No description available.

Denna uppsats undersöker fastighetsskattens kraft som omfördelande verktyg. Den statliga fastighetsskatten avskaffades i Sverige år 2007 och ersattes med den kommunala fastighetsavgift vi har i landet idag. Att den statliga fastighetsskatten avskaffades är dock något vi ställer oss frågande till, då den enligt ekonomisk teori kan vara ett verktyg för att omfördela inkomst och förmögenhet. Sverige, ett land som länge varit känt för att vara jämlikt, har under senare tid, och så än idag, upplevt en förändring med ökade skillnader mellan olika inkomst- och förmögenhetsgrupper. Vi har använt data tillhandahållen av Statistiska Centralbyrån över sammanräknad förvärvsinkomst och förmögenhetsstruktur för individer i decilgrupper indelade efter sammanräknad förvärvsinkomst. Vi beräknar olika kvoter som mått över ojämlikheten i förmögenhetsfördelningen och utför vidare simuleringar där vi testar olika kompositioner av inkomstskatt och fastighetsskatt för att undersöka hur kvoterna förändras. I korta drag visar vår analys att en skattereform där den kommunala inkomstskatten reduceras, samtidigt som en statlig fastighetsskatt introduceras, skulle ha en god omfördelande effekt på förmögenhetsfördelningen i Sverige. Våra alternativa skattesystem illustrerar styrkan i fastighetsskatten som ett omfördelningsinstrument. / This thesis examines the power of the property tax as a tool for redistribution. The property tax was abolished in Sweden in 2007 and was replaced with a municipal property tax. In this essay, we critically assess the abolition of the property tax in Sweden through the lens of economic theory. Sweden is a country that has long been known to be quite equal, but is experiencing increasing differences between income and wealth groups. We use data provided by Statistics Sweden on total earned income and wealth, and divide individuals into decile groups according to their total earned income. We calculate different ratios as measures of inequalities in the wealth distribution and perform simulations where we test different compositions of income tax and property tax to investigate how these ratios change. Our analysis shows that a tax reform in which the municipal income tax is reduced, while introducing a municipal property tax, can have beneficial redistributional effects on the wealth distribution in Sweden. Our alternative tax systems illustrate the strength of the property tax as a redistribution tool.

Skadeståndsrätten är en mycket omdiskuterad del av civilrätten, bland annat på grund av åsiktsskiljaktigheter gällande skadeståndets funktion. Vissa hävdar att skadeståndet är till för att prevenera mot skadliga handlingar, andra anser att reparationen eller kompensationen är den främsta grunden för ersättning. En anledning till skadeståndets omstriddhet är därför bland annat storleken på ersättningen. Den anses ibland bedömas skönsmässigt, ibland enligt en standardiserad schablon men kanske oftast efter den faktiskt lidna ekonomiska skadan. I USA, existerar compensatory damages och punitive damages. Compensatory damages är likt vårt skadestånd i Sverige. Punitive damages beskrivs som ett extrakompenserande skadestånd, ofta i avskräckande syfte. Dock finns det betydligt fler funktioner som förknippas med punitive damages, varav vissa går att korrelera med svensk rätt, andra är väldigt unika för det amerikanska rättssystemet. Storleken på punitive damages har liksom det svenska skadeståndet, debatterats flitigt, både i USA och i Sverige. Den historiska utvecklingen av de båda ländernas skadeståndsrätt har varit mycket lik varandra, men det är tydligt att så inte är fallet idag. Skadestånden i USA är betydligt större och bedöms utefter andra grunder, även om både Sverige och USA har samma tankar om skadeståndets syfte. Den här uppsatsen belyser likheterna och skillnaderna mellan den amerikanska och den svenska skadeståndsrätten. Den klarlägger även grunderna för skadeståndet och huruvida det svenska skadeståndet kan eller borde för ändras samt grunderna därför.

Justice, and what is just, have been discussed by many with no true definition to go by and both political and moral theories alike have tried to find the right definition of what justice is supposed to be. This study will use three political theories to tackle the question if the american election system can be considered just or unjust. The three theories are John Rawls’s Justice as fairness, Thomas Hobbes and the social contract and lastly Robert Nozick’s libertarianism. To analyse the framing of question a normative ‘givet-att’ analyse method will be used, to form arguments from the values presented in the three different theories of justice. The conclusions drawn from the analysis are in the cases of Rawls and Hobbes theories quite similar, on how the election system should be interpreted. Nozick’s theory on the other hand gives a different conclusion compared to the other two. However, the goal of this study is not to find one true answer to whether the election system can be called just or not, but rather to show it from different perspectives of justice and how that can affect the view of the election system.

