141 |
Rättvisa inom regional planering - En diskursanalys av Region Skånes policydokumentCarlson, Tom, Schott, Tommy January 2020 (has links)
Detta examensarbete kommer behandla hur den skånska regionala planeringen ter sig utifrån ett rättviseperspektiv presenterat av Susan Fainstein, om utfallet av Region Skåne planering kan uppfattas som rättvis och om hela regionen verkligen får ta del av de satsningar som genomförs. I dagsläget kan man se ett mönster av att de stora satsningar som kommer regionen till dels är främst fokuserade runt regionens tänkta tillväxtmotorer, dessa är Malmö, Lund, Helsingborg och en samlad front med Hässleholm och Kristianstad i regionens nordöstra hörn. Listan av tillväxtmotorer kan även i Region Skånes dokument uppfattas som en tänkt hierarki där Malmö och Lund i täten får fördel i tävlingen inom attraktivitet och konkurrens. Men med ett fokus på dessa orter kan man fråga sig hur de orter som inte har fått någon titel tilldelad av Region Skåne ska förhålla sig till den regionala planeringen. / This bachelor’s thesis will deal with how the regional planning in Skåne looks from a fairness perspective presented by Susan Fainstein, whether the outcome of Region Skåne planning can be perceived as fair and whether the entire region can really take part in the investments that are implemented. At present, one can see a pattern that the large investments that come to the region are mainly focused around the region's intended growth engines, these being Malmö, Lund, Helsingborg and a united front with Hässleholm and Kristianstad in the region's north-eastern corner. The list of growth engines can also be seen in Region Skåne documents as an intended hierarchy in which Malmö and Lund take the lead in the competition in attractiveness and competition. But with a focus on these locations, one might wonder how those resorts that have not been awarded a title by Region Skåne should relate to the regional planning. Read more
|
142 |
Den kreativa stadens fjärde stadsrum. En diskursanalytisk studie av det offentliga rummets förändring i Malmös skifte från industristad till kunskapsstadLindeberg, Marie, Troedsson, Tova January 2016 (has links)
During the latter half of the 20th century many cities have been characterized by a shiftfrom an industrial city to a knowledge based city, and so has also Malmö. Strategies toaccomplish this knowledge based community has under the last decades to a large extentbeen influenced by the theories of the creative class by Richard Florida. These theoriesconcern the creative class as the foundation of urban development and growth, which playsa big role in today’s prominent competition between cities and regions. The concept of thecreative class and the impacts it has on the city has been widely criticized, and this thesisaims to build on that critique.In today’s discourse we have identified the fourth place to be an important componentof the creative knowledge city. The fourth place is a development in the creative classpolicy and this thesis demonstrates what kind of public space is produced in this creativecity. Public spaces has an important history as a democratic arena and we believe that theconcept and implementation of the fourth place is changing that conception discursively.If the historical, democratic aspect of the public space is lost it is a matter of democraticloss for citizens and their right to the city.The thesis is based on a discourse analysis of a report that describes the fourth placein Malmö city. Features of the fourth place like the ambiguous boundaries and theinnovative atmosphere is recognized in Malmö Live, which is why we also have conductedobservations there. In this thesis we show that the public spaces in the knowledge city hasdifferent core values than the traditional ones we know, which also affects who feel theyhave access to them, and ultimately who has the right to the city. Read more
|
143 |
Hur två av Pija Lindenbaums barnböcker gestaltar värdegrundsfrågor : Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021)Taha, Tishko January 2024 (has links)
En kvalitativ textanalys av Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021) med temat värdegrund. Tishko Taha. Svenska språket, svenska självständigt arbete på avancerad nivå, med inriktning F-3, 15 högskolepoäng. Örebro universitet VT2023. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys där jag analyserar två verk av Pija Lindenbaum. Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021). Jag undersöker hur dessa två barnböcker kan användas på olika sätt i värdegrundsarbetet i skolan F-3. Studiens syfte är att analysera de två bilderböckerna utifrån ett intresse för värdegrundsfrågor, det jag vill lyfta fram, hur böckerna på olika sätt gestaltar/aktualiserar värdegrundsfrågor. I studien kommer jag också att titta närmare på hur bild och text förhåller sig till varandra och vad de förmedlar till oss läsare.
