Utgångspunkten i arbetet är att människor som saknar rättigheter behandlas orättvist. Nancy Frasers rättviseteori stärker det påståendet. Hennes tolkning av rättvisa innebär att individer skall ha möjlighet att deltaga som jämlikar i alla strukturer som påverkar individen. Om individen saknar rättigheter saknar hon möjlighet att deltaga som jämlik. Frågeställningen som undersöks är hur Hannah Arendts ansvarbegrepp kan minska orättvisan som individen lider av i och med sin avsaknad av rättigheter. Syftet med undersökningen är att granska huruvida Arendts ansvarsbegrepp fortfarande är relevant. Frasers rättviseteori är ett verktyg för att analysera Arendts ansvarsbegrepp. Tolkningen av ansvarsbegreppet genomförs dels genom argumentationsanalys, och dels genom begreppshistorisk analys. Resultatet av undersökningen är att Hannah Arendts ansvarsbegrepp kan fungera som en metod för att öka rättvisan ur Nancy Frasers perspektiv. Min tolkning av Arendts teori är att individen skall agera om hon har möjlighet att påverka andra människors liv till det bättre. Arendts ansvarsbegrepp innefattar därmed ett krav på individer att ta ansvar för andra människors livssituationer. Jag menar att det krav på individuellt ansvarstagande som Arendts ansvarsbegrepp innehåller innebär att människors rättigheter stärks. Genom att människors rättigheter stärks minskar orättvisan enligt Fraser. / The premise of the study is that a person who has no rights is treated unjustly. The claim is strengthened through Nancy Fraser's theory of justice. Her interpretation of justice means that individuals should have the opportunity to participate as equals in structures that affects the individual. She argues that the individual lacks the ability to participate as an equal if she has no rights. The main question under consideration is how Hannah Arendt's concept of responsibility can contribute to reduce the injustice that people with lack of rights suffer from. The purpose of the study is to investigate whether Arendt's concept of responsibility is relevant. Fraser's theory of justice is a tool to examine Arendt's concept of responsibility. The analysis of the concept of responsibility is performed with an argumentation analysis and a conceptual analysis. The result of the examined question is that Hannah Arendt's concept of responsibility can serve as a method to increase justice in Nancy Fraser's perspective. My interpretation of Arendt's theory is that responsibility includes an obligation to act if one has the possibility to improve other people's lives. The individual responsibility for other people results in strengthening human's rights. When human’s rights are strengthened the injustice reduces, according to Fraser.

Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ”vinna” sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ”mjuka värdet” på ett tillfredsställande sätt. Det är av aktuellt intresse för att ha möjlighet att bevara sina kunder och kunna hantera missnöje och negativ spridning av information eller rykten kunder emellan. Felhanteringen bör anpassas om missnöjet förs fram i sociala medier eller i fysiska miljöer, vilket också beskriver syftet med den här uppsatsen.Fyra intervjuer har genomförts med fyra olika företag, där två intervjuer haft fokus på fysiska butiker och två haft fokus på sociala medier. Utöver det har observation av två av de studerade företagens Facebook-sidor genomförts. Möjligheten till generalisering är låg på grund av val av kvalitativ metod, då uppsatsen istället är fokuserad på att höra vad företagsrepresentanterna beskriver om dess företags hantering av missnöje från kunder.För att kunna hantera missnöje är samtliga företag i undersökningen tydliga med vilka medarbetare de söker och med önskvärda egenskaper som kundorientering, vilja och engagemang. Detta för att kunna handskas med de kommunikationssätt varje företag arbetar med, hänsyn tas även till kommunikationssättet där samtliga respondenter är överens om att människor påverkas av varandras uttalanden. Med avseende till att människor kommunicerar med varandra är respondenterna eniga om att svara snabbt eller inom rimlig väntetid för att minimera den negativa spridningen och i vissa fall öka den positiva spridningen.Respondenternas strävan med hanteringen av kundmissnöje handlar om att få nöjda kunder. / Companies can’t compete with low prices to ”win” their customers no more, with the swedish retailchains Expert and Onoff as examples. Profitability is a company´s utmost goal, but if the revenue can’t cover the costs an eventual bankruptcy may be close. Therefore companies must be able to handle the soft value in a satisfactory way. It is of current interest to be conceivable to maintain your customers and to be able to handle dissatisfaction and negative transmission of information or rumours between customers. The service recovery should be adjusted if the dissatisfaction occurs in social media or in physical environments, which also describes the purpose with this essay.Four interviews have been carried out with four different companies, two of the interviews had a focus on physical stores and two had focus on social media. Beyond the interviews an observation has been carried out on two of the studied companies’ Facebook-pages. The possibility to generalization is low because of the choice of qualitative method, the essay is instead focused in hearing what the company-representatives describe about their handling of dissatisfaction from customers.All companies are clear about which coworkers they are searching for to be able to handle dissatisfaction, with desirable characteristics as customer-orientation, with will and commitment. This because to be able with the ways of communication each company works with, consideration is taken to the ways of communication where all respondents agree about that all people influence each other’s comments. In regards to that all people communicates with each other, all respondents agree about answering fast and within reasonable waiting time to minimize the negative spread and in some cases increase the positive spread.The respondents’ pursuit with the handling of customer-dissatisfaction is about getting satisfied customers.

