Bakgrund:  Röntgensjuksköterskor har en viktig roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor på den nuvarande arbetsmarknaden i Sverige. Att öka nivån av arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor skulle kunna hjälpa arbetsgivare att attrahera och behålla medarbetarna. Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer inom den psykosociala arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor men även undersöka om det finns skillnader hos medarbetarna mellan röntgen modaliteter. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i denna studie. Data insamlades med en modifierad version av enkäten ‘The Generic Job Satisfaction Scale’ (GJSS). Enkäten är ursprungligen på engelska och är testad och validerad. Enkäten delades till röntgensjuksköterska på de utvalda avdelningarna på två sjukhus. Resultat: Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor är hög och att de flesta av deltagarna trivs med sitt arbete samt att det finns ett bra samspel med kollegor och chefer. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor var lägst vad gäller lön och den organisation deltagarna arbetar för. Röntgensjuksköterskor som arbetar med MR, intervention och nuklearmedicin hade högre nivåer av arbetstillfredsställelse än de som arbetade med konventionell röntgen eller datortomografi (CT). Slutsats: Det är viktigt för arbetsgivare att förstå vilka faktorer som påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt vilka faktorer som positivt påverkar den psykosociala arbetsmiljön och vilka faktorer som kan förbättras. Sammanfattningsvis visar studien att även om röntgensjuksköterskor på övriga modaliteter visar hög tillfredsställelse bör lönen för röntgensjuksköterskor i Sverige ses över och förbättras. Detta kan öka arbetstillfredsställelse och på det sättet blir det lättare att attrahera och behålla medarbetarna och därmed minskas brist på röntgensjuksköterskor. / Background: Radiography is highly specialised and plays a vital role in the health service. There is a shortage of radiographers in the current job market in Sweden. Increasing the level of job satisfaction of radiographers could aid employers in attracting and retaining employees and thus end the shortage.  Purpose: This study aimed to study the satisfaction levels of Swedish radiographers, compare those working with different radiographic methods and analyse which psychosocial factors have a negative or positive affect on the radiographers’ experience of their workplace. Method: A quantitative research method was used in this study.  Data was collected using ‘The Generic Job Satisfaction’ questionnaire, which was translated and modified by the researchers. The questionnaire was delivered to radiographers, who were working under the collection period, in the selected departments of two hospitals. Results: Most of the radiographers in the study had high levels of job satisfaction. They were most satisfied with the nature of work and working relationships but were dissatisfied with salary levels and the organisational culture. Radiographers working with MR, interventional radiography and nuclear medicine had higher levels of job satisfaction than those working in x-ray or computer tomography (CT).  Conclusion: It is important that employers understand which factors affect job satisfaction in order to understand what is positively affecting the psychosocial work environment and where improvements can be made. Recognising the work of radiographers in Sweden, may increase job satisfaction, make it easier to attract and retain staff and thus reduce the shortage of radiographers the departments currently face.

Bakgrund: Demenssjukdom förväntas öka i framtiden vilket kan komma att påverkaröntgenkliniker samt avdelningar som möter patientkategorin. Det finns svårigheter att undersöka patienter med demenssjukdom på grund av beteendeförändringar, agitation samt röntgensjuksköterskans korta möte. Det är därför av vikt att sammanställa den forskning som finns inom ämnet idag. Syfte: Att beskriva röntgensjuksköterskors, röntgensjuksköterskestudenters samt sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod:En litteraturstudie vars resultat är uppbyggt på åtta kvalitativa studier. Databaserna som användes vid artikelsökning var Cinahl, Pubmed och Scopus. Analysen har varit inspirerad av Fribergs metod. Resultat:Tre huvudkategorier och nio underkategorier skapades efter analys av samtliga studier. Huvudkategorierna omfattar: Uppfatta orsaker till olämplig vård för personer med demenssjukdom, erfara svåra utmaningar vid behandling av patienter med demenssjukdom och uppleva faktorer som påverkar personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom. Konklusion:Det korta vårdmötet begränsar möjligheten för vårdare att ge patienter med demenssjukdom god vård, vilket indikerar behovet av att avsätta mer tid till patienter med demenssjukdom. Kunskapsbrist har visats vara ett återkommande problem vid vård av demenssjukdom och ökad utbildning kan vara en adekvat åtgärd. Nyckelord: Radiografi, personcentrerad vård, beteendemässiga utmaningar, individuell erfarenhet / Background: Dementia will increase in the future which can affect radiology clinics and hospital departments caring for patients with dementia. There are difficulties examining patients with dementia due to behavioral changes, agitation and the limited time radiology nurses spend with patients. Therefore it is important to summarize current research on the subject. Aim: Describe the experiences of diagnostic radiology nurses, students in radiology nursing programs and general nurses when caring for patients with dementia Method:A literature review of eight qualitative studies using Cinahl, Pubmed and Scopus databases to discover articles. The analysis was inspired by Friberg’s method. Results:Three main categories and nine subcategories were identified after analysis. The main categories were; caregiver perceived reasons for inappropriate care of patients with dementia, difficult challenges experienced while treating patients with dementia, and perceived elements that affect personalized patient-centered care for those with dementia. Conclusion:The limited time allocated to attend to patients, limits the ability of caregivers to provide good care. This indicates a need to devote additional time for patients with dementia. A lack of knowledge was identified in dementia care, where increased education can be an adequate measure. Keywords: Radiography, patient-centred care, behavioural challenges encountered, individual experiences

