The present study examined the relationship between fear of crime and masculinity respectively femininity. Furthermore, the relationship between different types of crime and masculinity respectively femininity were also examined. A web-survey measuring the degree of masculinity and femininity as well as fear of crime was developed. The types of crimes investigated were burglary, assault, robbery and sexual offenses. A convenience sample consisting of 164 university students at Örebro University between the ages 18-47 (M=23.4 SD=0.3). A total of 111 women (67,7%) and 47 men (28,7%) participated, as well as 6 participants identifying as other (3,6%). A linear regression analysis and a Pearerson's R correlation analysis were performed. The results showed a significant strong correlation between femininity and fear of crime. In addition, significant correlations were shown between femininity and fear of all types of crime, not least sex-crimes.  Based on previous research and the concept that masculinity and femininity are the result of social constructions, the results were discussed. In summary, the results show a relationship between masculinity respectively femininity and fear of crime. Gender should therefore be further explored and taken into account in the criminological field when examining fear of crime. / Föreliggande studie undersökte relationen mellan rädsla för brott och maskulinitet respektive femininitet. Vidare undersöktes även relationen mellan olika brottstyper och maskulinitet respektive femininitet. En webbenkät med syfte att mäta grad av maskulinitet och femininitet samt rädsla för brott utvecklades som datainsamlingsinstrument. Brottstyperna som undersöktes var inbrott, misshandel, rån och sexualbrott. Ett bekvämlighetsurval användes där urvalet bestod av 164 universitetsstudenter i åldrarna 18-47 (M=23,4 SD=0,3) på Örebro Universitet. Totalt deltog 111 kvinnor (67,7%) och 47 män (28,7%) samt 6 respondenter som identifierat sig som annat (3,6%). En linjär regressionsanalys samt en Pearsons R korrelationsanalys genomfördes. Resultatet visade ett signifikant starkt samband mellan femininitet och rädsla för brott. Utöver det visades signifikanta samband mellan femininitet och rädsla för alla brottstyper, inte minst sexualbrott. Utifrån tidigare forskning och konceptet av att maskulinitet och femininitet är ett resultat av sociala konstruktioner diskuteras resultatet. Sammanfattningsvis visar resultatet en relation mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott. Genus bör därför vidare undersökas och ta i beaktning inom det kriminologiska fältet vid undersökandet av rädsla för brott.

Background: Depression is a mental illness that can affect all people. The causes of people having depression vary and depend on several factors. Depression is a disease that affects life in many ways. Nursing care in depression is based on managing and teaching to help the patient achieve self-management. Aim: To describe what affects self-care management in people with depression. Method: The study is based on a literature review with an inductive approach. The material used for the literature review consists of scientific qualitative articles. Friberg's five-step model was used to analyze the material. Result: A total of 14 articles were utilized in the result. Two headings with a total of five subheadings were identified: Internal factors consisting of the subheadings: Personal conditions, feeling control and Experiencing fear. External factors consisting of the sub-headings: The importance of social life and getting support from society. The result shows that attitude, socially learned behaviors, to feel in control over one's life situation and access to support plays a major part in a good ability for self-care management in depression. Conclusion: The thesis has shown that self-management is influenced by both internal and external factors, as it is important that a nurse identifies patient needs and resources for self-care and helps solve imbalances in self-management. / Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som kan drabba alla människor. Orsakerna till att människor får depression varierar och beror på ett flertal olika faktorer. Depression är en sjukdom som påverkar den drabbades liv på många olika sätt. Omvårdnad vid depression bygger på att handleda och undervisa i syfte att hjälpa patienten uppnå förmågan till egenvård. Syfte: Att beskriva vad som påverkar egenvårdsförmågan hos personer med depression. Metod: Studien bygger på en litteraturöversikt med induktiv ansats. Materialet som användes till litteraturöversikten består av vetenskapliga kvalitativa artiklar. Fribergs femstegsmodell användes för att analysera materialet. Resultat: Totalt ingick 14 artiklar i resultatet. Två rubriker med totalt fem underrubriker identifierades: Inre faktorer som består av underrubrikerna Personliga förutsättningar, Att känna kontroll och Att uppleva rädsla. Yttre faktorer som består av underrubrikerna Det sociala livets betydelse och Att få stöd från samhället. Resultatet visar att inställning, socialt inlärda beteenden, att ha kontroll över sin livssituation och tillgång till stöd spelar stor roll för en god egenvårdsförmåga vid depression. Slutsats: Examensarbetet har visat att egenvårdsförmågan påverkas av både inre och yttre faktorer, att det är viktigt att som sjuksköterska identifiera patienters behov och resurser för egenvård och hjälpa till att lösa obalanser i egenvårdsförmågan.

