Psykisk ohälsa ökar i samhället, vilket gör att fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. När en patient som lider av psykisk ohälsa blir inlagd på en somatisk vårdavdelning är det sannolikt att fokus i vårdandet blir på den somatiska behandlingen. Syftet med denna studie är att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter som lider av psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Litteraturstudie valdes som metod för att kunna besvara syftet på ett bra sätt. Sju artiklar hittades med hjälp av sökmotorn Primo och databaserna Cinahl och Pubmed. Resultatet presenteras med hjälp av två huvudteman Resurskrävande och Otillräcklig kompetens och otillräckligt stöd. Slutsatsen är att bristande kompetens och erfarenheter att vårda patienter med psykisk ohälsa samt stigmatisering om psykisk ohälsa skapar negativa upplevelser och frustration hos allmänsjuksköterskan. Konsekvenserna kan leda till vårdlidande och osäker vård. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskor ökar sina kunskaper för att höja vårdkvalitet i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Förutom att erbjuda sjuksköterskor ökade kunskaper om vårdandet är det viktigt med stöd från sjukhusledning och chefer inom hälso- och sjukvården.

Undersökningen gick ut på att komma fram till en produkt eller upplevelse för barn som upplever nedsövning av anestesi som obehagligt eller skrämmande. Rädslan orsakades av det finns mycket som är nytt och främmande, men även på grund av att alla sjukhus har olika rutiner när det gäller preoperativa förberedelser för barn. Mitt förslag ska alltså med hjälp av lekfullhet, nyfikenhet och utforskande hjälpa barnet att få en större förståelse för vad en sövning kan innebära, innan operationen har börjat.

Bakgrund: En förlossning kan väcka många känslor hos den födande kvinnan, både positiva och negativa. Denegativa känslorna kan försvåra och bromsa kvinnans förlossningsförlopp. En hjälp i att kvinnan ska upplevafödandet som hanterbart kan vara Föda utan rädsla [FUR] metodens fyra verktyg; andningen, avspänningen,röstens kraft och tankens kraft. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vilka skillnader som fanns mellanfödande kvinnor som använt sig av metoden Föda utan rädsla och födande kvinnor som inte använt sig avmetoden, genom att jämföra bakgrundsvariabler, förlossningsvariabler och förlossningsupplevelse. Metod:Kvantitativ retrospektiv studie. Urvalet bestod av 4421 kvinnor som fött barn vid en förlossningsavdelning iMellansverige under januari 2020-november 2021. Variabler från kvinnornas förlossningsjournaler hämtadesautomatiskt till SPSS och innehöll avidentifierad information. Data analyserades i statistikprogrammet SPSSmed deskriptiv design, chi-två test och logistisk regression. Resultat: Resultatet visar att förstföderskoranvände metoden i större utsträckning än omföderskor. En lägre andel kvinnor som använde FUR-metodenavslutade förlossningen med akut kejsarsnitt (4,4 procent VS 12,4 procent). Slutsats: Studien har visat attFUR-metoden kan påverka förlossningsutfallet. Användandet av FUR-metoden påverkade inte hur kvinnanskattade sin förlossningsupplevelse. För att grundligt kartlägga metodens effekt behövs därför vidare studier.Klinisk tillämpbarhet: Om studiens resultat kan bekräftas genom vidare forskning, bör personal utbildas inomFUR-metoden och barnmorskor på mödravården bör uppmuntra både förstföderskor och omföderskor attbekanta sig med FUR-metoden.

