The main purpose is to investigate the main fea-tures of the discourse in the social medias about the legal view on cimes and criminals.                                                 The special questions that are investigated are: 1)    What specific features characterize the discourse in the social medias? 2)    What are the legal restrictions for the freedom of speech on the Internet? 3)    What attitudes can you find among lawyers towards the discourse in the social medias? 4)    Are there grounds for presuming that the discourse in the social medias can effect the judgement in a special case?

En regel med både fram- och baksidor är en studie med syftet att belysa och analysera hur utbildningsersättningen utifrån föreningarnas perspektiv påverkar svensk herrfotboll på division 1 och 2-nivå. I studien så har det gjorts tio semistrukturerade intervjuer med sportchefer eller herrfotbollsansvariga i division 1 och 2-föreningar för att komma fram till studiens resultat och analys. Utbildningsersättningen är en kompensation som ska utgå till föreningar som har utbildat en spelare mellan 12 och 21 års ålder. Utbildningsersättningen betalas till dessa föreningar när spelaren skriver sitt första professionella kontrakt. Utbildningsersättning betalas också när spelaren skriver kontrakt med nya föreningar fram till och med det år han fyller 23 år. Resultatet av studien visar att föreningarna tycker att utbildningsersättningen ska kompensera de föreningar som tar fram talanger. Däremot gör utbildningsersättningen att föreningar på division 1 och 2-nivå undviker att värva spelare under 24 år eftersom att det anses bli för dyrt. Studien visar att de höga summorna som en spelare kan bli värd i utbildningsersättning inte stämmer med det priset som marknaden sätter på samma spelare. Respondenterna är splittrade i sin syn på om regeln verkligen är rättvis. Många av respondenterna är inne på att det är spelarna under 24 år som drabbas allra värst av utbildningsersättningen eftersom att de höga summorna begränsar deras möjligheter att nå division 1 och 2.

How people perceive life and death changes over time and space. The question of a peoples’ comprehension about life and all that comes with it is significant in understanding a long gone civilization. The purpose of this essay is to investigate the different ways which people in Homers Odyssey die, and whether these were considered “good” or “bad” according to the values and rules of the society of that time. Furthermore, I will examine if there are more or less acceptable reasons to kill someone. Both overarching aims will be attained by studying the Odyssey and analyzing all that has to do with death, perception of justice, the gods, and fate, to the extent of which this is possible. The epic poem, being one of few surviving literary works of the 8th century B.C. and possibly the oldest preserved Greek and European literary work, is a rare glimpse into the minds of a 3000-year-old people. The Odyssey will be explored using an empirical approach with my own opinions and values as a framework in order to better understand the concept of death in the ancient Greek world as Homer echoes it. The main source being used in my analysis is undoubtedly the Odyssey itself, since this contains all of the deaths and all of the conceptions of death that I wanted to access. Apart from the Odyssey I have also looked at the Iliad, to be able to illustrate similarities and differences between the two epics.                       Robert Garlands’ book The greek way of death as well as Death in the greek world by Maria Serena Mirto have given me a solid foundation concerning death overall in the ancient greek world. Garland writes about death as a process and examines the current evidence surrounding it, while Mirto, a bit more personally, analyzes the different stages of death and how people reacted to them. More centered information on the subject I have collected from Jasper Griffins’ Homer on life and death and Eric A. Havelocks’ The greek concept of justice. Griffin explores how life and death is depicted in the Homeric epics, and more closely the significance of death and the power of the gods. Havelock analyzes in his book the works of mainly three ancient writers (Homer, Hesiod and Plato) and the influence these have had over time on the development of justice in the minds of the ancient greek people.                       I came to the conclusion that there was indeed more or less “good” and “bad” ways to die, just as there was more or less “accepted” reasons to kill a man according to other men and the gods respectively, depending on the situation. People die in many diverse ways in the epic, each of which gives something to the discussion concerning how people perceived life and death in the age of Homer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om graden av inkludering i idrott och hälsa har ökat över tid. För att avgränsa området gäller undersökningen textanalyser av två kursplaner och två läromedel i ämnet. Kursplanerna som jämförs med varandra är LGR-69 och LGR-11 medan ett läromedel för varje kursplans aktualitetstid jämförs med varandra: Skapande rörelse II - Gymnastisk för mellanstadiets pojkar och flickor samt Tummen upp! Idrott och hälsa – kartläggning åk 6. Intresset för att göra denna undersökning kommer från den rörelseglädje som jag alltid funnit genom idrott och hälsa, men som jag vet många inte delar med mig. En bakgrund till undersökningen är den undervisningshistoria som visat sig vara exkluderande för elever beroende på könstillhörighet och varierande funktionsförmåga. Uppsatsens frågeställningar är sammankopplade med studiens syfte och riktar sig mot hur graden av inkludering i kursplan och läromedel har förändrats över tid, hur denna förändring har sett ut samt hur sambanden ser ut mellan kursplan och läromedel. För att ge svar på dessa frågor har jag använt mig av tidigare forskning och teorier. Med hjälp av dessa har jag definierat relevanta begrepp för att sedan låta dem fungera som analysverktyg i resultat- och diskussionsavsnitten. Begreppen som används är kön, genus, jämställdhet, intersektionalitet, social rättvisa, funktionsnedsättning, funktionshinder och normkritisk pedagogik. Resultatet, diskussionen och slutsatsen av undersökningen visar att graden av inkludering till viss del har ökat över tid i både kursplan och läromedel samt att sambanden mellan kursplan och läromedel viarierar.