Bakgrund: Personer som upplever rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi är vanligt förekommande. Preoperativ rädsla och oro kan ha en negativ inverkan på patientens perioperativa process, både psykiskt och fysiskt. Det krävs utarbetade strategier och riktlinjer för hantering av rädsla och oro men forskning och dokumentation om strategier vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro är sparsam. Syfte: Syftet med studien var att identifiera anestesisjuksköterskans strategier vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi. Design: Studien har genomförts med en kvalitativ och deskriptiv ansats. Metod: Data samlades in genom femton semistrukturerade individuella intervjuer. Data analyserades med kritisk incident teknik (CIT). CIT är en metod som används för att analysera beteenden eller handlingar i särskilda situationer som är avgörande för ett visst resultat. Dessa beteenden eller handlingar kallas för kritiska incidenter och analyseras i syfte att förbättra praktiska ageranden och lösa praktiska problem. Resultat: Sex viktiga strategier vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi identifierades. Dessa strategier var att beskriva förloppet och att samtala med patienten om dennes oro, att vara inkännande och anpassa vården, att balansera delaktighet och vägledning, att uppträda lugnt, planera och skapa en lugn miljö, att skapa en lättsam stämning och att sätta infart och ge läkemedel vid behov. Slutsats: Detta resultat kan bidra till att utveckla, öka och sprida kunskapen om strategier som kan användas vid omvårdnad av patienter med rädsla och oro inför att genomgå generell anestesi, vilket ökar möjligheten till att skapa en så god upplevelse som möjligt för patienten.

När barn blir sjuka eller råkar ut för någon olycka tvingas de i många fall uppsöka akutsjukvården. Akutsjukvård innebär ofta snabba och korta vårdmöten, där det krävs att sjuksköterskan innehar goda kunskaper om hur bästa vård ska bedrivas. Sjuksköterskans kärnkompetens innefattar bland annat personcentrerad vård som innebär att se den unika personen bakom sjukdomen och dennes individuella och specifika behov. Det gäller att sjuksköterskan är lyhörd och skapar en så god relation det är möjligt för att kunna ta del av de önskemål och behov som finns hos patienten. Vissa barn som uppsöker sjukvården upplever ofta oro och rädsla inför besöket då sjukvården ofta är förknippad med sprutor och skrämmande behandlingar. Sjukhusmiljön påminner inte om den omgivning barnet är van vid och på sjukhus vistas många främmande människor barnet inte har någon relation med. Då kunskap och förståelse inte finns hos barnet inför vad det kommande besöket innefattar, bör sjuksköterskan och annan vårdpersonal inneha goda kunskaper om hur barnen skall bemötas för att kunna erhålla bästa möjliga vård. Syftet med denna studie var att belysa faktorer och möjliga interventioner som påverkar barnens upplevelser och förväntningar vid besöket inom akutsjukvården. Metoden var en litteraturöversikt där femton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. I analysprocessen framkom totalt sex teman som presenterades under syftets frågeställningar i resultatet. De databaser som användes var PubMed, Cinahl, Swemed+ samt Samsök. Resultatet redogjorde för att barn uppskattade att sjuksköterskan var ärlig och såg barnet som en unik individ. Sjuksköterskan borde inge trygghet, vara empatiska, stödjande samtidigt som de skulle kunna skoja och leka. Barnen önskade få god information och undervisning om deras sjukdomstillstånd, kommande undersökning och eventuella behandlingar. Barnen ville vara delaktiga och tillfrågade gällande de beslut som måste fattas i samband med deras vård. Barnen uttryckte även att de ville ha anpassad vårdmiljö utifrån deras behov men även möjligheter att kunna leka och umgås med familj och vänner. Slutsatsen framhåller att då barn sökte akut eller vårdades inom akutsjukvården fanns önskemål och förväntningar hos barnet som inte alltid uppmärksammades av sjuksköterskan. Resultatet belyste att sjuksköterskor måste bli bättre på att bemöta barnet och dennes specifika behov och önskemål. Sjuksköterskan behöver kommunicera på ett sätt som är anpassat till barnets ålder och mognad. Vidare att anpassa den miljö som barnet befinner sig i och att sträva efter att uppbringa kontinuitet, förtroende och ärlighet i samspelet med barnet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan personlighet och normativt beteende, i denna studie definierat som hygienbeteende i följandet av rekommendationer för COVID-19. Studien undersökte även sambandet mellan personlighet och rädsla