<p>Cancer är en sjukdom som drabbar människor i alla åldrar. Den är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn och ungdomar. Smärtan hos barn har underskattats på grund av bristfällig kunskap och därför inte alltid behandlats på ett adekvat sätt. Syftet med studien är att sammanställa och belysa forskning som beskriver huruvida rädsla kan påverka barns upplevelse av smärta vid cancerbehandling samt beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att minska rädslan och därmed smärtupplevelsen. Metoden som används är en litteraturöversikt som grundar sig på forskning som finns inom området. Resultatet grundar sig på 20 vetenskapliga artiklar. Avgränsningen har gjorts från år 1989-2007. Artiklarna har valts ut genom kritisk granskning. Resultatet visar att de medicinska metoderna som används för att behandla cancer ofta skapar högre nivåer av rädsla hos barn än själva cancersjukdomen i sig. Smärtan kan leda till negativa upplevelser som kan orsaka mer rädsla och smärta. Resultatet visar också att med hjälp av olika åtgärder kan rädslan minskas och därmed även smärtupplevelsen.</p> / <p>Cancer is a disease that affects mankind, regardless of age. It is still one of the most common causes of death among children and adolescents. Children’s pain has been underestimated due to lack of knowledge and therefore inadequately treated. The aim of this study is to compile and illustrate research that describes whether fear can affect children’s experience of pain related to cancer treatment as well as describing measures taken to decrease fear and the pain experience. The method used is a literature review based on research within this area. The result is based on twenty scientific articles. The delimitation has been done between the years 1989-2007. The articles have been chosen by critical review. The result shows that the medical methods used for cancer treatment often produce higher levels of fear among children than the cancer disease itself. The pain can cause negative experience that might cause more fear and pain. The result also shows that if you diminish fear by the use of different methods a decrease of pain experience could be accomplished as well.</p>

<p>When children are hospitalized they will face a new and unknown environment. Many children experience this situation as stressful and with fear. It is important that the nurse is aware of this fact in order to facilitate the hospitalization for the child. The purpose of this study is to investigate the fear that children feel when they are hospitalized, and to investigate the meaning of being well prepared for clinical examinations and procedures. The method used was a literature review. The result is based on fourteen empirical articles published in scientific journals the year 1998 to 2007, and one dissertation from 2002. The articles were screened and read critically. The result indicates that most of the children who are hospitalized feel fear and that this could be reduced by proper behaviour from the nurse. The findings also show the importance for the parents and children to be well prepared, prior to the examination and treatment. The results show that the nurse needs to adapt the behaviour towards the child and the parents due to age and maturity of the child</p> / <p>När ett barn kommer i kontakt med sjukvården är detta en ny och okänd värld. Många barn upplever denna situation som mycket stressande och som ger upphov till rädsla. Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om dessa faktorer. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av rädsla vid vård på sjukhus samt hur sjuksköterskor kan minska densamma. Metoden som användes var en teoretisk litteraturstudie. Resultatet är baserat på fjorton stycken vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1998 och 2007 och en avhandling från 2002. Artiklarna granskades kritiskt och lästes igenom noggrant. Det som framkom i resultatet var att de flesta barnen som vårdas på sjukhus känner någon form av rädsla, som kan minskas genom att bra bemötande från sjuksköterskan. Det framkom också att det är viktigt med förberedelse av både föräldrar och barn inför undersökning/behandling. Resultatet visade också att sjuksköterskan behöver anpassa sitt beteende mot barnet och dess föräldrar beroende på barnets ålder och mognad.</p>

Barn med cancer måste genomgå många olika ingrepp vilket kan skapa rädsla. Syfte: Att sammanställa forskning kring hur den ingreppsrelaterade rädslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka. Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Påträffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten. Resultat: Rädslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tänka på något annat och få emotionellt stöd. Föräldrarnas beteende och engagemang visade sig påverka effektiviteten av avledningsmetoder. Slutsats: Eftersom rädslan i samband med ingrepp minskades vid användning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder användas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara. Kvalitativa studier som för närvarande saknas skulle kunna ge ytterligare perspektiv i ämnet. / Children with cancer must undergo many different procedures which create fear. Aim: To compile research about how procedure related fear among children with cancer can be prevented and alleviated without psychopharmacological drugs. Method: A systematic search was implemented in Cinahl, PubMed and PsychINFO. The articles that were found were reviewed and analyzed. Eight quantitative studies were included in the systematic review. Results: The procedure related fear was alleviated by giving the children the opportunity to think about something else and by receiving emotional support. The parents’ behavior and engagement influenced the effectiveness of the interventions. Conclusions: The procedure related fear decreased while using different interventions, therefore should these interventions be used more frequently in clinical practice. Further research with a larger number of participants is required to make the results generalizable. Qualitative studies that presently are missing could give further perspective in the subject area.