Bakgrund: Nålrädsla hos barn är ett utbrett problem i samhället. Smärta är en dynamisk upplevelse som kan vara svår för barn att kommunicera. Bristande kommunikation och omvårdnad från sjuksköterskan kan förvärra nålrädslan och smärtan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga procedursmärta hos barn vid vårdsituation som innefattar nålstick. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats. Elva artiklar ligger till grund för resultatet. Data analyserades och delades in i kategorier med syftet som utgångspunkt. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman: Relationen mellan rädsla och smärta, Omvårdnadsåtgärder innan nålprocedur, Omvårdnadsåtgärder under nålprocedur och omvårdnadsåtgärder efter nålprocedur. Vid mötet med barnet börjar sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med information. Vidare är distraktionsåtgärder av stor vikt och till sist att stärka och berömma efter proceduren. Dessa åtgärder är viktiga för att barnet ska känna sig trygg då tryggheten minskar rädslan, vilket i sin tur minskar smärtan. Konklusion: Något som visade sig vara viktigt från litteraturstudiens resultat var att trygga och stärka barnet genom hela vårdsituationen. Tryggheten bidrar till minskad rädsla vilket i sin tur minskar smärtan. Därför anses tryggheten vara av stor vikt vid omvårdnaden. / Background: Fear of needles among children is a problem in society. Pain is a dynamic experience that can be difficult for children to communicate. Lack of communication and nursing from the nurse can aggravate the fear of needles and the pain. Aim: The aim was to describe the nurse's measures to prevent procedural pain in children in a care that includes needles. Method: The study is a general literature study with an inductive approach. Eleven articles form the basis for the result. Results: The results were divided into four themes: The relationship between fear and pain, Nursing measures before the needle procedure, Nursing measures during the needle procedure and Nursing measures after the needle procedure. The nurse's nursing measures begin with providing information. Furthermore, distraction measures are important and finally to strengthen and praise the child after the procedure. These measures are important for the child to feel safe, security reduces fear, which in turn reduces pain. Conclusion: Something that proved important from the results of the literature study was to secure and strengthen the child throughout the procedure. Security contributes to reduced fear, which in turn reduces pain. Therefore, security is of great importance in nursing.

Bakgrund: Barn med typ 1-diabetes är generellt mindre fysiskt aktiva än andra barn. Bidragande faktorer kan vara rädsla för hypoglykemi och bristande kunskap hos vårdnadshavare. Att vara vårdnadshavare till ett barn med kronisk sjukdom kan medföra många svårigheter och forskning har visat minskad livskvalité. Fysioterapeutens roll i diabetesvården är idag begränsad. Syfte: Att undersöka vårdnadshavares tankar om fysisk aktivitet hos deras barn med typ 1- diabetes. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med deskriptiv design. En induktiv ansats användes för kvalitativ innehållsanalys av materialet. Resultat: Materialet delades in i fyra huvudkategorier och elva underkategorier efter dataanalysen. Resultatet beskriver vårdnadshavares tankar och upplevelser kring hur deras barn påverkas av fysisk aktivitet, vilken möjlighet barnen har att utföra aktiviteter, vilken kunskap de har idag och vad de saknar samt hur de ser på pressen de upplever i relation till fysisk aktivitet. Slutsats: Att vara vårdnadshavare till barn med typ 1-diabetes väcker många tankar och känslor kring fysisk aktivitet. Svårigheter med att kontrollera barnets blodsocker och vara med vid aktiviteter ledde i många fall till känslor av misslyckande och stress. Bristfällig kunskap om fysisk aktivitet ses som en förklaring till osäkerhet som kunde hindra barnet att vara fysisk aktiv. Nyckelord: Fysioterapi, Kronisk sjukdom, Rädsla-undvikande modellen, Socialkognitiv teori, Upplevelse / Background: Children with type 1-diabetes are generally less active than other children. Contributory reasons could be caregivers’ fear of hypoglycemia and lack of knowledge. To be a caregiver with a child with chronic disease causes of difficulties and science has shown reduced quality of life. The role off the physiotherapist in the care of diabetes is today limited. Aim: To explore caregivers’ thoughts about their children with type 1-diabetes and physical activity. Method: A qualitative semi-structured interview study with descriptive design. An inductive approach was used for the qualitative content analysis of the material. Result: The data analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The result describes caregivers’ thoughts and experiences about how physical activity affect their children, which possibility children had to perform activities, their knowledge and what they are missing and their experience of pressure to manage physical activity. Conclusion: To be the caregiver to a child with type 1-diabetes raises many thoughts and feelings about physical activity. Difficulties to control the child’s blood sugar and to be able to participate in the child’s activities, often led to feelings of failure and stress. Lack of knowledge about physical activity may be an explanation to insecurity that may hinder the child to be physical activity. Keywords: Chronic disease, Experience, Fear-avoidance model, Physiotherapy, Social cognitive theory

