Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49 %.I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro. Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder. / This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and intends to be the basis for their future crime prevention and security-building work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear, vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and following some different areas: background information, security and concrete insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety. The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of over 49 %.The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe in the mall as well as when and where respondents feel most concern. Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and vulnerability to threats and violence. Although international research is inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff should also accomplish various educations. These may include safety, threats, violence, robbery or theft prevention.

Bakgrund Tidigare studier visar att preoperativ oro och rädsla är vanligt förekommande bland barn. Maktlöshet och känslan av att förlora kontrollen är vanliga känslor hos barn som står inför en operation. Oron och rädslan påverkas också av att barn ofta har svårt att förstå operationsprocessen som de ska genomgå. Därför är det av vikt att öka kunskapen om vad som kan minska dessa känslor och lugna barnen i denna fas. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kan minska barns oro och rädsla i den preoperativa fasen. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på 16 kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier; information och distraktion, med underkategorierna skärmabaserad information, information i pappersform, informativ lek, musik som distraktion och lek som distraktion. Slutsats Resultatet visar exempel på omvårdnadsåtgärder och interventioner som har visat sig ha god effekt på barns preoperativa oro och rädsla. Information är en väsentlig del av förberedelsen av barn inför operation, och ges i fördel i olika format på ett anpassat sätt. Att distrahera barn genom musik och olika typ av lek är också en effektiv metod för att lugna barn inför operation. / Background Previous studies show that preoperative anxiety and fear is common among children. The feeling of powerlessness and losing control are common feelings in children facing surgery. The anxiety and fear is also affected by the fact that children often have difficulty understanding the surgical process that they are about to undergo. Therefore, it is important to have knowledge of what can reduce these feelings and calm the children in this phase. Aim The aim of this literature review was to describe what can reduce children’s anxiety and fear in the preoperative period. Method A structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result was based on 16 quantitative articles that were quality reviewed and analyzed. Results In the result, two main categories were identified; information and distraction, with the subcategories screen-based information, paper-based information, informative play, music as distraction, and play as distraction. Conclusions The results show examples of nursing measures and interventions that have been shown to have a good effect on children´s preoperative anxiety and fear. Information is an essential part of preparing children for surgery and is preferably provided in various formats in an age-appropriate manner. Distracting children through music and different types of play is also an effective method to calm children before surgery.

Föreliggande arbete har undersökt musik och ljuds roll i skräckspel och dess olika komponenter. De perspektiv som lyfts fram utgår från tre olika yrkesroller inom spelbranschen; kompositörer, ljuddesigners och programmerare. Undersökningen fokuserar på deras syn på vilka komponenter som de anser viktiga i skräckspel, samt deras syn på vilken roll ljud och musik har för den perceptionella upplevelsen av spelet. Genom kvalitativa intervjuer har empiri om hur dessa aktörer går till väga för att skapa musik och ljud samt deras tankarna bakom dessa val. När data samanställdes kunde vissa faktorer urskiljas som mer betydelsefulla än andra. Dessa faktorer var tystnad, frekvenser, atmosfärer, ljudande komponenter och psykologiska aspekter. Studien visar att ljud och musik har en mer central och bärande roll i skräckspel än i andra spelgenre då den klingande världen har en berättande och ledande funktion. Empirin visar på att spelet ofta begränsar spelarens visuella, rörelse- och försvarsförmåga vilket gör ljudbilden till ett avgörande verktyg för att kunna överleva i spelet. Detta används av ljudskaparna för att påverka och frambringa önskad reaktion och känsla hos spelaren. Genom att förvränga ljud och musik och använda vissa frekvenser skapas de känslor som avses av kreatörerna. Det visar sig även att stråkar, mörka slagverk, metalliska ljud och röster är vanligt förekommande element som används i skapandet av ljudbilden

Genom den rådande digitaliseringen påverkar nyhetskonsumtionen individers vardag och syn på brottslighet. I linje med ett ökat skjutvapenvåld i samhället är rädsla för skjutningar relaterat till nyhetskonsumtion ett relevant forskningsområde. Därmed var syftet med studien att undersöka om individens rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet har ett samband med nyhetskonsumtion och om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor i deras rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet. Tidigare studier på området visade på att kvinnor är mer rädda för brott och skjutningar än män, samt att en ökad nyhetskonsumtion leder till större rädsla för skjutningar. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med ett urval som bestod av 119 personer (72 kvinnor och 47 män), mellan 19 och 71 år (M=27,7, SD=9,8). Resultatet visade inte några signifikanta samband mellan nyhetskonsumtion och rädsla för skjutningarna, inte heller några signifikanta skillnader i rädsla för skjutningar mellan män och kvinnor. Det kunde urskiljas en medelvärdesskillnad där kvinnor var mer rädda än män. Sammanfattningsvis har studiens resulterat till att belysa kunskapsgapet gällande rädsla för skjutningar specifikt och dess samband till individers nyhetskonsumtion, samt den bristande forskningen om män och kvinnors rädsla för skjutningar.