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet genom att hämma nervimpulser. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, koordinationsstörningar eller förlamningar och kroppsliga funktioner kan i längden avta. Det finns två typer av MS; skovvis förlöpande MS och progressiv MS. Uppsatsen är en narrativ studie som baseras på fyra självbiografier skrivna av svenska kvinnor med sjukdomen MS. Syftet är att beskriva kvinnornas upplevelser om att leva med diagnosen. Vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld och lidande beskrivs och åskådliggörs, samt vilken roll och betydelse den vårdande sjuksköterskan har i såväl bemötande som omvårdnad. Analysen av de fyra självbiografierna resulterade i fyra teman som framställs i resultatet, vilka är: förnekelse – skuld – skam, rädsla, omgivningens attityder och insikt och försoning. Resultatet innehåller citat från självbiografierna för att illustrera författarnas upplevelser. Slutligen diskuteras områden som förnekelse av diagnosen, bearbetningsprocessen och acceptans. I diskussionen beskrivs även betydelsen av stöd och den drabbades behov av information, men även behovet av ökade kunskaper om MS hos allmänsjuksköterskan för att kunna ge en god omvårdnad.

Barn har olika rädslor och bemästringsstrategier beroende på vilken ålder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som något hotfullt och skrämmande. Tidigare forskning på barns rädslor har ofta besvarats av andra än de själva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rädslor i samband med vård på sjukhus och hur de försökte bemästra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat på tio kvalitativa studier där barn mellan 3-18 år har intervjuats. En innehållsanalys gjordes av studiernas resultat där sex kategorier framkom; Ensamhet, Separation, Undersökningar och behandlingar, Operation, Anknytning samt Aktiviteter och lek på sjukhus. Resultatet visade bland annat att barn hade en rädsla för att vara ensam och separeras från sina föräldrar. En återkommande bemästringsstrategi för att lindra barns rädsla var att ha föräldrar närvarande. / Children have different fears and coping strategies depending on the age of the child and stage of development. They can experience the hospital as something menacing and dreadful. Former research on children’s fears has often been answered by others than themselves, which have been shown to give a false picture of their hospital experience. The purpose of this study was to describe what kind of fears children have for hospital and how they manage to overcome them. A literature review was made of material with a qualitative approach, ten articles were reviewed and a content analysis was made. Six categories emerged: Loneliness, Separation, Examinations and treatments, Operation, Attachment, Activities and play in hospital. The result indicated that children aged 3-18 years had a fear of being alone and separated from their parents. A recurring coping to alleviate children’s fear was to have parents present.

Bakgrund: Förlossningsupplevelser påverkar föräldrar psykologiskt, fysiskt, socialt och kulturellt. Föräldrarnas upplevelser av förlossningen har både omedelbara och långvariga effekter på deras hälsa och relation till varandra och sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan bidra till negativa förlossningsupplevelser hos föräldrar. Metod: Datamaterialet bestod av ett frågeformulär som besvarats av 211 kvinnor som fött barn vid ett sjukhus i Norrland mellan åren 2006-2010 och som uppgivit en negativ förlossningsupplevelse på VAS-skala. Studien bygger på föräldrarnas svar på en öppen fråga "egna kommentarer" och "pappas kommentarer". Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: När kvinnornas svar hade analyserats framkom sex huvudkategorier. Huvudkategorierna var: "Bristande kommunikation och information", "Missnöje med personalens förhållningssätt", "Svårt att hantera smärtan", "Missnöje med förlossningen och förlossningssätt", "Oro och Rädsla" samt "Bristande närvaro och stöd". Diskussion: Faktorer som kunde bidra till negativa förlossningsupplevelser var om förlossningsförväntningarna inte motsvarade hur förlossningen faktiskt blev. Föräldrar som var rädda eller oroliga inför förlossningen fick i högre grad en negativ förlossningsupplevelse. Bristen på känslan av kontroll, där föräldrarna inte kände sig delaktiga eller hade kunnat påverka besluten under förlossningen ger oftare negativa förlossningsupplevelser. Förlossningens längd, förlossningssätt, interventioner och smärtupplevelser var viktiga komponenter hur förlossningsupplevelsen blev. Barnmorskans stöd, information och förhållningssätt till föräldrarna påverkade också förlossningsupplevelsen. / Background:Childbirth experiences affect parents psychologically, physically, socially and long-term effects on their health and their relationship to each other and their children. Purpose: Purpose of the study was to illuminate the factors that may contribute to adverse experiences of parents.Method: The data consisted of a questionnaire answered by 211 women who had a baby at a hospital in northern Sweden between the years 2006-2010 and who have provided a negative birth experience on the VAS scale. The study is based on parents responses to an open question "own comments" and "dad’s comments". Material was analyzed using qualitative content analysis.Results: When the women's responses were analyzed, revealed six major categories. Main categories were: "Lack of communication and information," " Dissatisfaction with staff attitude, " "Hard to manage pain," " Dissatisfaction with labor and mode of delivery," " Worry and fear" and "Lack of presence and support". Discussion:Factors that could contribute to negative birth experience was about childbirth expectations did not correspond to the birth actually became. Parents who were afraid or nervous about giving birth had a greater negative birth experience. Lack of sense of control, where the parents did not feel involved or had been able to influence decisions during labor gives more negative birth experiences. Redemption duration, mode of delivery, interventions and painful experiences were important components of the childbirth experience was. Midwife support, information and attitude to parents affected the birth experience.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim &amp; Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd.  Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.