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer alltid besitta en viktig roll i vårdandet av patienter där samhällsfarliga sjukdomar existerar. Covid-19 har resulterat i en förändrad vård och det finns idag bristande kunskaper kring hur svenska sjuksköterskor upplevde vården under pandemin. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid - 19. Metod: Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie med nio deltagande sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim& Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det att känslorna varierade i upplevelsen av att vårda patienter med Covid-19. Det framkom en maktlöshetskänsla av att inte inneha kunskap om sjukdomen vilket ledde till psykisk stress hos sjuksköterskorna. Kunskapsbristen ledde också till en minskad trygghet och patientsäkerhet. Rädslan att själv bli smittad var lägre än att riskera smitta sina anhöriga. Dock var uppskattningen från patienterna en stor bidragande faktor att sjuksköterskor fortsatte gå till arbetet med glädje. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap och erfarenhet av att vårda patienter med Covid-19 vilket har haft stor betydelse för deras välmående samt patientsäkerheten. Användandet av skyddsutrustning har haft inverkan på den vård sjuksköterskorna bedrev. Det visade sig vara av stor vikt att ta hänsyn till vad sjuksköterskorna kände sig säkra i gällande skyddsutrustning. Upplevelsen av pandemin har varit påfrestande men mycket lärorik. / Background: Nurses will always play an important role in the care of patients where socially dangerous diseases exist. Covid-19 has resulted in a change in care and today there is a lack of knowledge about how Swedish nurses experienced care during the pandemic. Aim: To investigate nurses' experiences of caring for patients with Covid - 19. Method: The method chosen was a qualitative interview study with nine participating nurses. The material was analyzed based on a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). Results: The result showed that the emotions varied in the experience of caring for patientswith Covid-19. There were feelings of powerlessness from not having knowledge about thedisease that have led to mental stress among the nurses. The lack of knowledge also led to reduced security and patient safety. The fear of becoming infected yourself was lower than the fear of infecting someone in their family. However, the appreciation from the patients and a major contributing factor was the reason why nurses returned to work with joy. Conclusion: Nurses lack knowledge and experience of caring for patients with Covid-19, which has been of great importance for their well-being and patient safety. The use ofprotective equipment has had an impact on the care provided by the nurses. It turned out to beof great importance to take into account what the nurses felt safe in current protective equipment. The experience of the pandemic has been stressful but very instructive.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla hos vuxna, samt att undersöka vilka konsekvenser som tandvårdsrädsla kan ge. Metod: En litteraturstudie utfördes med hjälp av databaserna MEDLINE, CINAHL och Dentistry & Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan 2015–2021 och som kunde besvara syftet eftersöktes. Femton artiklar valdes ut för att presentera resultatet. Resultat: Tandvårdsrädsla kan bero på individens negativa erfarenhet av tandvården, upplevd smärta vid tidigare besök samt en omfattande kariesproblematik i barndomen. Rädslan kan resultera i undvikande av tandvården, bristande förtroende för tandläkaren och en försämrad oral hälsa. Gingivit och fler karierade tänder var vanligare bland tandvårdsrädda individer, i jämförelse med individer som inte var tandvårdsrädda. Slutsatser: Det finns ett samband mellan tandvårdsrädsla och upplevd bristande omhändertagande från tandvården, som kan leda till försämrad oral hälsa och försämrade orala hälsovanor. Vidare forskning krävs för att kunna öka förståelsen och stödet för tandvårdsrädda individer, samt för att kunna utarbeta preventiva metoder så att risken för framtida problem minskar. / Aim: The aim of the study was to examine the underlying causes of dental anxiety in adults, and to examine the consequences that dental anxiety may have. Method: A literature study was made using the databases MEDLINE, CINAHL and Dentistry & Oral Sciences Source. Articles published 2015-2021 and were able to answer the purpose were sought. Fifteen articles were selected to present the results. Results: Dental anxiety could be caused by the individual’s previous negative experiences of dental care services, extensive caries experience in childhood and experience of pain during previous visits. This anxiety could lead to avoidance of dental care services, lack of confidence in the dentists and poor oral health. Gingivitis and more carious teeth were more common among individuals with dental anxiety, compared to individuals without dental anxiety. Conclusions: There is a link between dental anxiety and experienced lack of care from dental care services, which can lead to deteriorated oral health and deteriorated oral health behaviour. Further research is required to better the understanding and support of patients with dental anxiety, and to be able to develop preventative measures so as to mitigate these potential risks.

