Att reducera orättvisor i städers kollektivtrafiksystem är en stor utmaning för många städer. Planeringens prioritering inte alltid är glasklar och har blivit kritiserad för att undvika att hantera rättviseperspektivet för att istället domineras av ett kostnads-nyttoperspektiv. Studien har därför haft som avsikt att belysa den rumsliga fördelningen av tillgång till kollektivtrafik, dess samband med behovsgrupper samt utpekandet av särskilt utsatta områden där befolkningen riskerar att exkluderas från deras rätt till staden. I studien har kvantitativa metoder utförts i form av GIS-baserad nätverksanalys och statistisk sambandsanalys. Resultaten visade; att 57% av stadens befolkning bodde i kollektivtrafiknära områden; att det fanns ett medel-starkt, statistiskt signifikant, positivt samband mellan tillgång till kollektivtrafik och andelen av behovsgruppen äldre i stadens stadsområden vilket visar tendenser till en rättvis fördelning; att inget samband kunde konstateras mellan andel av behovsgruppen låginkomsttagare i Visbys stadsområden och tillgång till kollektivtrafik; och avslutandes utpekades området Kvarteret Dillen tillsammans med Yttre Furulund som särskilt utsatta där utpekade behovsgrupper är i risk för att bli exkluderade ifrån deras rätt till stadens resurser och möjligheter.

Göteborg stad har likt andra storstäder i Sverige upplevt en ökad boendesegregation i staden mellan invånare med hög och låg socioekonomisk status. För att motarbeta detta har Göteborg påbörjat ett ambitiöst planeringsprojekt i centrala delarna av staden, döpt Älvstaden. Ett sätt att bekämpa de utmaningar Göteborg står framför är genom socioekonomiskt blandade bostäder tillsammans med en blandad stadsmiljö. I den här fallstudien genomförs en kvalitativ innehållsanalys på två utvalda planeringsdokument som berör fallet. Genom läsning av dokumenten och teorin skapades tre teman som användes att för analysera texten genom att koda materialet. För att analysera innehållet i dokumenten används teorierna inom rättvisa och ny urbanism. Med hjälp av analysen drogs slutsatsen att Älvstaden som planeringsprojekt har som mål att skapa en rättvis och blandad stad, med hjälp av teorierna går det dock att se att planerna följer nyurbanismens tankar i högre utsträckning än de om rättvisa.

Syfte Syftet med studien är att höra lärare i ämnet Idrott och hälsa, årskurs 9, och deras uppfattningar om den nya läroplanen, betygskriterierna och sammantagen bedömningen som träder i kraft med Lgr 22. Frågeställningar: ·       Hur uppfattar lärarna de nya betygskriterierna? ·       Vad är lärarnas uppfattningar om den sammantagna bedömningen och dess påverkan av betygssättning? Metod För att besvara studiens syfte genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 9. Lärarna kom från olika platser i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av de sex stegen i tematisk analys. Resultat  Studiens resultat visar hur lärare som undervisar, årskurs 9 i Idrott och hälsa, är övervägande positiva till inrättandet av Lgr 22 och du uttrycker en god potential i att läroplanen kan utvecklas till att bli en framgångsrik riktlinje för undervisning. De uppfattar omformuleringen av kunskapskrav till betygskriterier som en mer övergripande formulering där läraren ges möjligheten att i större utsträckning tolka och anpassa bedömningen till elevens fördel. Lärarna tror att den sammantagna bedömningen kommer gynna eleverna eftersom den mer övergripande skrivningen ger läraren möjlighet att verkligen se till elevens styrkor. Däremot beskrivs likvärdigheten fortsatt som bristande vid betygssättning. Beroende av konstellation, tid och ramfaktorer vid implementering beskriver lärarna varierande upplevelser av trygghet till betygssättning med de nya betygskriterierna och sammantagen bedömning. Slutsatser  Lgr 22 och sammantagen bedömning förväntas bidra till en rättvis betygssättning som representerar varje elevs kunskapsnivå bättre än tidigare genom att fokusera på elevernas styrkor. Studien visar att lärare som givits tid till implementering genom kollegiala samtal upplever en större trygghet med sammantagen bedömning. Lärarnas uppfattning är att ramfaktorer kommer ha en mindre påverkan på undervisningen i och med inrättandet av Lgr 22. / Purpose The purpose of this study is to explore the perceptions of teachers in the subject of Physical Education and Health, grade 9, regarding the new curriculum, grading criteria, and holistic assessment introduced with Lgr 22. Research Questions: ·       How do teachers perceive the new grading criteria? ·       What are the teachers' views on holistic assessment and its impact on grading? Method To address the study's purpose, six semi-structured interviews were conducted with grade 9 teachers. The teachers were selected from various locations in Sweden. The data were analyzed using the six steps of thematic analysis. Results The study's results indicate that teachers who instruct grade 9 students in Physical Education and Health are predominantly positive towards the establishment of Lgr 22 and express a strong potential for the curriculum to evolve into a successful instructional guideline. They perceive the transformation of knowledge requirements into grading criteria as a more overarching formulation, granting teachers greater flexibility to interpret and adapt assessments in favor of the students. The teachers believe that holistic assessment will benefit students by providing a broader framework that enables teachers to truly consider their strengths. However, there are ongoing concerns regarding the lack of equity in grading practices. Depending on the implementation context, time constraints, and organizational factors, teachers describe varied experiences of confidence in using the new grading criteria and holistic assessment. Conclusions Lgr 22 and holistic assessment are expected to contribute to a fairer grading process that better represents each student's level of knowledge by focusing on their strengths. The study shows that teachers who have been given time for implementation through collegial discussions experience greater confidence in employing holistic assessment. The teachers' perception is that contextual factors will have a reduced impact on instruction with the establishment of Lgr 22.