I denna avhandling pekar jag på misserkännande av könsvariation och orättvisor som följer av detta som en viktig orättvise- och misserkännandeproblematik. Den övergripande ambitionen är att diskutera en möjlig(görande) etik. Det innebär att den är möjlig att formulera och att intentionen är människors möjliggörande. Målet är att förstå begreppen rättvisa och erkännande i relation till identitet och identitetspolitik, genom en tankefigur som jag har kallat ’att vara som/den en är.’ I syfte att konkretisera den teoretiska diskussionen är den placerad i en trans*kontext. Denna exemplifieras av ett transbiografiskt och ett transpolitiskt kapitel, vilka presenterar identitetserfarenheter och politiska och moraliska ståndpunkter som relateras till dessa. Genom att studera transpolitiken blir det möjligt att identifiera uttryck för moraliska brister vad gäller rättvisa och erkännande, vad Iris Marion Young förstår som ’normativa möjligheter.’ I det transbiografiska materialet framkommer erfarenheter av osynlighet och dess ontologiska konsekvenser som en sådan moralisk brist. Det visar på vikten av synlighet och lyssnande som moraliska nödvändigheter för att möjliggöra könsvarierade identiteter och existenser genom att begreppsliggöra föreställningar om könsvariation. Figuren ’att vara som/den en är’ är tänkt att ge utrymme för en diskussion om vardagliga identitetserfarenheter och dess konsekvenser utan att iscensätta begreppets problematiska epistemologiska och ontologiskt begränsande konsekvenser. Avhandlingen resulterar i ett förslag på en möjlig(görande) etik med öppna och flexibla erkännandeprinciper samt en specificering av dessa så att de kan fungera som en transmöjliggörande etisk vägledning. / In this thesis I point to misrecognition of gender variance and the injustice that follows from this as an important problem of injustice and misrecognition in society. The main ambition is to discuss what a possible and empowering ethics of recognition might mean. The aim is to understand the meaning of the concepts of justice and recognition in relation to identity and identity politics, through a configuration which I call ‘to be as/who you are’. The theoretical ethical discussion is placed within a trans*context in order to orientate the discussion towards a concrete and contextual example. The trans*context is exemplified by a transbiographical and a transpolitical chapter, in order to be able to describe experiences of identities and the politics and moral standpoints that come out of it. Through the politics it is possible to identify moral lacks of justice and recognition, which, according to Iris Marion Young, can be understood as normative possibilities. In the transbiographical material, experiences of invisibility and its ontological consequences emerged. The importance of visibility and listening as moral necessities in order to make trans identities and existences possible through a conceptualization of conceptions and imaginations of gender variance is underlined. The figure ‘to be as/who you are’ is meant to open up and allow for a discussion around everyday experiences and the consequences of the concept of identity without its problematic and limiting consequences. I conclude with a suggestion for an outline of a possible and empowering ethics of recognition with open and flexible principles of recognition, and further a specification of those principles so they can be used as transempowering guidelines.