Bakgrund: Cancer är flera olika sorters sjukdomar men gemensamt för dem är att de påverkar kroppens celler. Det sker en mutation i cellen och den kan börja dela sig okontrollerat och bli en växande tumör. En patient med cancer går igenom flera utmanande stadier och återbesök efter avslutad behandling och det krävs stort stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen, men idag finns inga tydliga tillvägagångssätt och planer. Återfall är inte ovanligt och ofta är prognosen sämre vid återinsjuknande. Syfte: Syftet var att belysa patienter som är återställda efter en cancerdiagnos erfarenheter av oro och rädsla kring ett eventuellt återinsjuknande.Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitativ ansats valdes då det är en god metod att ta reda på personers uppfattningar och upplevelser kring ett visst ämne eller fenomen. Efter detta identifierades olika sökord och sökblock som användes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna som hittades granskades kritiskt, analyserades och sammanställdes. Sju kategorier bildades och från dessa skapades tre teman.Resultat: “Känslor kring ett eventuellt återfall” var det första temat och handlar om att rädsla och oro var de vanligaste känslorna. Vidare var efterkontroller något som skapade mycket ångest, medan vissa fick ett lugn av efterkontrollerna. Nästa tema blev “konsekvenserna av oron och rädslan för återfall” och belyser vad det var som triggar igång känslorna hos patienterna och hur det påverkar deras liv. Det tredje temat blev “Hanteringsstrategier” och tar upp hur patienterna handskas med sina känslor. Strategierna var många och fokuserar på känslor, praktiska förändringar och socialt nätverk. Konklusion: Stöd och råd från sjuksköterskan är högst betydelsefullt för att patienten ska kunna hantera rädsla och oro inför ett eventuellt återfall i cancer / Background: Cancer is several different sorts of diseases, but what they have in common is that they affect the body's cells. A mutation occurs in the cell and the cell begins to divide uncontrollably and become a growing tumor. A patient with cancer goes through several challenging stages and hospital visits after completed treatment and great support is needed from the health care professionals, but today there are no obvious approaches and plans. Unfortunately, relapse is not uncommon and the prognosis is often poorer when relapsing.Aim: The purpose is to highlight patients who have recovered after a cancer diagnosis experience of fear and concer about a possible relapse.Method: The study was conducted as a qualitative literature study and was based on ten scientific articles. A qualitative approach was chosen as it is a good method to find out people's perceptions and experiences about a certain topic or phenomenon. After that, the various keywords and search blocks used in the PubMed and Cinahl databases were identified. The articles found were critically reviewed, analyzed and compiled. From this, seven categories were found and three themes were formed.Results: "Feelings about a possible relapse" was the first theme and it was about that fear and worry were the most common feelings. Furthermore, after-check ups were something that created a lot of anxiety, while some got a calm from the after-check ups. The next main theme is "the consequences of the anxiety and the fear of relapse" and highlights what triggers the emotions of the patients and how it affects their lives. The third theme is “Management strategies” and addresses how patients deal with their emotions. The strategies were many and focused on emotions, practical changes and social networking. Conclusion: Support and advice from the nurse is of the utmost importance for the patient to be able to manage feelings and experiences about a possible cancer relapse.