för COVID-19, samt könsskillnader i hygienbeteende och rädsla för COVID-19. Studiematerialet utgjordes av svaren från en enkät (N = 160). Enkäten mätte personlighet utifrån NEO-FFI-3 och rädsla för COVID-19 (FCV-19S), samt följandet av rekommendationer för COVID-19 (hygienbeteende). Resultaten visade att hög grad av målmedvetenhet korrelerade positivt till att följa rekommendationerna och att hög grad av känslomässig instabilitet och vänlighet korrelerade positivt med rädsla för COVID-19. Studien fann även att kvinnor rapporterade högre i rädsla för COVID-19, samt en högre anpassning i beteende för att följa rekommendationerna. Resultaten går i linje med tidigare forskning, men framtida forskning bör vidare undersöka sambandet mellan personlighet och rädsla för COVID-19, samt om det kan finnas kulturella skillnader. / The aim of the study was to examine the relationship between personality and normative behavior, defined as compliance to recommendations, and the relationship between personality and fear of COVID-19. The study also examined gender differences in compliance to recommendations and fear of COVID-19. The sample consisted of Swedish university students (N = 160). Questionnaires were used to collect data, and it measured personality (NEO-FFI-3), fear of COVID-19 (FCV-19S) and compliance to recommendations. The results showed that individuals with high scores on conscientiousness were more likely to comply with the recommendations. High scores on neuroticism and agreeableness were positive correlated with high fear for COVID-19. Women reported higher fear for COVID-19 and were more likely to comply with the recommendations. These results are in line with previous research, but future research need to investigate the relationship between personality and fear of COVID-19 and if there are any cultural differences.

Bakgrund Studier visar att det är vanligt att barn känner rädsla oro och ångest inför en operation. Att ha ont i magen och inte kunna sova några dagar innan operation är vanligt bland barn. Många sjuksköterskor möter dagligen barn i sitt yrke och ibland kan det vara en utmaning att tillgodose barns behov av trygghet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan utföras i det preoperativa skedet för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn som är mellan 2–14 år. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på fyra kvalitativa och 13 kvantitativa artiklar. Artiklarnas fynd delades in i olika kategorier utifrån likheter och skillnader för att kunna sammanställa resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier. Dessa är: Åldersanpassad information, distraktion och bemötande. Under huvudkategorier presenteras underkategorier: Skriftlig information, visuell information och spel, lek som distraktion, avledning som distraktion, sjuksköterskans förhållningssätt och föräldrars roll. Slutsats Sjuksköterskan kan utföra preoperativa omvårdnadsåtgärder för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn. Kommunikation är en viktig del i omvårdnaden. Barns rädsla, oro och ångest ökar om föräldrarna är oroliga. Att arbeta barncentrerat men även familjefokuserat är därför viktigt. / Background Studies show that it is common for children to feel fear, worry and anxiety before an operation. Having a stomach-ache and not being able to sleep a few days before surgery is common among children. Many nurses meet children daily in their profession and sometimes it can be a challenge to meet childrens need for security. Aim The purpose of this literature review was to chart nursing interventions that can be performed in the preoperative stage to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children aged 2–14 years. Method A structure literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result was based on 4 qualitative and 13 quantitative articles. The findings in the articles were then divided into different categories based on similarities and differences in order to compile the results. Results The results revealed three main categories. These are: Age-appropriate information, distraction and treatment. Under the main categories, subcategories are presented: Written information, visual information and games, play as a distraction, diversion as a distraction, the nurse's approach and the role of parents. Conclusions The nurse can perform preoperative nursing interventions to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children. Communication is an important part of nursing. Childrens fear, worry and anxiety increase if the parents are worried. Working childcentred and also family-focused is therefore important.