Bakgrund: Covid-19 bröt ut i Kina under december 2019. Fyra månader senare var majoriteten av världen drabbad av viruset. Sjuksköterskors arbete förändrades då de behövde vårda patienter med en sjukdom som ingen hade kunskap om initialt. Samtidigt som nya rutiner för hygien och skyddsutrustning krävdes. Covid-19 förändrade sjukvården och den personcentrerade vården och patienters möjlighet att delta i sin egen vård påverkades negativt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda covid-19-patienter i slutenvård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades för att genomföra litteraturöversikten. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Tretton artiklar med kvalitativ design användes till resultatet. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs fem steg (2022). Resultat: Resultatet belyser vad sjuksköterskor upplever när de vårdar covid-19-patienter i slutenvård och består av tre kategorier och sju subkategorier: Ovisshet (Att känna rädsla, Att känna osäkerhet). En svår arbetssituation (Att känna stress, Att känna utmattning, Att bli stigmatiserad). Stolthet (Känslor av ett meningsfullt vårdande, Att känna sig uppskattad). Slutsatser: Sjuksköterskorna upplevde flertal olika känslor av att vårda covid-19-patienter. Exempelvis förekom rädsla, osäkerhet och stress. Dessa berodde ofta på kunskapsbrist, vilket tydliggör behovet av utbildning. Även stolthet och känslor av att bli uppskattad förekom hos sjuksköterskorna, på grund av omgivningens reaktioner. / Background: The covid-19 outbreak started in China in December of 2019. Four months later most of the world was affected by the virus. Nurses’ work was changed, since they needed to care for patients with a disease that no one knew about initially. At the same time, new routines for hygiene measures and protective equipment were required. Covid-19 changed the healthcare, and person-centred care and patients’ ability to participate in their own care was negatively affected. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for covid-19 patients in inpatient care. Method: A qualitative method with inductive approach was applied to carry out the literature review. Article searches were performed in the databases CINAHL and MEDLINE. Thirteen articles with qualitative design were used for the result. The data was analysed according to Friberg’s five steps (2022). Result: The result highlights what nurses experience when caring for covid-19 patients in inpatient care and consists of three categories and seven subcategories: Uncertainty (To feel fear, To feel insecure). A difficult work situation (To feel stressed, To feel exhaustion, To be stigmatized). Pride (Feelings of meaningful caring, Feeling appreciated). Conclusion: The nurses experienced a variety of emotions from caring for covid-19-patients. For instance, fear, uncertainty, and stress were present. These were often due to a lack of knowledge, which makes clear the need for training. Pride and feelings of being appreciated also emerged among the nurses, due to the reactions of those around them.

Paradoxen är tydlig: äldre är mest oroliga över att utsättas för brott trots att de löper minst risk att faktiskt utsättas för brott. Denna oro är speciellt hög hos äldre kvinnor. Denna studie ämnar att undersöka om ångestbenägenhet och sociala nätverk har en påverkan på oro för brott. Frågeställningen lyder enligt följande: Vilken påverkan har ångestbenägenhet och sociala nätverk på oron att utsättas för brott hos kvinnor äldre kvinnor? Studiens resultat fann ett positivt samband mellan oro övergående i ångest och oro för brott. Sociala nätverk hade även en positiv effekt på oro för brott. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett samband mellan oro för brott och ångestbenägenhet men att den sistnämnda existerar i högre grad. Ytterligare studier måste tillämpas kring sambandet mellan sociala nätverk och oro för brott. / The paradox is clear: elderly have the highest fear of crime even though they have the lowest risk to actually get exposed to crime. Especially women report high fear of crime. This study aims to explore the affect of trait anxiety and social relationships on fear of crime. The problem statement is: what affect has trait anxiety and social networks on fear of crime among older women? The result of this study found a positive association between anxiety and fear of crime. Social network had also an positive affect on fear of crime. The conclusion of this study is that there is a association between fear of crime and anxiety but that anxiety is more frequent. More studies on the association between social network and fear of crime needs to be made.