Denna uppsats syftar till att, utifrån intervjuer med tre lärare, ta reda på deras syn angående om betygen i dagens svenska gymnasieskolor är rättvisa och likvärdiga. Både Skolverket och intervjupersonerna ger en negativ bild angående en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Intervjupersonerna ser en avsaknad av diskussioner om vilka kunskaper som ska bedömas. De menar även att många lärare inte kan sina betygskriterier. Även om de enskilda intervjupersonerna inte tror att det finns en likvärdighet i betygssättningen ser jag dock ett positivt mönster i de tre intervjuerna. Jag kommer fram till att intervjupersonerna bedömer och betygssätter eleverna utifrån samma premisser. Jag tolkar det som att eleverna i dagens svenska gymnasieskolor, utifrån de tre intervjuer som genomförts, kan räkna med en rättvis och likvärdig betygssättning.

Under senare tid har bristen på likvärdighet inom vårt utbildningssystem gjort sig allt mer påmind både medialt och från myndighetshåll. Min nyfikenhet och mitt intresse kring denna brist har tagit sin utgångspunkt i en undersökning av vad forskningssamhället har att säga kring ämnet samt vad som eventuellt i detta material enligt mig skulle kunna fungera som en väg kring nämnda problematik då denna trots åtgärder till stor del tycks bestå. Till min hjälp har jag använt mig av en normativ ansats med deliberativa kvaliteter som handlar om ett tillförande av en bördimension i arbetet med min textanalys angående nämnda problematik genom ett systematiskt övervägande kring olika alternativ för att nå eventuella förbättringar i ärendet. När det gäller resultaten har min litteraturgenomgång påvisat en omedelbar brist på likvärdighet inom det svenska skolväsendet gällande betyg och bedömning. Mina egna slutsatser är att något måste göras och då inte nödvändigtvis det nu ordinerade; mer av samma medicin fast i en tydligare förpackning och tillförandet av fler inspektioner för att säkerställa likvärdigheten. Istället lyfter jag fram en alternativ väg eller rättare sagt en ny tillämpning av rådande urvalsverktyg som enligt mig skulle kunna motverka de problem som redan finns inbyggda i vårt kriterierelaterade betygssystem. Eftersom detta system i sig inte är utformat för att differentiera, är det enligt mig nödvändigt att införa ett obligatoriskt högskoleprov som tillsammans med betygen ska utgöra urvalsgrunden för vidare studier.

Likvärdighet och rättvisa är grundläggande värden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors betygsättning av kärnämnena i år 9 och hur dessa betyg korrelerar med betygen i A-kurserna på gymnasiet. Vi har jämfört betygsstatistiken avseende två hela årskullar elever år 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnått betyg i år 9 skall ses som en prognos för att eleven minst bör uppnå samma betygsnivå på gymnasiet. Analysen av vårt material visar på skillnader i betygskvalitéer mellan grundskolorna. Härigenom äventyras elevernas rätt till en likvärdig och rättvis betygsättning.

