This study aims to explain the phenomenon of fear of crime among students at the Linnaeus University campus area in Växjö. More precisely, the study deals with social trust between people, and the connection between trust and the fear of being subjected to crime. In recurrent national surveys, the results have shown that about one-third of the population in Sweden is largely concerned about being subjected to crime. Our hypothesis is that low interpersonal trust and low trust in social institutions creates anxiety and fear of it’s and society's well-being, which increases the fear of being subjected to crime. In multiple linear regression analyzes, we investigate whether there is any connection between trust and fear of being subjected to crime. The results are analyzed with the help of Anthony Giddens and Ulrich Beck and compared with results generated in previous research. The main result shows that connections exist, but it is not so strong and further studies are required in the area. The respondents feel confident in people in general, and rely on the institutions of society, but at the same time are concerned about everyday crime, going out alone late at night in the campus area and over sexual harassment aimed at women.

Psykisk ohälsa ökar i samhället och samsjukligheten ökar med det. Allt fler patienter med somatisk sjukdom lider idag även av psykisk ohälsa och sjuksköterskor i sjukvården möter dessa patienter allt mer. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på somatisk avdelning. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där tio artiklar studerades, såväl kvalitativa som kvantitativa. Tre huvudteman identifierades i resultatet. Dessa var obehag, kunskapens betydelse och organisatoriska faktorer. Därunder fann vi sju underteman, dessa är: hopplöshet och frustration, rädsla, kunskap och kompetens, attityder, förutfattade meningar, personalbrist och tidsbrist samt stöd och samverkan.  I studien fann vi att sjuksköterskorna är i behov av mer kunskap kring psykisk ohälsa för att kunna ge en god och adekvat vård. Negativa attityder var ofta associerade med okunskap. Sjuksköterskorna med negativa attityder upplevde även bristande stöd från psykiatrin och ledningen. Om stöd och kunskap fanns upplevde sjuksköterskorna en större säkerhet och trygghet i att vårda dessa patienter, vilket gav mer positiva upplevelser kring att vårda patienter med psykisk ohälsa. Genom att redan i grundutbildningen till sjuksköterska integrera psykisk ohälsa i fler kurser kan stigmatisering kring denna patientgrupp minskas och vårdrelationerna förbättras. Detta ger patienten en bättre upplevelse av vårdtiden vilket kan ge snabbare tillfrisknande och kortare vårdtider.

Hjärtinfarkt ingår i begreppet hjärt- och kärlsjukdom, och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och den övriga världen. Vid en hjärtinfarkt bildas en blodpropp som täpper till något av hjärtats kranskärl vilket leder till akut syrebrist och symtom som till exempel bröstsmärta, andnöd, illamående med mera uppkommer. Då hjärtinfarkt är en vanlig diagnos kommer sjuksköterskan möta dessa patienter var hon än arbetar. Kunskap kring individens upplevelser den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt är betydelsefull för att kunna ge bästa möjliga vård. Syftet med uppsatsen är att beskriva yrkesverksamma personers livssituation den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt. Arbetet är en systematisk litteraturstudie involverande 12 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som har granskats och genererat ett resultat med fyra huvudteman och nio subteman. Resultatet presenteras i följande huvudteman; Kroppen sviktar, Svårigheten att ta del av relevant information och få ett bra stöd, Livssituationen förändras med risk för känslor av skuld och skam och Förhållningssätt gentemot framtiden. I diskussionen tas resultatets huvudfynd upp och för- och nackdelar diskuteras. Diskussion kring känslor efter en hjärtinfarkt tas också upp, det kan handla om rädsla inför döden, maktlöshet, sårbarhet, avsaknad av tillit gentemot den egna kroppen med mera. Fokus ligger på hur information kring hjärtinfarkt ges på sjukhuset, att den är generell och svår att förstå, informationen behöver individanpassas. Annat som är centralt är att en hjärtinfarkt inte drabbar enbart den enskilda människan utan familj och närstående påverkas också. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Meticillinresistenta Stafylokockus aureus (MRSA) är resistenta stammar av den vanliga bakterien Stafylokockus aureus (S. aureus). MRSA upptäcktes första gången 1961 i England och har sedan dess brett ut sig över hela världen. På sjukhus sprids MRSA mellan patienter via sjukvårdspersonalens händer till följd av bristande hygienrutiner och i samhället sprids bakterierna där människor lever och umgås tätt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är isoleringsvård, vilken ofta upplevs som negativ. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att lindra patientens vårdlidande och främja upplevelsen av hälsa. Det finns mycket medicinsk forskning bedriven kring MRSA men endast några få studier ur ett patientperspektiv. Syftet är att beskriva patienters erfarenhet av att vara smittade med MRSA. Studien är en litteraturstudie enligt Axelssons (2008) modell och bygger på åtta kvalitativa artiklar. Resultatet visar att patienter smittade med MRSA känner sig kränkta och orättvist behandlade inom vården. Vidare upplever de att sjukvårdspersonal saknar adekvat kunskap kring MRSA och smittspridning samt att de slarvar med de basala hygienrutinerna. Isoleringsvård upplevs som traumatiskt för många patienter, särskilt de som fått en oväntad diagnos. Patienter smittade med MRSA känner sig smutsiga och känner ofta rädsla och oro för att smitta andra, de upplever även att omgivningen drar sig undan dem. Medvetenheten i samhället och inom vården om MRSA-problematiken måste ökas, detta för att minska lidandet hos de drabbade patienterna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Njurtransplantation är den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativ och kvantitativ forskning valdes som metod. Nio artiklar analyserades. I resultatet beskrivs tre teman: Kroppen och den nya njuren, Tacksamhet och Ansvar, Ökad livskvalitet och rädsla att förlora den. De njurtransplanterade patienter upplever en förändrad kropp som fungerar igen med den nya njuren samtidigt som det innebär en balansgång mellan hälsa och sjukdom. Känslor av tacksamhet och ansvar följer med det nya livet. Den njurtransplanterade patienten upplever lycka över att bli transplanterad och frihet från dialys men en rädsla att förlora njuren finns alltid närvarande. Livet med en ny njure upplever den njurtransplanterade patienten som en stor förändring av den levda kroppen och en övergång från sjukdom till hälsa. En hälsa som patienten upplever ställer krav på att patienten tar ansvar för att sköta om sig. Njurtransplanterade upplever ofta att deras kropp inte tillhör dem själva och att de har ett begränsat inflytande över sin vård, då de är bundna till sjukvården för resten av livet. För att skapa en god vårdrelation bör sjuksköterskan vara lyhörd för patientens känslor efter njurtransplantationen och ha en förståelse för att den njurtransplanterade patienten har både positiva och negativa känslor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Inom elevhälsan erbjuds alla grundskoleelever vaccinationer vid flertalet tillfällen. Den som är ålagd att utföra vaccinationen är skolsköterskan. Forskning visar att många barn känner rädsla inför ”stick”. Det finns risk för att denna rädsla, när den uttrycks, kan ha negativ känslomässig påverkan på skolsköterskan som är ålagd att genomföra vaccinationen. Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor beskriver sina erfarenheter i mötet med elever som är så rädda inför vaccination att den kan vara svår att genomföra. En kvalitativ intervjustudie med åtta skolsköterskor genomfördes. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fjorton underkategorier identifierades, dessa sammanfattades i fyra kategorier: hantera intressekonflikter, bemöta utmaningar, mobilisera resurser och mötet som möjlighet. Skolsköterskorna beskrev att det fanns både svårigheter och möjligheter i mötet med de rädda eleverna och de beskrev att de hade förutsättningar att hantera mötet på ett sätt som gjorde att de för det mesta upplevde situationen som oproblematisk. Den okomplicerade bild som skolsköterskorna hade av mötet med elever som uttryckte rädsla för stick kontrasterar mot tidigare forskning. Detta skulle möjligen kunna förklaras med att tidigare forskning eventuellt inte är direkt överförbar till förhållandena inom elevhälsan samt bero på att det i urvalsgruppen kan ha funnits ett intresse för frågan eftersom de tackat ja till deltagande. Förslag på kliniska implikationer är att undersöka möjlighet till farmakologisk intervention inför vaccination, samt ett utökat samarbete inom elevhälsan runt de elever som upplever rädsla inför vaccination. Även elevernas upplevelser av mötet bör undersökas för att belysa resultatet från studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I Sverige vårdades 2009, 130 000 barn för olika åkommor. Syftet med vår studie är att belysa barns och föräldrars upplevelse då barn i åldrarna sju till fjorton år är inneliggande patienter på sjukhus. För att undvika onödigt lidande finns det tydliga riktlinjer skrivna om hur barn och föräldrar ska bemötas i samband med att barnet är inneliggande patient på sjukhus. För att allmänsjuksköterskan bättre ska kunna bemöta samt vårda barnen, väl anpassat till ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse av hur föräldrar och barn upplever sjukhusvistelse. Tidigare forskning inom området pekar på vikten av vårdrelationer mellan sjuksköterska, patient och anhörig men även på problematiken som uppstår när föräldrar måste lägga ansvaret för sina barn i händerna på vårdpersonalen. Åtta artiklar analyserades med grund i Evans (2003) analys för kvalitativa studier. Resultatet visar att barnen beskrev många negativa upplevelser av lidande men också positiva upplever av välbefinnande i samband med sjukhusvistelse. Vår litteraturstudie tyder också på att vidare forskning krävs för att förebygga lidande samt främja välbefinnande. Genom resultaten har vi insett att vårdandet av barn och bemötandet av föräldrarna kräver en