|
144 |
Är Woke fortfarande Woke? : En analys av förändrade trender i social rättvisa och identitetspolitikAndersson, Daniel January 2024 (has links)
Denna uppsats undersöker den pågående debatten kring "woke"-begreppet och dess roll i det svenska samhället genom en tvärvetenskaplig djupanalys av 10 svenska nyhetsartiklar, från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien använder både kvantitativa och kvalitativa metoder för att analysera frekvensen, mönster och teman i begreppets användning över tid och en analys av ”woke”-begreppet uppfattningar och innebörd i olika sociala sammanhang. Studien använder sig av olika teoretiska perspektiv och ramverk, vilket ger en mångfald av tolkningar och åsikter kring begreppet ”Woke”. Studien betonar betydelsen av att integrera olika perspektiv för att få en djupare förståelse av begreppet, därigenom används centrala teorier inom genusvetenskapen, såsom intersektionalitetsteorin och performativitets-teorin. En djupare analys kommer inkludera en mer känslomässig dimension, där teorier såsom Ahmeds "culture politics of emotions" och begreppet "sticky objects" kommer belysa hur "woke"-begreppet mobiliserar känslor och kopplingen till bredare samhällsrörelser. Resultaten visar att "woke" har blivit en central term i den offentliga diskursen och har polariserat samhället, vilket försvårar öppen dialog och samarbete. Studie visar på en fördjupad förståelse för "woke"-debatten och dess komplexitet, vilket bidrar till en ökad insikt i dess roll och implikationer för samhället. Read more
|
145 |
Hållbar utveckling i socialt arbete : En forskningsöversiktHergefeldt, Frida, Strandell, Lisa January 2017 (has links)
The world faces major challenges in terms of sustainable development. Sustainable development is a guiding principle for the United Nations and the international community and it is also a recurrent concept in everyday life. The aim of this study was to compile and analyze studies in social work that includes sustainability and/or sustainable development. We have conducted a literature review where 13 studies were compiled, analyzed and compared based on the global definition of social work. The result shows that social work should play a significant role in the work for sustainable development, and this requires a holistic approach in order to include the natural environment. According to result issues regarding environment and sustainable development should also be incorporated in the curriculum of social work education. The dimensions primarily addressed in the chosen studies are social sustainability and ecological sustainability, as well as social justice and ecological justice. Our interpretation is that social work has begun a shift towards sustainable development. Social work can, and should be, a part of the work for sustainable development. / Världen står inför stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling. Hållbar utveckling är idag en vägledande princip för Förenta Nationerna och världssamfundet, och det är även ett återkommande begrepp i vardagen. Studiens syfte var att sammanställa och analysera studier i socialt arbete som inkluderar hållbarhet och/eller hållbar utveckling. Således har vi genomfört en forskningsöversikt som resulterade i 13 sammanställda studier, som analyserades och jämfördes utifrån den globala definitionen av socialt arbete. Resultatet visar att socialt arbete bör vara en viktig aktör i arbetet för en hållbar utveckling, vilket kräver att socialt arbete antar ett helhetsperspektiv som inkluderar den naturliga miljön. Resultatet visar även att frågor om den naturliga miljön och hållbar utveckling bör införas i läroplanen i utbildning för socialt arbete. De dimensioner som främst behandlas i studierna är social hållbarhet och ekologisk hållbarhet, likväl social rättvisa och ekologisk rättvisa. Vår tolkning är att socialt arbete har påbörjat ett skifte mot arbetet för en hållbar utveckling. Socialt arbete kan, och bör, vara med i arbetet för en hållbar utveckling. Read more
|
146 |
Upprättelse: vedergällning eller gottgörelse? -En utredning av upprättelsens betydelse för brottsoffret inom straffrätten och skadeståndsrätten. / Redress: retribution or reparation? An inquiry of the importance of redress to crime victims, within criminal and tort law.Silverhamre, Erik January 2023 (has links)
No description available.
