutsättningar att erbjuda en förlossningsfrämjande miljö och personcentrerad förlossningsvård för kvinnor och stödpersoner. Metoden skapar en ökad trygghet, tillit och delaktighet hos kvinnor och stödpersoner samt är viktig i vårdrelationen mellan barnmorskor, kvinnor och stödpersoner. / Background: Midwives should provide the right support that enables a safe and positive childbirth experience. The Confident Birth method can help midwives prevent negative feelings in women and birth partners, that could otherwise complicate childbirth and lead to a negative experience. The method and midwives' knowledge can furthermore contribute to increased sense of security in women and birth partners, as well as provide confidence in the normalcy of the birth process. Aim: To describe midwives' experiences of assisting women and birth partners during childbirth using The Confident Birth Method. Method: The work was conducted as an interview study with qualitative design and analyzed with an inductive approach. Data was collected through ten interviews. Semi-structured interview technique was applied. Results: Five categories and eleven subcategories were created. The presence of midwives created security for women and support persons during childbirth. The importance of birth partners was clearly evident. Furthermore, certain conditions were required for The Confident Birth method to provide the best opportunities to promote the natural process. Midwives also needed sufficient and appropriate support to practice the method effectively. Conclusions: The Confident Birth method contributes to midwives’ engagement and presence during childbirth, which creates good conditions to offer a childbirth-promoting environment and person-centered childbirth care for women and birth partners. The method creates increased security, trust, and participation among women and birth partners, and is important in the care relationship between midwives, women and birth partners.

Sammanfattning Bakgrund: Barn med oro, ångest och rädsla är vanligt förekommande i hälso- och sjukvården. Specialistsjuksköterskan besitter en utmanande och komplexarbetsroll i mötet med barnen. Det finns flera orsaker till dessa känslor och specialistsjuksköterskan behöver identifiera och arbeta förebyggande för att öka barnets välbefinnande. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att vårda ängsliga barn i hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt utfördes. Tio specialistsjuksköterskor intervjuades och innehållet analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Procedurrelaterad smärta och en okänd ny vårdmiljö för barnet är ofta vanliga anledningar till ängslan. Barnet kan uttrycka ängslan på olika sätt. Kommunikation, delaktighet och förberedelse kan bidra till att de ängsliga barnens upplevelse gynnas. Ibland krävs inte bara ett samspel mellan specialistsjuksköterskan och barnet, utan även med föräldrar och andra vårdinstanser. Brist på barnvänliga miljöer, adekvata och välfungerande resurser samt brist på tid kan även vara bidragande faktorer till att barnets behov åsidosätts. Slutsats: Att som specialistsjuksköterska lyckas navigera sig bland utmaningarna i mötet kräver skicklighet för att inte påverka framtida besök i vården negativt. För att specialistsjuksköterskan ska kunna uppmärksamma och bemöta dessa barn på bästa sätt krävs en förståelse av barnets individuella behov i samspel med lyhördhet, skicklighet och kompetens. / Summary Background: Children with worry, anxiety and fear are common in health care. The specialised nurse has a challenging and complex work role in the meeting with the children. There are several reasons for these feelings and the specialist nurse needs to identify and work preventively to increase the child's well-being.  Purpose: To describe the specialised nurse's experiences of caring for anxious children in health care. Method: Qualitative design with inductive approach was performed. Ten specialist nurses were interviewed and the content was analyzed using Graneheim and Lundman's content analysis.  Results: Procedure-related pain and an unfamiliar new environment for the child are often common reasons for anxiety. The child can express anxiety in different ways. Communication, participation and preparation can contribute to the anxious children's experience benefiting. Sometimes not only interaction between the specialist nurse and the child is required, but also with parents and other care agencies. Lack of child-friendly environments, adequate and wellfunctioning resources and lack of time can also be contributing factors to the child's needs being neglected. Conclusion: As a specialist nurse, managing to navigate through the challenges in the meeting requires skill in order not to negatively affect future visits to care. In order for the specialist nurse to be able to pay attention to and respond to these children in the best way, an understanding of the child's individual needs is required in interaction with sensitivity, skill and competence.