Barnsjuksköterskan möter ofta barn som är rädda för nålrelaterade procedurer. Barnsjuksköterskans stöd och bemötande under en nålrelaterad procedur är avgörande för hur barnets framtida relation med sjukvården kommer utformas. Syftet med denna studie var att identifiera olika stödjande tekniker som barnsjuksköterskan kan tillämpa under nålrelaterade procedurer för att lindra eller förebygga stickrädsla hos barnet. En systematisk litteraturöversikt tillämpades som bestod av 15 kvantitativa artiklar varav 12 RCT och tre QUASI. Tillämpade databaser var CINAHL, Medline och PubMed. Sökorden identifierades med hjälp av PICO samt Svensk MeSH. Artiklarna granskades av granskningsmallar från SBU (2020c). Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet bestod av huvudkategorierna avledande stöd och fysiskt stöd. I avledande stöd inkluderades olika typer av distraktionstekniker. Inom fysiskt stöd inkluderades olika typer av beröring. Slutsatsen blev att olika stödjande tekniker bidrog till förebyggandet och/eller hämmandet av upplevd stickrädsla hos barnet, antingen i kombination med farmakologiskt stöd eller utan. Barnsjuksköterskan behöver därför tillämpa stödjande tekniker i mötet med barnet under nålrelaterade

Tryggheten i Malmö var ett av kommunfullmäktiges målområde 2016. Enligt målsättning ska Malmö vara en trygg och tillgänglig stad för alla men vid revisionens granskning av målområdet framkom att det trygghetsskapande arbetet bättre måste följas upp (Malmö stad 2016a). Vidare är å andra sidan trygghet ett brett begrepp vars definition inte är självklar och inom kriminologin är specifikt barns perspektiv av trygghet föga utforskat. För att fördjupa bilden om trygghet i Malmö syftar därmed denna studie att undersöka kommunfullmäktiges målområde 6 utifrån hur trygghetsupplevelsen ser ut för barn i Malmö. Studien är ett uppdrag utfärdat av stadsområde Norr, Malmö stad. Barnens trygghet tolkas dels utifrån resultatet i Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016 samt också genom fokusgruppsintervjuer med ett urval av elever för att se hur de tolkar begreppet trygghet. Resultatet enligt den statistiska analysen visade att faktorer som utsatthet för mobbning och brott har en negativ påverkan på barns trygghet. Detta samband stärks dock ytterligare beroende på om barnet är en flicka och var barnet bor i Malmö. När det kommer till intervjuerna med barnen visade resultatet att barnen definierar otrygghet främst utifrån rädslan att bli utsatta för brott alternativt rädsla för obehagliga händelser. Tryggheten tolkas därmed utifrån en affektiv känsla eller emotionell trygghet. I diskussionen framhävs även att barnen generellt känner sig trygga i Malmö men där staden inte upplevs som en enhetlig trygg stad. Ambitionen att Malmö ska vara en trygg och säker stad för alla invånare varierar därmed när det kommer till barnens perspektiv i denna studie. / Security in Malmö was one of the city's target areas in 2016. Malmö aims to be a safe and accessible city for all residents, but in the audit's review of the target area it emerged that the work regarding safety has to be better evaluated (Malmö stad 2016a). On the other hand, security is a broad and not self-evident concept, particular, the child's perspective of security has been little explored in criminology. In order to deepen the knowledge of security in Malmö, this study aims to investigating the city council target area regarding children’s safety. The study is a commission issued by the urban area North, Malmö stad.The study is based partly on the results in “Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016” and through focus group- interviews with a selection of students to see how they interpret the concept of security. The result of the statistical analysis showed that factors such as vulnerability to bullying and crime have a negative impact on children safety. However, this correlation is further enhanced depending on whether the child is a girl and where the child lives in Malmö. In terms of interviews with the children, the results showed that the children define uncertainty primarily based on fear of crime or fear of unpleasant events. Security is thus interpreted by an emotional sense of security. The discussion also emphasizes that the children generally feel safe in Malmö, but the city is not perceived as a unified safe city. The ambition that Malmö should be a safe and secure city for all residents varies according to the children's perspective in this study.