Sammanfattning (Abstract)Vi vill kunna göra en rättvis bedömning av de fria arbetsmomenten. Därför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lärare och elevers syn på vad som bedöms och vad som anses rättvist. Fria arbetsmoment så som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever själv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsättningar. Som hjälpmedel vid bedömningen har lärarna i allmänhet nationella och lokala styrdokument. En rättvis bedömning av elevens kompetenser sker med både summativa och formativa bedömningsformer. Vi har lämnat enkäter till elever för att få svar på vad de tror har betydelse för betyget. För att få svar på hur lärare bedömer de fria arbetsmomenten har vi gjort intervjuer. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan elevers och lärares syn på bedömning med avseende på rättvisa och likvärdighet. Resultatet visar att eleverna vill bli bedömda på mer än bara provresultat och detta är även lärarnas intentioner fast det inte alltid blir så. Vi ser att utvecklingen går mot en mer formativ bedömning, vilket vi anser krävs för en rättvis bedömning.

Den traditionella synen på bildämnet som främst ett praktiskt ämne snarare än ett kommunikativt sådant underminerar bildämnets kapacitet att verka för demokratiarbete trots Skolverkets anmodan att detta ska ske i samtliga ämnen. Med denna studie ämnar vi förstå och synliggöra några av de demokratiska förmågor som utvecklas i bildämnet samt att stödja bildlärare på gymnasiet i arbetet med demokratifrågor. Detta görs genom en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som behandlar bildämnets relation till demokrati. Litteraturen analyseras utefter Hetland et al.:s åtta studiovanor, vilka är förmågor som bildämnet specifikt utvecklar i utbildning. Resultatet visar att bildämnet har kapaciteten att fostra demokrati genom att utmana sociala orättvisor, provocera och ifrågasätta genom handling i det offentliga rummet. De åtta studiovanorna kan identifieras även i aktuella studier inom området. Litteraturstudien mynnar ut i en pedagogisk resurs för demokratiarbete i bildundervisning på gymnasiet innehållande två uppgifter med utdelningsmaterial till eleverna.

Sammanfattning.Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rättvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tänker om begreppet rättvisa. Vi har använt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har även tagit med senare forskning och studier som behandlar rättvisa, värdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lärare. Resultatet är att barnen lättare kan förklara tankar kring orättvisa än kring rättvisa. Studien visar att barnen inte tycker att alla regler i förskolan är rättvisa, men ändå har en förståelse för att det kan finnas behov av regler för att upprätthålla ordning. Intervjuerna med pedagogerna visar att de inte uttryckligen använder begreppet rättvisa men ändå arbetar med det och ser det som en del i ett ständigt pågående demokratiarbetet. Slutsatsen är att pedagogerna anser att förhållningssättet såväl till barnen och till de rättvisefrågor som uppstår är det som är viktigast.

A text analytical study has been performed using an abductive approach. The initial study was inductive and followed by a deductive part. Six different documents were studied representing protestant Churches, the Roman Catholic Church and the Orthodox Church (Patriarchate of Constantinople)2.The initial inductive part showed that the Church in its handling of the climate crises ought to be able to help people to a better understanding of the climate changes as well as to an understanding of the Churches´ theological view on the relationships between God and man, man to man and God to Creation.The deductive part of the study the documents showed a picture of a panentheistic, good and personal God. God was mainly referred to as a nonsexual entity. This part of the study also showed that all documents agree that the Church has a responsibility to ensure that moral values are respected when it comes to decision-making regarding actions against the climate changes. It is the task of the Church to channel the love of God to people and to the whole Creation.The climate changes have prompted the Churches to partly concentrate on their theology on creation and have caused a reevaluation of their positon in handling the new environmental situation. The major part of the documents gave a view on the theological reflection that the climate changes have forced upon the Churches.All documents regarded the threatening climate changes as a consequence of the human misuse of God’s Creation. Man has not fulfilled God’s expectations of man’s care for his Creation.Human beings are unique in God’s Creation, man is the image of God. In some respects human beings are God’s coworkers or even co-creators. But man has not managed to match God’s expectations, and has not cared for his Creation in the way he wanted. God is in a way mourning the situation that man has caused and what is threatening his Creation.The documents indicated that all Churches have a similar view on the human responsibility to try to restore balance in the Creation. Since their common view is that man, on God’s behalf, has the responsibility to care for and develop Creation, the Churches have the duty to work for a change of human lifestyle in a way that is compatible with a sustainable development.The documents indicated that the Church wants to be a forerunner in the change of lifestyle and also wants to work for a more just world order where those rich in resources should contribute the most to cover the costs for a worldwide handling of the climate crises and for the formation of a sustainable development.