Syftet med studien var att undersöka rädslan för att bli direkt- och indirekt utsatt för våld från såväl besökare som polis i samband med Allsvensk fotbollsmatch. Urvalet bestod av 369 personer som besöker minst en fotbollsmatch per säsong (55 kvinnor och 314 män) med ålder mellan 18-75 år (M=34,59, SD=12,24) där data hämtats in via webbenkäter. Resultatet visade att besökare med högre besöksfrekvens i genomsnitt uppvisar högre nivåer av rädsla för våld för såväl andra besökare som för polisen, jämfört med de som har en lägre besöksfrekvens. Resultatet visade även på att det i genomsnitt fanns en högre rädsla för våld från polisen än våld från besökare. Resultaten pekar på att polisens strategier vid fotbollsmatcher tycks vara kontraproduktiva, då polisens uppdrag bland annat är att främja trygghet. Resultaten går i linje med dels tidigare forskning som påvisat att polisnärvaro på redan trygga platser tenderar att skapa otrygghet. Resultaten pekar på behovet av förnyade och mer evidensbaserade insatser från polisen under fotbollsmatcher, samt bättre dialog med besökare för att motverka stigmatisering av besöksgrupper och polismyndigheten.

Bakgrund: Rädsla och oro är vanligt förekommande hos barn som ska genomgå generell anestesi i samband med operation. Detta innebär både ett direkt lidande för barnen och resultera i dåliga erfarenheter för framtida sjukvårdsbesök, men kan också medföra stora utmaningar för anestesisjuksköterskor. Av den anledning har flera metoder testats och studerats för minska barns preoperativa rädsla och oro, varav lekterapi är en sådan metod. Syftet: Att granska och sammanställa vetenskaplig forskning kring effekterna av lekterapi som ett verktyg för att minska preoperativ rädsla och oro hos barn som ska genomgå generell anestesi. Metod: En systematisk utförd litteraturstudie med narrativ syntes, som uteslutande inkluderar randomiserade kontrollerade studier (RCT). Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att söka tidigare studier och totalt 14 randomiserade kontrollstudier har inkluderats i studiens resultat. Huvudresultat: Tio av de granskade studierna visat att lekterapi kan ha en positiv effekt på barns rädsla och oro i samband med generell anestesi. Fyra av de granskade studierna visade på tvetydiga resultat och/eller resultat som inte var statistiskt signifikanta.  Slutsats: Det finns stöd i forskningen för att relativt små förändringar i den preoperativa vården, såsom lekterapi i några minuter, kan bidra till stor skillnad för vårdkvaliteten. / Background: Fear and anxiety are common among children undergoing general anesthesia for surgery. This not only directly affects the children but also results in negative experiences for future healthcare visits, and can pose significant challenges for anesthesia nurses. For this reason, several methods have been tested and studied to reduce children's preoperative fear and anxiety, with play therapy being one such method. Aim: The aim of this literature review is to examine and compile scientific research on the effects of play therapy as a tool to reduce preoperative fear and anxiety in children undergoing general anesthesia. Method: A systematically conducted literature review with narrative synthesis, exclusively including randomized controlled trials (RCT). The databases PubMed and Cinahl were used to search for previous studies, and a total of 14 randomized controlled trials have been included in the study's findings. Main results: The main result of this study shows that ten of the reviewed studies demonstrated that play therapy can have a positive effect on children's fear and anxiety associated with general anesthesia. Four of the reviewed studies showed ambiguous results and/or results that were not statistically significant. Conclusion: The conclusion of this literature review is that previous research indicates that relatively small changes in preoperative care, such as play therapy for a few minutes, can make a significant difference in the quality of care.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som snabbt spreds globalt. Covid-19 klassades som en pandemi i början av 2020. Hälso- och sjukvården behövde snabbt ställas om och rätta sig efter nya riktlinjer. Till en början hade sjuksköterskor inte tillräckligt med kunskap om det nya viruset vilket påverkade deras omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva omvårdnad under Covid-19 pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes som inkluderade 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning efter relevanta artiklar. Ett ramverk för analys beskrivet av Friberg användes vid dataanalys. Resultat: Litteraturöversiktens resultat belyser de komponenter som påverkat sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden under Covid-19 pandemin. Temana ”Nya krav och utmaningar” (att känna rädsla relaterat till smittorisken, att ha bristande kunskap, att arbeta under hög arbetsbelastning) och ”Skyddsutrustningen som en barriär” (att känna trygghet i skyddsutrustningen, att uppleva försvårat arbete med skyddsutrustningen, att kommunicera med skyddsutrustningen) framkom. Slutsats: Rädsla för att bli smittade var en betydande aspekt som påverkade sjuksköterskors omvårdnadsarbete i form av den barriär som skapades till patienterna. Även kunskapsbrist och den höga arbetsbelastningen bidrog till de negativa känsloupplevelser som Covid-19 pandemin medförde. / Background: At the end of 2019, a new coronavirus was discovered, rapidly spreading globally. Covid-19 was classified as a pandemic in early 2020. Healthcare systems needed to be quickly adjusted and adhere to new guidelines. In the beginning, nurses lacked sufficient knowledge about the new virus, which affected their nursing care work. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of providing care during the Covid-19 pandemic. Method: A literature review utilizing an inductive approach was conducted, encompassing 13 qualitative articles. The databases CINAHL and PsycInfo were used to identify relevant studies. A framework for analysis described by Friberg was used for data analysis. Results: The literature review's findings illuminate the components that influenced nurses' experiences of nursing care during the Covid-19 pandemic. The themes "New demands and challenges" (feeling fear related to the risk of infection, having insufficient knowledge, working under high workload) and "Protective equipment as a barrier" (feeling safety in protective equipment, experiencing hindered work with protective equipment, communicating with protective equipment) emerged. Conclusion: Fear of infection was a significant factor that impacted nurses' caregiving by creating a barrier between them and the patients. Insufficient knowledge and high workload also contributed to the negative emotional experiences brought by the Covid-19 pandemic.