Rapporterna från FN:s klimatpanel (IPCC) sammanfattar resultat från naturvetenskaplig forskning om klimatförändringarna och deras globala effekter. Sedan 2007 ingår även resultat från samhällsvetenskaplig forskning, vilket har ökat rapporternas betydelse som underlag för klimatarbetet. I uppsatsen studeras utvecklingen och användningen av ett samhällsvetenskapligt begrepp rättvisa, som visar sig ha ökat med tiden.

Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden. Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse. Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser. Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte. Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans". Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.

I detta examensarbete behandlas rättvisa inom bodelning inom ramen för den svenska äktenskapsbalken. Specifika frågeställningar är om bodelningen är rättvis utifrån filosoferna John Rawls och Robert Nozicks syn på rättvisa, men även lagstiftarens syn på rättvisa behandlas. Undersökningen visar att den svenska äktenskapsbalken uttrycker en mildare version av Rawls rättvisa. Rawls förespråkar en form av rättvisa där rättsstaten ska försöka utjämna olikheter mellan individer vid födsel men också ojämlikheter som kan uppstå under livets gång. Nozick förespråkar större frihet; alla ska oavsett klass, handikapp eller andra ojämlikheter, leva efter samma regler, även om detta leder till en sämre tillvaro för de som inte har samma förutsättningar. En av uppsatsens slutsatser är att Rawls hade uppskattat att den svenska bodelningen baseras på likadelningsprincipen – dvs. försöker utjämna egendomsförhållandena mellan makar vid äktenskapsskillnad – medan Nozick hade varit emot försöken att kontrollera individens fria val. Vilken syn på rättvisa lagstiftaren har utgått från för bodelning visade sig vara en svår fråga att svara på. I förarbetena till äktenskapsbalken diskuteras rättvisa betydligt mer, men inte heller här ges något konkret svar på lagstiftarens syn på rättvisa inom bodelning. Arbetet behandlar endast bodelning vid äktenskapsskillnad där båda makarna är vid liv och endast med utgångspunkt i två filosofers, Rawls och Nozicks, respektive uppfattning av rättvisa.