specialistutbildning då behoven är många och komplexa. Vi anser att den kunskap som framkommit genom vårt arbete ger tydliga indikationer var svagheterna och styrkorna inom vårdande av barn och föräldrar finns. Dessa resultat bör beaktas och tillämpas i sjuksköterskans dagliga arbete med barn och deras föräldrar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att få en stomi kan på många sätt påverka en människas liv, då mycket tankar och känslor uppstår och självuppfattningen förändras. Orsaker till att en stomi anläggs kan vara inflammatoriska tarmsjukdomar som Ulcerös Colit och Morbus crohn, men även kolorektal cancer. En stomi är en konstgjord förbindelse mellan tarmen och hudytan som används för att tömma tarminnehållet. När en stomi anläggs dras tarmen ut genom en öppning i bukväggen, vrängs ut och in och sys sedan fast intill huden. Det finns ett flertal olika stomier beroende på vilken del av tarmen som är drabbad.Syftet är att belysa upplevelsen av att leva med stomi ur ett livsvärldsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom sökning av kvalitativ vetenskaplig litteratur i olika databaser. Studierna analyserades sedan med hjälp av Evans syntesprocess. Resultatet utmynnade i fyra teman; Kroppen förändras och det känns omtumlande, Mitt sociala liv påverkas, Stomin påverkar mitt sexliv och Min fysiska kropp påverkas på många olika sätt. Resultatet visar att många upplever ett liv med stomi som mycket skrämmande och förenat med stor osäkerhet. Känslor av att vara annorlunda var ej ovanligt. Den kroppsliga förändringen medför påverkan i det dagliga livet, i arbetslivet och i sexuella relationer och anpassning av livsstilen sker hos många. Det är inte ovanligt att stomiopererade drabbas av psykiska reaktioner som t.ex. depression orsakad av den förändrade kroppsbilden. Den subjektiva kroppsuppfattningen påverkar livsvärlden både hos unga och gamla.I diskussionen återkopplas resultatet till de vårdvetenskapliga begrepp som tas upp i bakgrunden och till ytterligare forskning som styrker resultatet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Många barn som besöker sjukvården kan uppleva rädsla och smärta när de ska genomgå medicinska procedurer. Barn kan även känna sig maktlösa och utlämnade i sitt möte med sjukvården. Stora förändringar har skett i barnsjukvården de senaste åren då miljön har anpassats till barnens behov. Trots detta finns stora brister i sjukvården när det gäller kunskap, information och bemötande av barn vid medicinska procedurer. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till barnet är det viktigt att vårda utifrån ett barnperspektiv där fokus bör vara att ge barn en trygg upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur barns smärta och rädsla vid medicinska procedurer kan lindras med hjälp av komplementära metoder utifrån ett barn- och sjuksköterske perspektiv. Denna litteraturstudie bygger på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. I resultatet framkom fyra teman: Distraherande strategier, en anpassad miljö, förberedande information och närvarande familjemedlemmar. Studiens resultat visar att barn använder sig av olika metoder för att bemästra sin smärta och oro. Barnen har även ett stort behov av kunskap och trygghet. Resultaten påvisar även att sjuksköterskan har en betydande roll i arbetet med att lindra barns rädsla och smärta. På många ställen i vården idag måste kunskapsnivån och miljön anpassas mer till barnens behov och utvecklingsnivå. Det framgår inte i litteraturen och klinisk praxis hur viktig relationen mellan sjuksköterskan och barnet är. Med en ökad kunskap och en större förståelse för barnets situation kan deras lidande minskas under medicinska procedurer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Background: Urinary incontinence can affect all people and is described as a difficulty in controlling the urine, which in turn can lead to involuntary urinary leakage. There are several reasons behind urinary incontinence, for instance due to weakness in the connective tissue and muscles of the pelvic floor. Women who suffer from urinary incontinence have thought of it as normal and temporary, although it is a permanent condition. Urinary leakage can also give the feeling of discomfort, which may evolve into anxiety and distress about how to handle the leakage. The fear of getting urine leakage publicly can also lead to social isolation. Aim: The aim is to investigate women's experiences of living with urinary incontinence. Method: A qualitative literature study of eleven scientific articles was conducted. Result: The analysis is presented with three themes; Emotional imbalance, Powerlessness and Attitude, as well as six additional subthemes; Feelings of shame, Feelings of fear, A lost bodily control, Limitations in everyday life, Feelings of taboo and Accepting existence. The main conclusion: Urinary incontinence is a taboo coated subject and may be due to several reasons, including that women feel embarrassed to speak about it publicly, which in turn may mean a lack of awareness within the health care but also among the affected women. Furthermore, when women sought treatment and found different strategies to reduce leakage, the symptoms decreased.