Bakgrund  Venpunktion, så som blodprovstagning och perifer venkateter (PVK), är vanligt förekommande moment inom sjukvården. Momenten kan medföra både smärta och rädslahos patienten. Detta bör i första hand mötas med ett psykologiskt omhändertagande och utöver det finns lindring i form av både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder för både smärta och rädsla. Sjuksköterskan spelar en viktig roll då denne ska identifieraoch tillgodose patientens individuella behov i partnerskap med patienten. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av metoder för att lindra smärta och rädsla i samband med venpunktion. Metod Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Med hjälp av relevanta sökord söktes dessa fram i PubMed och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. De valda vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades sedan med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna sammanställdes i resultatet utifrån en integrerad analysmodell under tvåhuvudrubriker: Erfarenheter av smärtlindring i samband med venpunktion samt Erfarenheter av rädsla, oro och ångest i samband med venpunktion. Resultat I resultatet beskrevs vilka erfarenheter deltagarna från de olika studierna hade av metoder som lindrade smärta och rädsla. Erfarenheter av den smärtlindrande effekten var mestadels god, med några undantag. Metoder som lindrade rädsla var något färre. Alla inkluderade studier visade resultat i form av reducerad smärta eller rädsla. Slutsats Behovet av smärtlindring och metoder för att lindra rädsla, oro och ångest vid venpunktionses hos vuxna patienter. Det finns flertalet metoder som har visat sig effektiva i att lindra smärta och rädsla i samband med venpunktion. I samtliga studier inkluderade i resultatet hade deltagarna, i någon utsträckning, goda erfarenheter av de metoder som undersöktes. Goda erfarenheter av smärtlindrande metoder sågs i majoriteten av studierna. Några metoder lämpade sig bättre som orosdämpande och ångestlindrande inför och under venpunktion. Sjuksköterskans bemötande hade även betydelse för patientens upplevelseoch samband mellan gott bemötande och reducerad smärtupplevelse sågs. / Background Venipuncture, collecting blood sample and peripheral venous catheters, are common procedures in healthcare. The procedures can cause both pain and fear in the patient. This should primarily be met with psychological care and in addition to that there are bothpharmacological and non-pharmacological methods for relieving pain and fear. The nurse plays an important role in identifying and meeting the patient's individual needs in partnership with the patient. Aim The aim was to describe adult patients' experiences of methods to relieve pain and ease fear while undergoing venipuncture.  Method Fifteen scientific articles were included in this non-systematic literature review. By usingrelevant keywords, these articles were found in PubMed and CINAHL. The selected scientific articles were then quality checked by using Sophiahemmet University's assessment basis. In the results the articles were compiled based on an integrated analysis model under two main headings: Experiences of pain relief associated with venipunctureand Experiences of fear, anxiety and levels of anxiety associated with venipuncture. Results The results described what experiences the participants from the various studies had, whileusing the pain relieving and fear easing methods. Experiences of the pain-relieving effect were mostly good, with a few exceptions. Methods to ease fear were fewer. All studiesincluded, showed in some form, results of reduced pain or fear. Conclusions The need for pain relief and methods to ease fear, anxiety and levels of anxiety during venipuncture is seen in adult patients. There are several methods that have proven to be efficient in relieving pain and easing fear associated with venipuncture. In all studies included in the results, the participants had, to some extent, good experiences with the methods examined. Good experiences with pain relieving methods were seen in the majority of the studies. Some methods were better suited as anxiety reducing and anxiety relieving methods before and during venipuncture. The nurse's treatment was also important for the patient's experience and a connection between good treatment and reduced pain experience was seen.