Syftet med denna uppsats har varit att granska påståenden om djurs rättigheter och tolkningen av rättvisa för ickemänskliga djur utifrån Martha C. Nussbaums förmågemodell, och undersöka om den är förenlig med en fortsatt djurhållning. För att besvara min frågeställning har jag studerat Nussbaums förslag om hur människan kan och bör främja förmågor när det kommer till andra arter, samt direkta liksom indirekta kommentarer inom ämnet från utilitaristen Peter Singer och abolitionisten Gary L. Francione. Nussbaum är trevande i sitt försvar av rättigheter för ickemänskliga djur och motsätter sig inte dödandet av dem – även om detta konstateras som en form av skada, görs viss skillnad mellan olika arter och dödandet av dem värderas olika både utifrån art och syfte. Denna tanke återfinns inom utilitarismen, där det främsta målet är att minska lidande men dödandet av andra arter kan rättfärdigas av ändamål såsom kulinarisk njutning och ekonomisk vinning. Inom det abolitionistiska synsättet krävs nolltolerans när det gäller nyttjandet och dödandet av ickemänskliga djur, grundat i att det saknas en moralisk grund för människan att döda kännande varelser när andra valmöjligheter finns. Min slutsats blev att oavsett vilken teori vi ansluter oss till har vi i egenskap av människor en maktposition i relationen till ickemänskliga djur, vilket medför en skyldighet att inte utsätta andra arter för lidande eller ta deras liv ifrån dem då det inte är en fråga om en absolut nödvändighet.

Urbanplanering är idag ett aktuellt ämne. Under 1900-talet har Sverige haft en socialistisk syn på urbanplanering men under de senaste två decennierna har detta ändrats mot ett nyliberalt synsätt. Nyliberalism innebär ett styrsystem präglat av governance med ett vinsttänkande som prioriterar ekonomiska värden, något som genomsyrar all urbanplanering idag enligt den amerikanske urbanforskaren Susan S. Fainstein. Fainstein har tagit fram en teori om Den rättvisa staden där hon utvecklat tre grundläggande sociala rättvisevärden i urban samhällsplanering. För att uppnå Den rättvisa staden behövs tre rättvisevärden: demokrati, mångfald och jämlikhet. Denna studie applicerar hennes teori i en fallstudie om Södra infarten i Halmstad. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän, kombinerat med en textanalys. Studiens slutsats är att Halmstads kommun enbart uppfyller tre av nio kriterier utifrån den operationalisering vi gjort av Fainsteins rättvisevärden. Detta innebär att kommunens urbanplanering för Södra infarten inte uppfyllde något av de tre värdena för Den rättvisa staden.

<p>Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg. Metoden jag använde för att besvara frågorna var intervjuer med gymnasieelever på Karlbergsgymnasiet i Åmål. Resultatet av intervjuerna sammanställdes genom ad hoc-metoden, vilket innebar att jag försökte finna mönster i elevernas svar.</p><p>Det jag kom fram till i min undersökning är att majoriteten av gymnasieeleverna tycker att betygen inte är rättvisa. Men de anser att betyg behövs eftersom de fungerar som urvalsinstrument till högre studier och jobb och ger information om hur eleven ligger till. Flera elever vill ha fler betygssteg, för att betygen ska bli mer rättvisa. Vissa elever tycker betyg är dåligt för att de jämför sig med andra och får dåligt självförtroende av det. De negativa känslorna som ett dåligt betyg kan frambringa gör att vissa elever ger upp skolarbetet. Men andra elever motiveras av betyg och studerar mer på grund av dem. Detta visar på komplexiteten i fenomenet betyg. Gymnasieeleverna har både en positiv och negativ syn på betyg.</p> / <p>During my last term of teacher training the syllaby content, among other subjects, have been focused on school grades. Commonly the debate concerning school grades reflect the opinions of party politicians. The purpose of my research is to enhance the perspective of pupils´ opinions in this same debate. This very purpose brought on my main issue concerning the idea about grades among upper secondary school pupils. In order to investigate this issue I have formulated questions, put to upper secondary pupils, about the apprehension of fairness or justice in school grades, their opinion about the presence of school grades and their personal experience of them. The research method choosen to answer my questions was interview. Upper secondary pupils in a community of southern Sweden were interviewed.</p><p>The answers were analysed and structured according to the ad-hoc method, indicating that I tried to reveal patterns among the expressions given by the pupils.</p><p>The findings from my study imply that a majority of the students interviewed do consider grades to be unfair. They do think though that grades are needed as a means of selection for higher education as well as employment and that grades do inform about the level of achievement of the pupils. Several pupils in my study advocate an increased number of grade levels to promote more justice in the use of school grades. Some pupils think that grades are bad because they use to compare themselves to other schoolmates, a behaviour that tends to lower their ego. The negative feelings that may be accomplished by low grades tend to make some pupils give up school. Other students find grades motivating and grades make them study more earnestly. These answers do reveal the complexity in the issue of school grades. Upper secondary pupils do hold positive as well as negative attitudes towards school grades.</p>