The present essay concerns the Levinasian understanding of responsibility in relation to the two spheres that Levinas introduces in his second major work Otherwise than Being or Beyond Essence, namely the Saying and the Said. The essay investigates some of the different meanings that the concept responsibility takes on in regard to these two spheres, and thus also in regard to the separation between the ethical and the political that is apparent in the book. Is it possible to find a politically uttered responsibility in Levinas Otherwise than Being or Beyond Essence? The essay wants to emphasize the continuous transition between the ethical or the Saying and the political or the Said, and vice versa, with the purpose of showing how the two spheres may be conceived simultaneously. By posing the relationship between the two as a reciprocal rather than a oppositional one, the essay aims to suggest that an understanding of responsibility at once must be ethical and political. In order to show this, the essay analyses responsibility as communication, sensibility and exposure. Thereafter, it turns to Judith Butler's Giving an Account of Oneself to offer an ethical/political reading of responsibility as the subjectivity of the subject. Levinas' concepts of the Trace, the Third Party and the question of Justice is discussed, using Jacques Derrida's Adieu to Emmanuel Levinas, Bettina Bergo's Levinas Between the Ethical and the Political, and Howard Caygill's Levinas and the Political. The essay poses the question of how we are to discuss responsibility if its original, ethical meaning is undone at the very moment that we try to grasp it.  Therefore what Levinas calls the philosophical reduction of the Said is taken in consideration.

I denna litteraturstudie har befintlig forskning kring medling vid brott för unga gärningspersoner och deras offer sammanställts. Eftersom metoden används i allt mindre omfattning trots att medling är en lagstadgad kommunal skyldighet var vårt syfte med studien att undersöka huruvida lagstiftarens intentioner med metoden om att gynna bägge parter uppfylls, och i sådant fall på vilket sätt. Arton artiklar har genom en systematisk litteratursökning valts ut och presenterats i tematisk form och därefter analyserats ur två teoretiska perspektiv. Resultatet visar att medling på det stora hela uppfyller lagstiftarens intentioner och är ett fredligt forum där individer genom samtal och insikter ges möjlighet till ansvar och läkning, samt att alienation i samhället reduceras. Problem kan uppstå om medling sker ofrivilligt eller genom påtryckning, vilket underminerar möjligheten till insikt. Resultatet påvisar bland annat vikten av socialtjänstens/medlarens kompetens och möjlighet till utbildning och handledning som skulle kunna kvalitetshöjas genom en övergripande statlig samordnare. / Title: Victim–offender mediation, a forgotten solution for juvenile delinquency? In this integrative literature study, existing research on mediation in crimes for young offenders and their victims has been compiled. As the method of mediation is used to a lesser extent in Sweden, despite the fact that it is a statutory municipal obligation, our purpose of the study was to investigate whether the legislator's intentions with the method of benefiting both parties were met and, if so, in what way. Eighteen articles have been selected and presented in a thematic form by a systematic literature search and subsequently analyzed from two theoretical perspectives. The result shows that mediation broadly complies with the legislator's intentions and is a peaceful forum where young offenders and their victims through dialogue are given the opportunity to reach insights which can lead to liberation for both parties. Problems can occur if mediation occurs inadvertently or by pressure as it undermines the possibility of insight. The results show the importance of education for and supervision of the mediators/the social services which could be provided by a comprehensive government coordinator.