|
147 |
Rättsäkerhet, skälighet och rättvisa i arbetsmarknadspolitiken : En granskning av 9 § Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringHällblad, Mona, Samuelsson, Maria January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna. Det finns en stor variation olika arbetsförmedlingar emellan av hur 9 § ALF tillämpas. Variationen beror på flera olika faktorer, allt ifrån hur arbetsförmedlingen lokalt är organiserad till den enskilda handläggarens egna värderingar. En stor variation i hur 9 § ALF tillämpas olika arbetsförmedlingar emellan resulterar i att lagstiftningen många gånger vacklar utifrån ett rättsäkerhets, skälighets och rättviseperspektiv.</p> Read more
|
148 |
Ester och maktenJonsson, Anita January 2002 (has links)
<p>Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Kant förstod till skillnad från Platon att människorna behöver berättandet, en moralens estetik, om etiken ska ha några utsikter att lyckas.</p><p>Att läsa är med andra ord en medskapande handling, läsning är inte en passiv handling utan en aktiv. Att läsa fiktiva berättelser försätter oss i situationer som både liknar och inte liknar livet. Likheten består i vårt engagemang i fiktionsgestalterna, (se intresset för TVs alla ”såpor”). Olikheten visar sig genom att vi slipper de riktiga ställningstagandena som vi stöter på i verkliga livet. Fiktionens värld kan vi ändå inte ändra på. Den är ”där” och vi är ”här”.</p>
|
149 |
Rättsäkerhet, skälighet och rättvisa i arbetsmarknadspolitiken : En granskning av 9 § Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringHällblad, Mona, Samuelsson, Maria January 2008 (has links)
Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna. Det finns en stor variation olika arbetsförmedlingar emellan av hur 9 § ALF tillämpas. Variationen beror på flera olika faktorer, allt ifrån hur arbetsförmedlingen lokalt är organiserad till den enskilda handläggarens egna värderingar. En stor variation i hur 9 § ALF tillämpas olika arbetsförmedlingar emellan resulterar i att lagstiftningen många gånger vacklar utifrån ett rättsäkerhets, skälighets och rättviseperspektiv. Read more
|
150 |
Health at Work : The Relationship between Organizational Justice, Behavioral Responses, and HealthLiljegren, Mats January 2008 (has links)
Bakgrund: Anställdas hälsa, individuella beteenden i ett organisatoriskt sammanhang och upplevd organisatorisk rättvisa är teoretiskt förenade av social utbytesteori, copingteori och teorier som beskriver konsekvenserna av social ojämlikhet. Empiriskt är förhållandet mer oklart. De få studier som hitintills har granskat relationen mellan organisatoriskt beteende och rättvisa visar på ett samband mellan hög grad av upplevd rättvisa och konstruktiva beteenden och mellan låg grad av upplevd rättvisa och destruktiva beteenden. Flera tidigare studier har visat på ett samband mellan organisatorisk rättvisa och hög hälsa och låg grad av utbrändhet. Relationen mellan organisatoriskt beteende, särskilt rörlighet mellan olika arbetsplatser, och hälsa är överhuvudtaget inte studerat i någon större omfattning och denna relation är i stort sett okänd. Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande avhandling är att studera sambandet mellan organisatorisk rättvisa, individuellt organisatorisk beteende och hälsa. Metod: De ingående delstudierna i föreliggande avhandling ingår i en longitudinell panelstudie med tre olika datainsamlingstillfällen. Ett frågeformulär sändes ut till samtliga anställda, även de som hade slutat eller gått i pension under studietiden, i Arbetsmarknadsverket, AMV, i tre mellan svenska län 2001 (N=1010, svarsfrekvens: 78%), 2002 (N=1078, svarsfrekvens 75%) samt 2003 (N=1122, svarsfrekvens 74%). I delstudie I, en tvärsnitts och longitudinell valideringsstudie, användes variansanalys, ”multi-trait/multi-item”, logistisk regressionsanalys samt olika former av faktoranalys för att validera och utvärdera ett instrument (Hagedoorn m fl., 1999) avsett för att skatta individuella beteenden i ett organisatoriskt sammanhang. I delstudie II, en longitudinell panelstudie, användes korrelationsanalys och strukturell ekvationsmodellering, SEM, för att studera den reciproka relationen mellan individuella organisatoriska beteenden och hälsa. I delstudie III, en longitudinell panelstudie, användes faktor-, korrelations- och SEM-analyser för att belysa sambandet mellan upplevd organisatorisk rättvisa, hälsa och utbrändhet. I delstudie IV, en longitudinell panelstudie, användes varians och generell linjär modellering, GLM, ”repeated measures” analyser för att belysa sambandet mellan önskan att byta arbetsplats, faktiskt byte av arbetsplats, hälsa och utbrändhet. I delstudie V, en longitudinell panelstudie, användes varians-, korrelations- och SEM-analyser för att studera det reciproka sambandet mellan hälsa, utbrändhet och byte av arbetsplats. Resultat: Resultatet av delstudie I visade att Hagedoorn m.fl. (1999) instrument kan anses ha godkända psykometriska egenskaper, bortsett från delskalan ”aggressive voice” som uppvisade flera uppenbara svagheter. Delstudie II visade att relationen mellan individuella organisatoriska beteenden och hälsa framförallt är ensidigt: beteendet predicerar hälsan. Typbeteendet ”exit” predicerade sämre hälsa efter två år, medan typbeteendet ”considerate voice” predicerade bättre hälsa efter två år. Slutligen predicerade god fysisk hälsa typbeteendet ”exit” efter två år. Resultatet av Delstudie III visade att upplevd organisatorisk rättvisa är relaterat till god hälsa och låg grad av utbrändhet, både vid en tvärsnitts- och