Does the freedom of information apply to delinquents? According to Swedish law, prisoners and detainees should have access to library services comparable to public libraries. However, this is not the case since there is specific literature not allowed in prison. Interestingly, The Swedish Library Act (2013:801) states that the library’s task is to promote the development of a democratic society by openness to various perspectives, i.e. no censorship or other obstructive measures. This Bachelor’s thesis aims to analyse how Swedish prison libraries are portrayed in journals from the library and information sector by identifying different discourses in articles.  The library and information profession have long been characterised by traditions of fairness, open inquiry, service and humanism. These traditions also form social justice theory in library and information science. By identifying discourses related to fairness, open inquiry, service and humanism in articles written in journals from the library and information sector, this Bachelor’s thesis illuminates attitudes toward prison libraries’ media collections and rehabilitative purposes. It is shown that Swedish prison libraries’ media collections are portrayed as restricted and censored, which according to discourses related to fairness, open inquiry, service and humanism, have a negative impact on rehabilitative measures as well as maintaining the freedom of information.

Sammanfattning   Titel: Talent Management - en oproblematisk HR-strategi?   Undertitel: En kvalitativ studie om organisationers uppfattningar kring tre utmaningsområden inom talent management.   Författare: Lisa Hedberg och Josefin Svensson   Handledare: Jean-Charles Languilaire   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Datum: 2019-05-05   Nyckelord: Talent management, utmaningar, definition, strategi, implementering, etik och rättvisa.   Problemformulering: Vad är organisationers uppfattningar kring de tre utmaningsområdena 1) definitionen, 2) strategi och implementering, samt 3) etik och rättvisa, inom talent management?   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva organisationers uppfattningar kring tre utmaningsområden inom talent management: 1) definitionen, 2) strategi och implementering, samt 3) etik och rättvisa.      Metod: Studien har baserats på ett teoretiskt problem och utgår ifrån tidigare forskning, vilket gör att den har en deduktiv ansats. Vidare har studien baserats på en multipel fallstudie för att kunna göra det möjligt att studera flera organisationer. För att slutligen kunna beskriva organisationens uppfattning av studiens tre utmaningsområdena baseras studien på kvalitativ forskning där semistrukturerade intervjuer har genomförts inom varje utvald organisation.   Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån tre utmaningsområden inom talent management: 1) definitionen, 2) strategi och implementering, samt 3) etik och rättvisa. Teorier och koncept som går att koppla till dessa utmaningsområden har använts för att skapa en god förståelse. Utifrån dessa teorier och koncept har tretton antaganden gått att få fram inom de tre utmaningsmaningsområdena.   Empirisk insamling: Insamlad empiri består av semistrukturerade intervjuer som har gjorts med studiens fem respondenter som har representerat de fem deltagande organisationerna.   Slutsats: Utifrån studiens antaganden har organisationers uppfattningar av de tre utmaningsområdena gått att beskriva, och det har gått att konstatera att definitionen samt strategi och implementering uppfattas vara två utmaningsområden utifrån ett organisationsperspektiv. Vidare har det gått att konstatera att definitionen har en avgörande roll i arbetet med talent management, då det utöver aspekterna kring definitionen i sig även påverkar området strategi och implementering till att vara en utmaning för organisationer. Alla antaganden har vidare inte kunnat bekräftas, vilket har lett till förslag på vidare forskning. / Abstract   Title: Talent Management - an unproblematic HR strategy?   Subtitle: A qualitative study on organizations' perceptions about three challenge areas in talent management   Authors: Lisa Hedberg and Josefin Svensson   Advisor: Jean-Charles Languilaire   Level: Bachelor thesis in Business administration, 15 credits   Date: 2019-05-05   Key words: Talent management, challenges, definition, strategy, implementation, ethics and justice.   Question: What are organizations' perceptions about the three challenge areas 1) the definition, 2) strategy and implementation, and 3) ethics and justice, within talent management?   Purpose: The purpose of this study is to describe organizations’ perceptions about three challenge areas within talent management: 1) the definition, 2) strategy and implementation, and 3) ethics and justice.   Method: The study has been based on a theoretical problem and is based on previous research, which means that it has a deductive approach. Furthermore, the study has been based on a multiple case study in order to make it possible to study several organizations. In order to be able to describe the organization's perception of the study's three challenge areas, the study is based on qualitative research where semi-structured interviews have been conducted within each selected organization.   Theoretical framework: The study is based on three areas of challenge within talent management: 1) the definition, 2) strategy and implementation, and 3) ethics and justice. Theories and concepts that can be linked to these challenge areas have been used to create a good understanding. Based on these theories and concepts, thirteen assumptions have been made within the three challenge management areas.   Empirical framework: The collected empirical data consists of semi-structured interviews that have been conducted with the study's five respondents who have represented the five participating organizations.   Conclusion: Based on the study's assumptions, organizations' perception of the three challenge areas has been described, and it has been possible to state that the definition, and strategy and implementation are perceived as two challenge areas from an organizational perspective. Furthermore, it has been possible to state that the definition has a crucial role in the work with talent management, since in addition to the aspects of the definition itself also affects the area strategy and implementation to be a challenge for organizations. Furthermore, all assumptions have not been confirmed, which has led to proposals for further research.