Terrorattentat orsakar ofta massförstörelse med civila offer, det sprider rädsla och leder till allvarliga konsekvenser för de som drabbas. För att hantera rädslan använder människor olika strategier. Syftet med studien var således att bidra till en nyanserad bild av människors rädsla för terrorattentat och hur de hanterar rädslan. Detta undersöktes genom semi-strukturerade intervjuer där frågorna baserades utifrån tre frågeställningar, “Hur beskriver människor sin rädsla för terrorattentat och vilka känslor beskrivs i relation till rädslan?”, “Varför upplever människor rädsla för terrorattentat?” och “Hur använder människor copingstrategier för att hantera rädslan för terrorattentat?” För att besvara dessa intervjuades tre kvinnor och tre män mellan åldrarna 21 och 29. Resultaten visade att rädslan dels innefattade indirekt och direkt utsatthet samt känslor som sårbarhet och ångest. Rädslan var också kopplad till särskilda platser och situationer. Vidare identifierades också att deltagarna använde sig av känslo- och problemfokuserad coping samt undvikande beteende för att hantera rädslan. Dessa resultat bekräftas i stort av tidigare forskning. / Terrorist attacks often causes mass destruction with civilian casualties, it spreads fear and leads to severe consequences for those who are victimized. To handle the fear, people use different strategies. The aim of this study was therefore to contribute to a nuanced depiction of people’s fear of terrorist attacks and how they handle the fear. This was examined through semi-structured interviews based on three issues; “How do people describe their fear of terrorist attacks and what emotions are described in relation to the fear?”, “Why do people experience fear of terrorist attacks?” and “Which coping strategies are being used to handle the fear of terrorist attacks?” To answer these, three women and three men between the ages 21 and 29 were interviewed. The results showed that fear partially included indirect and direct victimization as well as vulnerability and anxiety. Fear was also linked to specific places and situations. Furthermore, was also identified that the participants used emotion- and problem focused coping as well as avoidance behaviour to handle the fear. These results are mostly confirmed by previous research.

<p>"The choreography of fear" is a discourse-analysis study which focus at how young men speaks about fear, threat and violence in the public everyday life. The study adopts socialcontructionism as theoretical approach and also uses theories about gender, hegemony masculinity, fear as a social constructed phenomenon and moral-panic. The study is based on qualitative interview whit young men in age 18-30 and the method is mainly discourse-psychology. The section of Analysis discuss subjects as what and whom the young men consider to be a threat and which areas in the public space they consider to be dangerous and how they choose to handle the menace. The Analysis also focuses on how the informants speak about fear, how they define fear and what they consider arouse fear.</p>

"The choreography of fear" is a discourse-analysis study which focus at how young men speaks about fear, threat and violence in the public everyday life. The study adopts socialcontructionism as theoretical approach and also uses theories about gender, hegemony masculinity, fear as a social constructed phenomenon and moral-panic. The study is based on qualitative interview whit young men in age 18-30 and the method is mainly discourse-psychology. The section of Analysis discuss subjects as what and whom the young men consider to be a threat and which areas in the public space they consider to be dangerous and how they choose to handle the menace. The Analysis also focuses on how the informants speak about fear, how they define fear and what they consider arouse fear.

The main purpose of this study is to examine what the factor or factors are to why young exposed Kurdish women stay with their family despite honor-related oppression and violence. We have used a qualitative study process consisting interviews with eight young Kurdish women. We have also applied theories such as cultural patterns and aspects of power by Mona Eliasson and normalization process by Eva Lundgren With the material from our research we can see that the main and only factor to why the respondents decide to stay with their family is fear of getting killed or beaten. This study will provide you as a reader a better understanding of why young exposed Kurdish women decide to stay with their family.

The fear of failure is something most people encounter on a daily basis and a common acceptance is; the more at stake, the harder is the process to make the right decision.This study examines how the variable “fear of failure” affects a strategic decision toexpand abroad. The study is based on a qualitative method and four CEOs of internationalized companies have been interviewed. Positivistic and deductive approaches are applied. Among the four companies risks was seen as a necessity fordeveloping the organization, but unnecessary risks were avoided. Finally, the study shows that fear affects internationalization decisions, especially in the form of lossaversion and uncertainty avoidance, where the uncertainty increased as physical and psychological distances increased. / Att rädsla för att misslyckas finns omkring oss är något som de flesta är medvetna om och oftast är det så att ju mer som står på spel, desto svårare blir processen att komma fram till rätt beslut. Studien har undersökt hur variabeln rädsla för att misslyckas påverkar ett strategiskt beslut om att etablera sig utomlands. Uppsatsen är byggd på en kvalitativ metod där fyra internationaliserade företag har studerats genom intervjuer. Vidare utgår studien från ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt tillämpas. Bland de fyra företagen sågs risker som nödvändigt för att utveckla organisationen, men man tog helst inte onödiga risker. Avslutningsvis visar studien att rädsla påverkar internationaliseringsbeslut framförallt i form av förlust- och osäkerhetsaversion, där osäkerheten ökade med ökade fysiska och psykiska avstånd.