longitudinell jämförelse. De två olika sätten att studera organisatorisk rättvisa, antingen som ett globalt eller tredelat begrepp, bör betraktas som komplementära. I delstudie IV visade sig extern rörlighet, d.v.s. mellan olika arbetsplatser, i jämförelse med icke-rörlighet, har en gynnsam effekt på personlig och arbetsrelaterad utbrändhet. Resultatet visade också att samspelet mellan en önskan att byta arbetsplats och att faktiskt genomföra ett byte snarare är additiv snarare än interaktiv. Slutligen visade resultatet i delstudie V att rörlighet mellan olika arbetsplatser är en mer distinkt prediktor till hälsa och utbrändhet än hälsa och utbrändhet som prediktor till extern rörlighet. Önskan att byta arbetsplats, men inte upplevd organisatorisk rättvisa, visade sig ha effekt på faktiskt byte av arbetsplats. Slutsatser: Föreliggande avhandling har belyst det socialpsykologiska förhållandet mellan organisatorisk rättvisa, beteende och hälsa. Resultatet visar att upplevd organisatorisk rättvisa predicerar hälsa och låg grad av utbrändhet. Resultatet visar också att aktiva individuella organisatoriska beteenden predicerar psykosocial hälsa: ett proorganisatoriskt beteende predicerar psykosocial hälsa medan ett anti-organistoriskt beteende predicerar psykosocial ohälsa. Extern rörlighet har en positiv effekt på utbrändhet och rörlighet är en tydligare prediktor till psykosocial hälsa och utbrändhet än vad hälsa och utbrändhet är till rörlighet. / Introduction: Employee health, individual behaviors in an organizational context and perceived organizational justice are theoretically united. The empirical relationship, especially between behavioral responses and organizational justice and between behavioral responses, and especially job mobility, and health are not previously studied in any apparent extent. Aim: The main aim with the present dissertation was to study the relationship between organizational justice, behavioral responses, and health. Methods: The present study was designed as a longitudinal, three-wave, panel study. A questionnaire was mailed to all employees in three regional organizations of the Swedish National Labour Market Administration (AMV) at 2001 (N=1010, response rate: 78%), 2002 (N=1078, response rate: 75%) and 2003 (N=1122, response rate: 74%). In study I, a cross-sectional and longitudinal validation study, was analyses of variance, multi-trait/multiitem analyses, logistic regression analyses and different forms of factor analyses used to validate and evaluate the Hagedoorn et al. EVLN instrument. In study II, a longitudinal panel study, correlation and Structural Equation Modeling (SEM) analyses were used to elucidate the reciprocal relationship between behavioral responses and health. In study III, a longitudinal panel study, factor, correlation and SEM analyses were used to investigate the association between organizational justice, health and burnout. In study IV, a longitudinal panel study, was variance and General Linear Modeling (GLM) repeated measures analyses used to examine the relationship between turnover intentions, job mobility and health and burnout. In study V, a longitudinal panel study, variance, correlation, and SEM analyses were used to shed light upon the reciprocal relationship between health, burnout and job mobility with turnover intentions, organizational justice and age as affecting factors. Results: Study I showed that the Hagedoorn et al. EVLN instrument was a valid instrument with the exception for the aggressive voice subscale that presents some obvious and distinct deficiencies. The results of study II indicate that the relation between behavioural responses versus health is mainly one-sided: behavioural responses predict psychosocial health. The behavioural response ‘exit’ at baseline was associated with worse psychosocial health at the two-year follow-up, while ‘considerate voice’ predicted good psychosocial health at the two-year follow-up. Good baseline physical health predicted a high degree of ‘exit’ behaviour after two years. Study III showed that organizational justice is cross-sectionally and longitudinally associated with physical, psychosocial health, and burnout. The two approaches to study organizational justice, as a global or threefold construct, should be regarded as complementary rather than exclusive. The results of study IV showed that external mobility had a positive effect on personal and work-related burnout compared with non-mobility and that the combined effects of turnover intentions and job mobility are additive rather than interactive. Finally, the results of study V showed that job mobility is a more distinct predictor of health and burnout than health and burnout is of job mobility. Turnover intentions, but not organizational justice, proved to have an effect on job mobility. Conclusion: The present dissertation has elucidated the social-psychological relationship between organizational justice, behavioral responses and health. The results show that perceived organizational justice predicted good health and low degree of burnout. The results also show that active behavioural responses predict psychosocial health: pro-organizational behaviour, (considerate voice), was associated with high psychosocial health and a contra-organizational behaviour (exit) was associated with low psychosocial health. External job mobility showed a positive effect on burnout and is a more distinct predictor of health and burnout than health and burnout is of job mobility. Read more
|
Page generated in 0.0313 seconds