Baserat på olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av vad liberalismen kännetecknas av så åsyftar denna uppsats att ge klarhet i vilken liberalismkonception som tre olika svenska riksdagspartier använder sig av i debatten om religiösa friskolor. Det stora fokuset för uppsatsen är att beskriva hur liberalismen kan se olika ut beroende på hur man väljer att värdera olika liberala begrepp. Begrepp som frihet, jämställdhet och rättvisa visar sig definieras olika av de tre riksdagspartier som granskas, och således landar även partierna olika i sina argument beträffande de religiösa friskolorna i Sverige. Med anledning av liberalismens utveckling i historien så har begreppet liberalism och vad som räknas som liberala begrepp ändrats och formats om så att det idag kan uppfattas som svårt att definiera vad som kan anses vara liberalt. Liberalismen lider av en kluvenhet vilket visar sig när partier som anser sig föra en liberal argumentation ibland lyckas landa i beslut som kan anses vara varandras motsatser. Uppsatsens slutsats är att de tre riksdagspartier som presenterats använder sig av huvudsakligen två liberalismkonceptioner, där den ena konceptionen förespråkar en starkare stat för ökad liberalism, medan den andra konceptionen förespråkar en större frihet för individen att forma sitt eget liv.

The purpose of this master’s thesis is to study resource allocation among district libraries within Stockholm’s City Library (SSB) on three different occasions – 1996, 2001 and 2005 – and to examine whether there exist any inconsistency between the state of the allocation of resources and what might be considered reasonable. During the course of the study, it became apparent that some measurements are more relevant than others when determining whether the allocation of resources is reasonably fair. The most relevant ratio is the share of net cost per capita in relation to population and the population’s composition of children, youngsters and persons with foreign background as a result of relevant political governing documents giving priority to these three groups. The discerned pattern is that a majority of those libraries that over the years have functioned as superior or coordinated libraries have - in relation to their share of the population and regardless of the population’s composition - had a consistently higher share of resources. Those libraries participating in the district board attempt have had a higher share. A third group is a small number of branch libraries which when threatened with closure have been saved by local opinion mobilizing and which where subsequently awarded a nominally larger share of available resources. It would appear to be the case that some libraries within SSB have ended up in bad and good circles, respectively, in terms of resource allocation as was the case in Anna Rydén-Hamström’s study 2003 of libraries in the municipality of Uppsala. / Uppsatsnivå: D

<p>Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar. Å ena sidan finns den individuella upplevelsen å andra sidan den upplevelse som knyts till kontexten – skola, lärare, kamrater och framtid. En elev kan ha både positiva och negativa erfarenheter och därigenom ha ett brett spektra av upplevelser. Det visar på en komplexitet i upplevelsen av att bli bedömd och betygsatt.</p><p>Detta är en del av ett så kallat alternativt examensarbete där den första delen är denna uppsats och den andra består av en tidning som utformats som diskussionsunderlag för skolan i ämnet.</p><p>Tidningen finns i digital form på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/ men även som bilaga i detta arbete.</p>

<p>Medling vid brott är relativt nytt i Sverige. Internationell forskning inom området har bedrivits i ca 20 år men svensk forskning inom området är begränsad. Från och med januari 2008 blir alla Sveriges kommuner skyldiga att erbjuda medling vid brott i fall då gärningspersonen är under 21 år. Medling vid brott har sitt ursprung i filosofin om reparativ rättvisa, men har som fenomen främst utvecklats utan direkt teoretisk förankring. Det övergripande syftet med denna studie var att skildra tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott, samt att beskriva de filosofier och teorier som stödjer medling vid brott och presentera de lagar som reglerar metoden. En enkät formulerades för att ta reda på om ungdomar mellan 13-18 år kände till medling vid brott. För att få reda på gärningspersonernas erfarenheter av medling vid brott användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, med frågeställningar om varför intervjupersonerna ställde upp, hur medlingsmötet upplevdes och hur de kände innan samt efter medlingen. För att hitta lämpliga intervjupersoner kontaktades medlingsverksamheter runt om i Sverige vilket resulterade i sammanlagt tre intervjuer. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån teorierna om reintegrative shaming och empowerment. Vårt val av teorin om reintegrative shaming grundades utifrån att vi under studiens gång uppmärksammade att denna teori hade hög relevans för ämnet. Valet av teorin om empowerment gjordes efter att vi läst in oss på teorin om restorative justice, då vi fann att delar i denna filosofi kunde sammankopplas med tankegångar inom teorin om empowerment. Resultatet av enkätundersökningen visade att av 169 tillfrågade hade 46 st hört talas om medling tidigare. Resultatet av intervjuerna visade att alla tre intervjupersonerna fått en annan syn på brottsoffret och brottet efter deltagandet i medlingen och upplevde medlingsmötet som positivt.</p>

<p>Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.</p><p>I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv.</p><p>I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk.</p><p>Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft.</p><p>Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.</p>