Studiens syfte var att undersöka de kapabla väktarna polis, ordningsvakter, polisens volontärer samt icke-uniformerade kapabla väktares betydelse för trygghet och rädsla för personbrott. Även sambandet mellan trygghet och rädsla för personbrott undersöktes. I enkäten deltog totalt 307 studenter varav 129 var män och 178 var kvinnor (M=23,6 år, SD=4,63). Resultaten visade att polisens volontärer var de som hade störst betydelse för både tryggheten och rädslan för personbrott för kvinnorna. Bland männen fanns inga skillnader mellan de kapabla väktarna i tryggheten, dock indikerade resultatet att polisens volontärer har mest betydelse för rädslan för personbrott. Det fanns även ett samband mellan trygghet och rädsla för personbrott. Det fanns dock bara signifikanta skillnader mellan sambanden för kvinnor, där polisens samband var svagast. / The study's purpose was to examine the capable guardians police, security guards, police volunteers and non-uniformed capable guardian’s importance for feelings of safety and fear of personal crime. The correlation between feelings of safety and fear of personal crime was also investigated. A total of 307 students participated in the survey, 129 were men and 178 were women (M=23.6 years, SD=4.63). The results showed that police volunteers were those who had the greatest significance in both feelings of safety and fear of personal crime for women. For men, there were no differences between the capable guardians in feelings of safety, however, the results indicated that police volunteers have the most significance for fear of personal crime. There was also a correlation between feelings of safety and fear of personal crime. However, the relations only had significant differences for women where police were found to have the weakest correlation.

Bakgrund: Diabetessjukdomen är en kronisk sjukdom som drabbar ett stort antal människor världen över. I Sverige drabbas omkring cirka 50 000 människor av diabetessjukdomen rapporterar nationella diabetesregistret. Att leva med diabetes under en längre tid kan medfölja olika komplikationer. En av de är den allvarliga diabetesfotsår, som i sin tur uppkommer av kombinationen av nervskada och dålig blodcirkulation. Femton procent av diabetespatienter utvecklar minst ett fotsår under sjukdomens prevalens. Fotsår som har en lång läkningsprocess kan även leda till amputation. Behandlingen för dessa fotsår involverar olika instanser samt specialistfotteam. I behandlingen kan ingå egenvård, kirurgiska ingrepp, behandling med lokalt negativt tryck och hyperbar syrgasbehandling. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetesfotsår. Metod: Metoden har genomförts som en litteraturöversikt vilket bygger på kvalitativ och kvantitativ vetenskaplig forskning. Databaserna som CINAHL Complete och Medline användes för att samla ihop materialet till den har arbetet. Bestämmande sökorden relaterad till ämne användes i både databaserna för att kunna få de lämpliga artiklarna till syftet. Noggrann analys utfördes av artiklarna och slutligen belystes fyra huvudkategorier i resultatet. Resultat: Arbetets resultat presenteras i fyra huvudkategorier som är: Fysiska smärtan, inre känslor, bristande kunskap och begränsningar av livssituationen. Inom den första kategorin framkom att patienterna upplevde smärta vid sömn, när de går, när de står men också smärta från själva såret med mera. Den andra beskriver att patienter med diabetesfotsår upplever en hel del negativa känslor i olika sammanhang. Tredje kategorin omfattar bristande kunskap kring fotsåren men också mötet med vårdpersonalen. Till sist framkom livsbegränsningar som handlar om utförande av vardagliga aktiviteter, begränsningar i sociala sammanhang och arbetsmiljön. Men också svårigheter när det gäller socioekonomiska området. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons caritativa teori kring lidande, hälsa och vårdande. / Background: Diabetic disease is a chronic disease affecting a large number of people worldwide. In Sweden, about 50,000 people suffer from diabetes, reports the National Diabetes Register. Living with diabetes for an extended period of time can come with various complications. One of them is the severe diabetic foot ulcer, which in turn arises from the combination of nerve damage and poor blood circulation. Fifteen percent of diabetic patients develop at least one foot ulcer during the prevalence of the disease. Foot ulcers that have a long healing process can also lead to amputation. The treatment for these foot ulcers involves various instances as well as specialist foot teams. The treatment can include self-care, surgical procedures, treatment with local negative pressure and hyperbaric oxygen therapy. Aim: The purpose is this study is to describe patient´s experiences of living with diabetes foot ulcers. Method: The method has been carried out as a literature review which is based on qualitative and quantitative scientific research. The databases such as CINAHL Complete and Medline were used to collect the material until it has worked. Determined keywords related to topic were used in both databases in order to get the appropriate articles for the purpose. A thorough analysis was carried out of the articles and finally four main categories were highlighted in the result. Results: The results of the work are presented in four main categories which are: Physical pain, inner feelings, lack of knowledge and limitations of the life situation. Within the first category, it emerged that patients experienced pain during sleep, when they walk, when they stand, but also pain from the wound itself and more. The second describes that patients with diabetes foot ulcers experience a lot of negative emotions in different contexts. The third category includes a lack of knowledge about the foot ulcers but also the meeting with the health care staff. Finally, life constraints emerged, which are about the execution of everyday activities, restrictions in social contexts, working environment and difficulties in the socio-economic field. Discussion: The result is discussed based on Katie Eriksson's charitable theory of suffering, health and caring.