Bedrägerier mot äldre uppmärksammas allt mer och allt eftersom läggs ett större fokus på dessa brott. Äldre är en sårbar och utsatt grupp som kan skadas i högre utsträckning är andra vid bedrägeribrott. På grund av olika svårigheter med att utreda bedrägerier mot äldre så läggs dessvärre många av brotten ned. Därför har det blivit viktigare att fokusera på brottsprevention. Syftet med undersökningen är att klargöra hur medvetna äldre är när det kommer till brottsförebyggande åtgärder mot bedrägerier. Studien ska även undersöka vad äldre gör för att skydda sig mot denna typ av brott. Vidare ska undersökningen belysa Malmö kommuns brottsförebyggande arbete gällande bedrägeribrott mot äldre. I undersökningen har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med personer över 65 år. En intervju har även gjorts med en person som arbetar med service och trygghet på Malmö kommun. Studien redovisar att det finns en viss koppling mellan intresse för brottsförebyggande åtgärder och medvetenhet hos äldre. Om intresset saknas hos de äldre gällande brottsförebyggande åtgärder så är också medvetenheten lägre. Intresse för åtgärderna ser ut att öka först efter att individen själv eller någon i dennes omgivning blivit drabbad av bedrägeri. Beträffande Malmö kommuns brottsförebyggande åtgärder visade det sig att det saknas ett systematiskt arbete gällande bedrägerier mot äldre. Arbetet riktar sig istället mer mot hemtjänst genom att förebygga att personalen begår brott mot äldre. Med hjälp av resultaten i studien kan polis och andra myndigheter arbeta vidare på brottspreventiva program och åtgärder. Vidare kan undersökningen vara till hjälp för att fastställa hur brottsförebyggande åtgärder kan kommuniceras ut på bästa sätt. / Fraud against older people is becoming increasingly noticeable and more emphasis is placed on these crimes. Older people are a vulnerable and exposed group that can be injured to a greater extent than others in case of fraud. Due to various difficulties in investigating fraud against the elderly, unfortunately many of the crimes are put down. Therefore, it has become more important to focus on crime prevention. The purpose of the survey is to clarify how aware older people are when it comes to crime prevention against fraud. The study will also investigate what older people do to protect themselves against this type of crime. Furthermore, the investigation will highlight the Malmö municipality's crime prevention work on fraud against older people. In the survey, four qualitative interviews have been conducted with people over the age of 65. An interview has also been made with a person who works with service and security in Malmö municipality. The study shows that there is a certain link between interest in crime prevention and awareness among the elderly. If there is no interest in the existing crime prevention measures, consciousness is also lower. Interest in crime prevention seems to increase after the individual himself or someone in his environment has been deceived by fraud. Regarding Malmö municipality's crime prevention measures, it appeared that there is no systematic work on fraud against the elderly. Instead, the work is directed towards home care by preventing staff from committing crimes against the elderly. Using the results in the study, police and other authorities can work on crime prevention programs and actions. Furthermore, the survey may help to determine how best to communicate crime prevention.

Studien som följer har som mål att undersöka ljuddesignskonceptet beskrivet här som akustisk mimikry. Det rör sig om en mixningsprocess där ljud som vid första anblick ses som orelaterade till varandra kan mixas ihop för att framhäva olika känslointryck. Studiens fokus ligger på genren science fiction-skräck, specifikt spelet Alien Isolation. Studiens frågeställning handlar om hur akustisk mimikry nyttjas i Alien: Isolation för att ge intryck av stress och rädsla även om spelaren inte befinner sig i faktisk fara i spelet, samt hur effektivt denna teknik påverkar spelaren. Fyra videoklipp, två innehållande akustisk mimikry och två med ursprungliga källan till ljudet presenterades för tio deltagare som sedan fick besvara frågor i en semistrukturerad intervju angående upplevd rädsla och stress samt specifika frågor om ljudet de just hört. Slutsatsen landar i att inget självklart resultat kan presenteras då svaren från intervjun ter sig paradoxala gentemot varandra. Intervjuns struktur och utförande såväl som en längre tidsram för arbetet hade kunnat förtydliga resultaten och ge en klarare bild av den känslomässiga påverkan som ljud designade med akustisk mimikry kan skapa.