Bakgrund: Barn som besöker sjukhus och andra vårdinrättningar förknippar ofta vistelsen med undersökningar och behandlingar. De ofta rädda för det okända och för att inte veta vad som ska hända. Det kan bero på den annorlunda miljön och på möten med nya främmande ansikten. Om dessa procedurer också är förknippade med smärta kan barnen riskera att utveckla ökad stress och rädsla inför kommande procedurer Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans möjligheter att lindra rädsla och smärta hos barn i samband med smärtsamma behandlingar och procedurer inom sjukvården Metod: En litteraturstudie baserad på 24 vetenskapliga artiklar och 2 doktorsavhandlingar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet har två huvudteman identifierats. Resultatet visar att ”faktorer som lindrar rädsla och smärta” och ”faktorer som påverkar smärtbedömning, rädsla och smärta” är områden som har stor betydelse för barn som genomgår smärtsamma behandlingar eller procedurer inom sjukvården. Slutsats: Sjuksköterskor behöver uppmärksamma och förstå barns kognitiva utveckling, mognad och behov samt skapa kunskap om smärta och rädsla i samband med smärtsamma procedurer och behandlingar för att kunna utföra välavvägda omvårdnads- och medicinska behandlingar. / Background: Children that visit hospitals and other care givers often connect their stay with medical treatments and examinations. They are also often forced into unpredictable and distressful situations of being exposed to the unknown, not knowing what will happen to them. This could be due to the unfamiliar surroundings or unknown faces they meet. If these procedures are connected to pain, the children are at risk of developing feelings of increased stress and fear in relation to future procedures. Aim: The aim of this literature review is to illuminate nurse’s possibilities to reduce fear and pain in connection to painful treatments and procedures in health care. Method: A literature review based on 24 scientific articles and 2 doctoral theses. Results: Through the analysis of the data two main themes were identified: "factors that alleviate fear and pain" and "factors affecting pain assessment, fear and pain". These themes are areas that have significant impact in children undergoing painful procedures and treatments in health care. Conclusion: Nurses need to be attentive to children’s cognitive development, maturity and needs. They also have to become better to develop knowledge about fear and pain associated with painful procedures and treatments in order to increase the quality of care within this context.

<p>Barn med cancer måste genomgå många olika ingrepp vilket kan skapa rädsla.</p><p>Syfte: Att sammanställa forskning kring hur den ingreppsrelaterade rädslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.</p><p>Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Påträffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.</p><p>Resultat: Rädslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tänka på något annat och få emotionellt stöd. Föräldrarnas beteende och engagemang visade sig påverka effektiviteten av avledningsmetoder.</p><p>Slutsats: Eftersom rädslan i samband med ingrepp minskades vid användning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder användas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara. Kvalitativa studier som för närvarande saknas skulle kunna ge ytterligare perspektiv i ämnet.</p> / <p>Children with cancer must undergo many different procedures which create fear.</p><p>Aim: To compile research about how procedure related fear among children with cancer can be prevented and alleviated without psychopharmacological drugs.</p><p>Method: A systematic search was implemented in Cinahl, PubMed and PsychINFO. The articles that were found were reviewed and analyzed. Eight quantitative studies were included in the systematic review.</p><p>Results: The procedure related fear was alleviated by giving the children the opportunity to think about something else and by receiving emotional support. The parents’ behavior and engagement influenced the effectiveness of the interventions.</p><p>Conclusions: The procedure related fear decreased while using different interventions, therefore should these interventions be used more frequently in clinical practice. Further research with a larger number of participants is required to make the results generalizable. Qualitative studies that presently are missing could give further perspective in the subject area.</p>

Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande. / Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.