Rätten till staden är en ständigt pågående diskussion om människors möjlighet att använda sig av staden och skapa den verklighet de själva lever i. I städer finns människor som har sällskap av hund och som frekvent använder sig av det offentliga rummet. Uppsatsen syftar till att bidra med en förståelse för hundägarens och hundens plats i staden genom att undersöka hundägares och hundars användande av staden, deras upplevelser i det offentliga rummet och på vilket sett de kan ge uttryck för behov i staden.   Uppsatsens empiriska material har samlats in med den etnografiska metoden go-along för att undersöka hundägares och hundars vardagliga liv, samt genom en fokusgrupp med två etologer för att synliggöra hundens behov i planering. Det empiriska materialet har undersökts i relation till teori om rätten till staden, social rättvisa och more-than-human geography. Den sistnämnda teorin utgår från djurens rätt till staden som likställd människan. Med utgångspunkt i more-than-human geography antar studien en kritisk ansats mot hur hundars behov tillgodoses i den svenska planeringen. Studien visar på en avsaknad av hundägares och hundars rätt till staden. Detta tar sig uttryck i hundägarens vardagliga liv som en längtan och en saknad efter att kunna tillfredsställa sin hunds behov i staden, samt genom en osäkerhet och ett motstånd i användningen av stadens offentliga rum. Uppsatsen synliggör även en social konflikt mellan hundägare och icke-hundägare. Konflikten har sitt ursprung i hundägares vilja att nyttja staden på ett annat sätt än vad som är tillåtet, vilket innebär att hundägare bryter mot hundförbud och restriktioner i syfte att tillfredsställa sin hunds behov och intressen. Uppsatsen visar på en begränsning av hundens utrymme i staden som en effekt av att människans behov står i centrum för utveckling, samt som en följd av stadens ekonomiska drivkraft. Uppsatsen argumenterar för att ge hundar mer utrymme i planering för att stärka hundägares och hundars rätt till staden, men även i syfte att minska den konflikt som existerar mellan hundägare och icke-hundägare.

The aim of this study is to examine how children perceive teachers attitudes and perceive how they act around conflicted situations in preschool. In order to examine children’s perceptions, the methodology were focused around interviews with children. Children spend a lot of time in preschool and their relationships with both other children and their teachers affect their social and emotional ability and also their future years of school. Childhood Sociology is a new research theory which is out to approach children’s perspective. Doing research with children instead of about children gives us an opportunity to see the world as children see and experience it. Children are social human beings from birth and they are constructed within the social environment they live in. Research have come to the conclusion that children’s perceptions and experiences of teachers differ based on the relationship they have developed towards them. Children who have developed a close relationship to their teachers tend to have a more positive perception of them than children with a more inferior relationship to their teachers. Researchers also states that teachers often have a picture of the ideal child and based on the children’s behavior the teacher tend to treat them differently. Girls’ and boys’ perceptions differ, were girls usually have a more positive picture of their teachers than the boys do. According to the girls the reason is because they accept the teachers rules more than the boys do. The result of this study agrees in many ways with what earlier research say. Based on the children’s perceptions and experiences of their teachers in this study, we can conclude that their teachers don’t take children’s perspective in mind. Teachers who are kind, listen to the children and treat them fairly are not by surprise more liked by the children than teachers who are angry, shouts and blames the wrong person.

I föreliggande studie undersöks vilken betydelse närmiljön har vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, med utgångspunkt i en mindre ort i södra Sverige. Syftet är att bidra med kunskap till stadsplanering beträffande vilka funktioner som bör prioriteras och hur dessa bör distribueras för att uppnå̊ en mer rättvis och gynnsam livsmiljö̈ för människor som lider av psykisk ohälsa. Eftersom psykisk ohälsa ökar kraftigt, och vi alla lever och verkar i någon form av byggd miljö̈, antas studiens ämnesområde kunna gynna individens välmående såväl som samhället i stort och på längre sikt medföra minskad andel sjukskrivningar och ekonomisk belastning för sjukvården. Studien antar en kvalitativ hermeneutisk ansats och har intervjuer som metod. Det empiriska underlaget utgörs av sju djuplodande intervjuer, som har genomförts med semistrukturerat upplägg. Fokus ligger således på förståelse av den mening som deltagarna i studien tillskriver sin närmiljö, med utgångspunkt i en mindre ort. Studien utgår från ett syntetiserande av forskningsfälten stadsplanering med fokus på distributiv rättvisa samt miljöpsykologi och utgår således från antagandet att miljöers utformning och distribuering kan ha betydelse för hälsa och välmående. Resultatet av empirin påvisar att tillgång till och vistelse i natur tillskrivs stor betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa. Vidare tyder empiriresultatet på att urbana miljöer erfars genom å ena sidan minnen och föreställningar om ständer generellt sett, kopplade till semestrar och upplevelser av kravlöshet, och å andra sidan genom erfarenheter från den egna orten, där stadsmiljöer erfars i vardagliga sammanhang. Staden förknippas i det sistnämnda fallet främst med en upplevelse av krav och stress. Ur detta perspektiv kan närmiljön förstås som betydelsefull för tillfriskningsprocessen vid psykisk ohälsa, genom att figurera som bärare av element som tillskrivs olika känslomässiga erfarenheter och upplevelser. Analysen indikerar att planering med hänsyn till detta bör möjliggöra för exempelvis tätortsnära naturområden samt ökat inslag grönska i urbana miljöer, liksom platser som erbjuder möjlighet för lugn och återhämtning. Bostäders organisering i förhållande till varandra framhävs i analysen vara av vikt vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, där avskildhet såväl som möjlighet att interagera med sina grannar bör möjliggöras för. Vidare påvisar analysen att välbesökta stråk i urbana miljöer bör utföras med inslag av mindre rumsligheter, dit människor kan söka sig för lugn och återhämtning från konstanta rörelseflöden.