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka vad kvalitativ bedömning av kunskaper och färdigheter innebär för lärare samt att hitta variationer i dessa uppfattningar. För att nå vårt syfte har vi använt intervju som metod med en fenomenografisk ansats. Vi har intervjuat tre lärare i en skola som undervisar i år 8 och år 9. Vi har utgått från aktuell forskning. Utifrån denna forskning har vi format en analysmodell som vi använder som en teoretisk ansats i slutresultatet. Som slutresultat kan vi konstatera att lärarna lägger olika värdering och innebörd i begreppen betyg och bedömning. Betyg står för likvärdighet och rättvisa och bedömning står för ord och fria tolkningar. Vidare konstaterar vi att den summativa och kvantitativa bedömningen används för att säkerställa likvärdighet och rättvisa. I resultatet kan vi även utläsa att den kvalitativa bedömningen ses som summativ i slutändan.</p><p>The aim of this study is to examine what qualitative assessment in education means to teachers and to find a variety in these conceptions. To reach our purpose we have used interview as a method with a phenomenographic approach. We have interviewed three teachers, one in eight and two in ninth grade in one school. We have used up-to-date research as a base in our study. We have developed from current research a model for analysis which we use as a theoretic approach when we report our results. We can establish as a result that teachers place different values and meanings in the conceptions grades and assessment. Grades have meanings as equivalence and fairness and assessment stands for usage of words and more liberate interpretations. We can also establish that summative and quatitative testingmethods are used to certify equivalence and fairness. Furthermore our results also indicates that even if formative assessment is used the product is a summative one.</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka vad kvalitativ bedömning av kunskaper och färdigheter innebär för lärare samt att hitta variationer i dessa uppfattningar. För att nå vårt syfte har vi använt intervju som metod med en fenomenografisk ansats. Vi har intervjuat tre lärare i en skola som undervisar i år 8 och år 9. Vi har utgått från aktuell forskning. Utifrån denna forskning har vi format en analysmodell som vi använder som en teoretisk ansats i slutresultatet. Som slutresultat kan vi konstatera att lärarna lägger olika värdering och innebörd i begreppen betyg och bedömning. Betyg står för likvärdighet och rättvisa och bedömning står för ord och fria tolkningar. Vidare konstaterar vi att den summativa och kvantitativa bedömningen används för att säkerställa likvärdighet och rättvisa. I resultatet kan vi även utläsa att den kvalitativa bedömningen ses som summativ i slutändan. The aim of this study is to examine what qualitative assessment in education means to teachers and to find a variety in these conceptions. To reach our purpose we have used interview as a method with a phenomenographic approach. We have interviewed three teachers, one in eight and two in ninth grade in one school. We have used up-to-date research as a base in our study. We have developed from current research a model for analysis which we use as a theoretic approach when we report our results. We can establish as a result that teachers place different values and meanings in the conceptions grades and assessment. Grades have meanings as equivalence and fairness and assessment stands for usage of words and more liberate interpretations. We can also establish that summative and quatitative testingmethods are used to certify equivalence and fairness. Furthermore our results also indicates that even if formative assessment is used the product is a summative one.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett antal brottsoffer och gärningspersoner upplevde deltagandet i ett medlingsmöte, samt hur medlingen har påverkat dem.  För att uppfylla syftet valde vi att använda en fenomenlogisk ansats samt en kvalitativ forskningsmetod i form av sju halvstrukturerade intervjuer, i syfte att förstå respondenternas livsvärld. Resultaten av intervjuerna överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen. De slutsatser vi kunde dra var att parterna upplevde medlingsmötet som positivt samt att de ansåg att medling var en bra metod. Parternas deltagande tycktes påverka dem på olika sätt, där möjlighet till insikt, hjälp att gå vidare samt medlingens brottspreventiva effekter uppfattades som vanligt förekommande konsekvenser. Genom vår teoretiska referensram kunde vi även se att roller, identitet och makt var aspekter som var tydligt framträdande under medlingsmötet. / The purpose of this paper was to investigate how a number of victims and offenders considered their participation in a mediation meeting, and how mediation has affected them. To fulfill the purpose we chose to use a phenomenological approach as well as a qualitative research in the form of seven semi- structured interviews in order to understand respondents´ life-world. The results of our interviews to a great extent agree with the earlier research. The conclusion we could come up with was that the parties experienced mediation meeting as positive and that they felt that mediation was a good method. Their involvement appeared to affect them in different ways, where the opportunity for enlightenment, help to move forward and crime preventive effects of mediation were perceived as common consequences. Using our theoretical framework we could also see that roles, identity and power were aspects that were clearly exposed during the mediation meeting