Förskolan är en plats för omsorg och undervisning av samhällets yngsta medborgare. Undervisningen har i uppdrag i enlighet med Läroplan för förskolan (Lpfö 18) att motverka diskriminerande tendenser av såväl barn som de vuxna som barnen har anknytning till. Offentligt lyfts förskolan unisont fram som viktig för integration mot bakgrund av hög invandring. Förskolan som bristyrke har också lett till förhoppningar om att utrikesfödda vill vidareutbilda sig för att erhålla förskolan som sin framtida arbetsplats. Förskolans läroplansmål lyfter förskolans roll i att förmedla de värden som ett mångkulturellt samhälle vilar på samt succesivt låta barnen aktivt delta för en socialt hållbar utveckling. Tidigare forskning i förskolan uppmärksammar hur etnicitet och mångfald i större utsträckning har utgått från språk och flerspråkighet. Studie syftar till att lyfta fram praktiknära berättelser om hur etnicitet erfars i förskolans vardagsliv samt hur dessa skildrade upplevelser får betydelse för social rättvisa, ras (race) och rasism. Totalt har fyra förskolepedagoger och två barnskötarlärlingar intervjuats. Under intervjuerna är det deras individuella berättelser om etnicitet i förskolan som samlats in. Studien har en fenomenologisk hermeneutisk ansats och det är fenomenet etnicitet och hur det framträder i berättelserna som fokuseras. Resultatet analyseras och presenteras utifrån van Manens (1990) fyra existentialer: levd tid, levda relationer, levt rum och levd kroppslighet vilka beskrivs i sex olika teman. Varje tema har också analyserats utifrån Critical race theory för att synliggöraberättelsernas betydelse för rasifierade och sociala orättvisor. Resultatet visar på kommunikationens viktiga roll för huruvida förskolan lyckas arbeta mot ett gemensamt vi eller landar i ett ”vi och de andra”. Vidare pekar resultatet på en bristande språklig förtrogenhet och därmed en frånvaro av att diskutera och samtala om etnicitet, ras (race) och etnicitet i förskolan. Frågor som är angelägna att lyfta fram då resultatet indikerar att sociala och rasifierade orättvisor är högst närvarande men också formeras i förskolans praktik. Orättvisor som behöver medvetandegöras för att i enlighet med förskolans kunna uppdrag motverkas.

The rapid pace of urbanization means that cities will play a crucial role in sustainable development all over the world. Housing shortages, increasing pressures on land resources and a deteriorating environment are some of the challenges that need to be dealt with for cities to develop sustainably. South Africa and Cape Town is facing great challenges with persistent injustices and an acute housing crisis. The aim of this study has been to investigate the effects the unjust geographical legacy of apartheid has on people in Cape Town and South Africa today, how it is experienced and how this is managed on a provincial level in the Western Cape, using the Fish Hoek Valley as a case study. This study has been influenced by ethnography with fieldwork such as observations and conversations combined with media articles and an official provincial document, with all data being analysed through a qualitative content analysis. The results show that the Western Cape Provincial Government is aware of the unsustainable development in the region, and it has great visions to change this. The reality in 'the Valley' show that the poor still experiences injustices related to the colour of their skin and where they live. People are expressing their frustration over broken promises and the relationship to the local government is weak. The environment is not a priority and efforts for change is insufficient. The neoliberal path the country has taken appears to be the cause behind the difficulties to address the injustices. The conclusion is that the effects of neoliberalism should be questioned on a political level for real change to happen. / Den snabba takten av urbanisering innebär att städer kommer spela en avgörande roll för hållbar utveckling världen över. Bostadsbrist, ökat tryck på landresurser och försämrad miljö är några av de utmaningar som måste hanteras för att städer ska utvecklas hållbart. Sydafrika och Kapstaden står inför stora utmaningar med ihållande orättvisor och en akut bostadsbrist. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur det geografiska arvet från apartheid påverkar människor i Sydafrika och Kapstaden idag och hur detta hanteras på provinsiell nivå i Western Cape, med Fish Hoek Valley som fallstudie. Studien har influerats av etnografi med fältarbete i form av observationer och samtal kombinerat med media artiklar och ett officiellt provinsiellt dokument, där en kvalitativ innehållsanalys använts på samtliga datainsamlingsmetoder. Resultaten visar på att det provinsiella styret i Western Cape är medveten om den ohållbara utveckling som råder, och har stora visioner för att ändra på detta. Verkligheten i 'the Valley' visar att de fattiga fortfarande upplever orättvisor baserat på sin hudfärg och vart de bor. Människor uttrycker sin frustration över brutna löften och relationen till det lokala styret är svag. Miljön är inte prioriterad och insatser för förändring är otillräckliga. Den nyliberala riktningen landet tagit verkar ligga bakom svårigheterna att addressera orättvisorna. Slutsatsen är att det bör ske ett större ifrågasättande av nyliberalismens konsekvenser på politisk nivå för att förändring ska kunna ske.