Detta arbete har fokus på social hållbarhet och rättvisa inom den kommunala fysiska planeringen. Utifrån tidigare forskning har det blivit allt vanligare för kommuner att formulera mål om ökad social hållbarhet i sina visioner. Samtidigt verkar det finnas en problematik med detta. Det handlar dels om svårigheten att definiera social hållbarhet men också om svårigheten att mäta sociala värden. Ytterligare aspekter som kan försvåra arbetet mot social hållbarhet är relaterade till den förändring som pågår idag karaktäriserad av globalisering, privata aktörers ökade inflytande i planeringsprocessen och av en allt mer nyliberal politisk styrning. För att få förståelse för social hållbarhet men också för den komplexitet som det verkar innebära för kommunal planering att arbeta med strategier för ökad social hållbarhet, har diskursanalys tillämpats som metod. Arbetets empiri utgörs av Hyllieprojektet - ett projekt lokaliserat i stadsdelen Hyllie i Malmö och som utifrån Malmö stad benämns vara ett projekt som ska bidra till social hållbarhet. Med hjälp av diskursanalysen har det varit möjligt att urskilja en tydlig motsättning mellan de diskurser som konstrueras i Malmö stads övergripande visioner jämfört med de diskurser som konstrueras i Hyllieprojektet. Resultaten i detta arbete synliggör att frågor om social hållbarhet och rättvisa tilldelas en dominerande roll i övergripande visioner men att Hyllieprojektet karaktäriseras av ett fokus ekonomisk tillväxt. Motsättningen kan dels förklaras med att det är betydligt enklare att tala om en positiv social utveckling i visioner som berör en framtida utveckling jämfört med i det praktiska utövandet. Men det kan också förklaras med att den politiska styrningen har blivit allt mer nyliberal där ett ökat samarbete mellan kommunala och privata intressen begränsar kommuners visioner för att istället vända utvecklingen till att främst prioritera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Resultaten i detta arbete synliggör att det finns en problematik med att upprätthålla en sammanhållning mellan vision och praktik när det gäller prioriteringen av sociala frågor. För att strategier om social hållbarhet och rättvisa ska förverkligas även utanför övergripande visioner, krävs det troligtvis ett ifrågasättande av hur arbetet mot ökad social hållbarhet sker inom den fysiska planeringen idag.

Plato´s Republic is maybe the most widely read philosophical work of all times. It is the earliest surviving, systematic utopia in Europe´s history and continues to inspire people today. But who did Plato want to address with his work and why? In this paper I will discuss these issues. My thesis is that Plato wanted to direct his Republic to people, men and women, who have a good character and love wisdom in order to make them to think radically differently from the traditional norms. If these would-be philosophers could challenge the old-fashioned way of seeing things they could take the lead to establish a just society. I will also discuss critically two alternative approaches from other philosophers.