The Covid-19-pandemic has had a profound impact on people's everyday lives, disrupting routines and forcing individuals to adapt to new challenges and restrictions. One of the somewhat significant changes brought with the pandemic has been in consumption behavior, whereas many people were altering their purchasing habits in response to the crisis. Such as impulse buying behavior. Accordingly, the purpose of the study was to examine how individuals’ impulse buying behavior changed during as well as after the pandemic in Sweden. Additional purpose was to investigate which factors that influenced the changed behavior with a focus on contentment, loneliness, fear and boredom. Empirical data was collected through a qualitative study with focus groups divided into three different age intervals, where the participants answered and discussed a series of questions. The results of the study indicate that the majority of individuals did not experience a significant increase or decrease in their impulse consumption habits during the pandemic, but with a notable shift in the types of products being purchased. Fear as a factor appeared as to the risk of infection, as well as towards the stores running out of stock. Online consumption was also the chosen alternative way to consume, yet consumption of food continued to be purchased through physical stores. Findings also showed that various emotions appeared with impulse consumption and variated throughout the groups. While positive feelings arise with an impulse purchase, the feeling then turns into anxiety. Boredom and loneliness was identified as a motivating factor, however not for all participants. As the pandemic was established to have reached its end, individuals reverted back to their pre-pandemic purchasing ways once physical stores reopened and social interactions resumed as normal. Overall, the study wants to contribute to further knowledge and understanding of what can influence individuals' consumption behavior. This research study will be written in swedish. / Covid-19-pandemin har haft en djupgående inverkan på människors vardag, hindrat rutiner och tvingat individer att anpassa sig till nya utmaningar och restriktioner. Till följd av pandemin visade konsumtionsbeteenden på en markant förändring, dock snarare en omdirigering av vad som konsumeras. Syftet med studien var således att undersöka hur konsumtionsbeteenden, med fokus på impulsköp, har förändrats under såväl som efter pandemin i Sverige. Syftet var även att undersöka vilka faktorer som påverkade det förändrade konsumtionsbeteendet med en inriktning på tillfredsställelse, ensamhet, rädsla och tristess. En kvalitativ studie genomfördes via fokusgrupper genom en uppdelning i tre olika åldersintervall där informanterna svarade och diskuterade ett antal frågor. Resultatet av studien visar att majoriteten av individerna inte upplevde någon signifikant ökning eller minskning i sina impulskonsumtionsvanor under pandemin, men med en anmärkningsvärd förändring i de typer av produkter som köptes. Rädsla som faktor förekom vid smittorisk samt vad gäller att produkter ska ta slut. Onlinekonsumtionen var också det alternativ som valdes, men livsmedel fortsatte att köpas i fysiska butiker. Resultaten visade även att olika känslor förekom i samband med impulskonsumtion och varierade mellan grupperna. Medan positiva känslor uppstår vid ett impulsköp övergår känslan sedan i ångest. Tristess och ensamhet identifierades som en motiverande faktor, dock inte för alla deltagare. När pandemin konstaterades ha nått sitt slut återgick individerna till sitt köpbeteende före pandemin när de fysiska butikerna öppnade igen och det sociala samhället återupptogs som vanligt. Slutligen vill studien bidra till ytterligare kunskap och förståelse om vad som kan påverka individers konsumtionsbeteenden.

Bakgrund: Inför generell anestesi upplever många patienter en känsla av oro och rädsla. Anestesisjuksköterskan har ett viktigt ansvar i mötet med patienter för att skapa tillit, förtroende och trygghet mellan patient och anestesisjuksköterska. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vad patienter känner oro för inför generell anestesi med utgångspunkt från två frågeställningar. Vad är det patienter oroar sig för inför generell anestesi? Och vilka faktorer påverkar risken att uppleva oro inför generell anestesi? Metod: Utifrån syftet och dess frågeställningar utfördes en systematisk litteraturstudie där litteratursökningen gjordes i PubMed och Cinahl. Utifrån sökningen inkluderades 18 vetenskapliga artiklar, av både kvantitativ och kvalitativ design. Dessa analyserades i fyra steg som innebar reduktion av data, att skapa en översikt, att göra jämförelser samt att dra slutsatser och verifiera. Resultat: Oro och rädsla är vanliga känslor som förekommer inför generell anestesi. Patienterna var främst oroliga för att dö under anestesin, att vakna upp under anestesi, att uppleva smärta samt att förlora kontrollen. Riskfaktorer för oro som identifierades var kvinnligt kön, ålder under 45 år, lägre utbildningsnivå samt långa väntetider och operationstid sent på dagen. Tidigare erfarenheter av operationer visade sig vara en skyddande faktor.  Slutsats: Studien visar att de flesta patienter upplever oro och rädsla inför generell anestesi. För att minska känslan av otrygghet är det viktigt att patienten känner att anestesipersonalen har sitt fokus på patienten. Detta skapar tillit, förtroende och trygghet hos patienten. Information är en viktig del av omhändertagande och genom att se till att ha välinformerade patienter skapas förutsättningar för att patienterna upplever mindre oro och rädsla. För att minska graden av oro och rädsla inför generell anestesi bör anestesisjuksköterskan visa på ett genuint sätt att de finns där för patienten och att patienten får känna att de är i personalens fokus hela tiden.