Bakgrund: Sjuksköterskor har delade attityder till psykisk ohälsa. Mest förekommande var attityder gällande rädsla och behandling, samt auktoritära attityder. Majoriteten av patienterna erhöll negativa upplevelser av sjuksköterskors attityder, inkluderat stigmatisering, nedvärdering och sedering. Syfte: Denna litteraturöversikt syftade till att skapa en översikt över sjuksköterskestudenters attityder gentemot psykisk ohälsa. Metod: Tillämpad metod var en allmän litteraturöversikt där 16 artiklar analyserades. Resultat: Sjuksköterskestudenterna hade delade attityder till psykisk ohälsa. Vanligt förekommande attityder delades in i kategorierna; ”synen gentemot personer med psykisk ohälsa”, ”upplevelser i mötet med personer med psykisk ohälsa” samt ”närvaro, eller frånvaro, av kunskap och förståelse”. Många sjuksköterskestudenter ansåg personer med psykisk ohälsa som farliga, våldsbenägna och att symtomen inte var äkta. Sjuksköterskestudenterna ansåg även att patienten bär ansvaret till sin sjukdom. Sjuksköterskestudenter såg även psykisk sjuka personer som någon utanför den egna gruppen. Dock visade en stor del av sjuksköterskestudenterna inkluderade attityder och mod till att vårda en psykisk sjuk och en förståelse för patientens symtom och sjukdomsbild. Slutsats: Rädsla och segregerande attityder riktade mot personer med psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland sjuksköterskestudenter. En stor del sjuksköterskestudenter tar inte heller patienters symtom på allvar och det finns en bristande förståelse gällande psykisk ohälsa. / Background: Nurses held divided attitudes towards mental illness. Most commonly emerged attitudes were those related to different forms of fear, authoritarian attitudes and treatment. Patients experiences of nurses’ attitudes towards mental illness were for the most part negative, including being stigmatized, the staff being degrading towards the patient, as well as sedation. Aim: The aim of this study was to create an overview of nursing students’ attitudes toward mental illness. Method: The method used were a general literature review containing 16 articles which were analyzed. Results: Nurse students held divided attitudes towards mental illness. Commonly emerged attitudes were categorized into “the view on persons with mental illness”, “experiences and feelings of contact with mentally ill persons” and “the presence, or absence, of knowledge and understanding”. Many nursing students viewed the mentally ill as dangerous and more prone to violence, that the patients’ symptoms were not real and that the individual is responsible for becoming mentally ill. Nursing students also viewed the mentally ill as someone outside of the own group. However, many nursing students also showed including attitudes and courage regarding caring for a mentally ill patient, as well as showing an understanding for the patients’ symptoms and diagnosis. Conclusion: Fear and segregated attitudes aimed towards mentally ill persons commonly emerge amongst nursing students. A large number of nursing students does not take patient’s symptoms seriously, and there is a short understanding regarding mental illness.