Svensk titel:Mångfald i biblioteksbestånd: en undersökning av biografieroch mediestrategiskt arbete på ett folkbibliotek English title:Diversity in library collections: a study about biographiesand library collection development in a public libraryFörfattare/Author:Klara Ferneman Handledare/Supervisor:Per WisselgrenSammanfattning/Abstract: This paper explores the diversity of the biography section in a swedishpublic library. It examines representation from different parts of the world, and also if there are patterns in what subjects certain parts of the world are represented by. The role of diversity in library collections is drawn from the concepts of cultural competence and social justice. The results are discussed in comparison with the collection development plan.The methods used are both quantitative and qualitative content analyses. The collection of biographies is examined and categorized by which part of the world the subject was linked to according to the library catalogue. The study also includes interviews with the librarians to associate the results with the practice of collection development at the library in question.The findings show that the collection have an overrepresentation of biographies with European subjects and that the books from parts outside the so-called western world only included a limited kind of subjects, like terrorism and war. The interviews show the librarians experienced that they had limited ability to work with diversity, mainly because the policy documents are lacking clear incentive to focus on making the collections more diverse and also because the economic framework won’t allow it.

Syfte: Syftet med studien är att förklara hur incitamenten ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter påverkar en säljares motivationsgrad.   Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt angreppssätt där vi utifrån teorin har ställt hypoteser. Hypoteserna har sedan testats genom en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 100 fastighetsmäklare. En korrelationsanalys utfördes i Jamovi och därefter analyserades resultatet och slutsatser drogs genom att besvara hypoteserna.   Resultat och slutsats: Både ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter har en stark påverkan på både den inre och yttre motivationen hos fastighetsmäklare i Stockholm. För att incitamenten ska ha en positiv påverkan på motivationen krävs det även att det finns en rättvisa i hur den ekonomiska ersättningen bestäms och delas ut samt även att befordringar sker på ett rättvist sätt. Fastighetsmäklarna behöver känna en kontroll över sin ekonomiska ersättning och på det viset kunna påverka lönen för att det ska vara ett motiverande incitament.

Att en förskollärare ska arbeta utifrån rättvisa kommer ofta på tal i förskole-sammanhang. Men det finns ingen definiering på vad rättvisa kan betyda utifrån förskolläraruppdraget. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar och arbetssätt kring rättvisa utifrån förskolans värdegrund. De forskningsfrågor som studien utgått ifrån är hur förskollärare resonerar om rättvisa utifrån förskolans värdegrund, vilka rättviseprinciper som går att utläsa ur förskollärarnas arbetssätt och vilka typer av orättvisor som finns i förskolans utbildning.  Studiens analys har sin utgångspunkt i Colneruds (2017) rättviseprinciper; likhetsprincipen, behovsprincipen och meriteringsprincipen, som syftar till tre olika arbetssätt om rättvisa. Den metod som använts i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare med olika lång arbetslivserfarenhet. Resultatet i studien visar att rättvisa och värdegrund är ett automatiskt inbäddat arbetssätt som sällan talas om. Det framkom även i resultatet att förskollärarna främst arbetar utifrån likhetsprincipen och behovsprincipen, men däremot förekommer inte meriteringsprincipen lika ofta.

It is widely recognized that changes in climate have an effect on people all around the world.There is also data supporting the claim that people are affected differently based on their ability (or lack thereof) to handle the imposed risks. The degree of ability can also determine whether adaptation and mitigation measures will be successful. This thesis discusses a few climate justice theories and principles to settle on those that can handle the variety in degrees of imposed risks. Arguments against isolated treatment of greenhouse gas emissions are drawn from discussion of the per capita principle. It is also argued that ideas about justice ought to be included into the theories and principles which guide international agreements. It is also shown that the absence of an account of historical responsibility ignores important considerations. Arguments against the rival account of Posner and Weisbach further strengthens the defended view. / Att förändringar i klimatet har påverkan på världens befolkning är välkänt. Det finns även data som bekräftar att människor påverkas i varierande utsträckning på grund av deras möjlighet (eller avsaknad av sådan) att handskas med riskerna som förändringar i klimatet utgör. Faktorer som påverkar dessa möjligheter avgör även framgången av anpassnings- och mildringsåtgärder. Den här uppsatsen behandlar några klimat-rättvise teorier med tillhörande principer för att avgöra vilka på bästa sätt kan ta hänsyn till den varierande graden av utsatthet för de negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Argument mot principer som behandlar utsläpps-rätter i isolation visar att ett annat tillvägagångssätt bör anammas. Det argumenteras även för att uppfattningar om generella rättvise-frågor bör integreras. Vidare visas det att ett historisktperspektiv, i form av historisk ansvarsskyldighet, ger stöd till viktiga uppfattningar som inte kan ignoreras. Argument mot den motsatta teoribildningen, som förespråkas av Posner ochWeisbach, styrker det försvarade tillvägagångssättet.