Bakgrund: Vissa av röntgensjuksköterskans arbetsuppgifter kan utföras av andra professioner som sjuksköterska eller undersköterska detta kallas för jobbglidning mellan yrkesroller. Jobbglidning kan ske på grund av många olika orsaker som brist på personal, ökad befolkning vilket gör att mer personal behövs inom vården. Att undersköterska eller sjuksköterska utför vissa av röntgensjuksköterskans arbetsuppgifter kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka röntgensjuksköterskors syn på att arbetsuppgifter inom professionen utförs av sjuksköterska eller undersköterska. Metod: En kvantitativ enkätstudie med 53 deltagare som är legitimerade röntgensjuksköterskor från fyra sjukhus i två olika regioner. Resultat: Majoriteten av deltagarna anser att det är negativt att sjuksköterskor utför arbetsuppgifter inom mammografi och angiografi. Medan flera av deltagarna tycker det är bra om sjuksköterskor kan beräkna GFR inför undersökningar. Deltagarna anser att det är dåligt om undersköterskor utför konventionella röntgenundersökningar och att ge information om kontrastmedel till patienten medan de anser att det var mycket bra om undersköterskor tar in patienter på undersökningsrummet. Slutsats: Studien visar att röntgensjuksköterskorna generellt har negativ syn på att lämna deras arbetsuppgifter till de andra professionerna, utan de vill behålla deras kompetens inom områden som angiografi, mammografi och konventionell röntgen.

Bakgrund: Inom röntgensjuksköterskans profession ligger stor vikt på att undersökningarna är så effektiva som möjligt för att hinna med avdelningarnas patientflöden. I dessa sammanhang hamnar patienten lätt i skymundan. Person- och patientcentrerad vård har blivit mer aktuella under de senaste åren, där personcentrerad vård är en del av professionens målbild, vilket lett till ett behov av ökad medvetenhet om begreppen och deras skillnader. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om röntgensjuksköterskor är medvetna om de jobbar med person- eller patientcentrerad vård samt om de vet skillnaden mellan dessa två begrepp och om detta följs upp antingen via utbildningar, föreläsningar eller på arbetsplatsträffar. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes semistrukturerat med öppna frågor. Intervjuerna utfördes med 15 röntgensjuksköterskor vid två sjukhus. Intervjuerna analyserades med en induktiv manifest innehållsanalys och delades upp utefter domäner, subteman och teman. Resultat: Majoriteten av informanterna på sjukhusen hade någon kunskap angående begreppet patientcentrerad vård från sin utbildning eller arbetsplats. Några få informanter hade hört talas om begreppet personcentrerad vård men för flertalet var detta ett nytt begrepp. Begreppen förväxlades ofta och informanterna kände inte till någon tydlig skillnad. Informanterna kände flera gånger en avsaknad av informering om begreppen från sina avdelningar. Slutsats: Röntgensjuksköterskornas avsaknad av kännedom om begreppet personcentrerad vård visar att det är lång väg kvar innan professionens mål om personcentrerad vård är uppnått på röntgenavdelningar. Genom vidare informering kan medvetenheten om begreppen öka. Tidsbrist var det största hindret för röntgensjuksköterskorna att kunna arbeta utifrån patientens behov. / Background: Within the radiographers' profession, efficiency of examinations is of great importance to keep up with patient flows. In these contexts, patients can easily be forgotten. Person- and patient-centered care have become more relevant in recent years, with person-centeredness being a part of the profession's goals, which leads to a need for increased awareness of the concepts and their differences. Purpose: The study's purpose was to find if radiographers are aware of whether they work person- or patient-centered, whether they know the difference between these two concepts and whether this is followed up either through education, lectures or workplace meetings. Method: A qualitative semi-structured interview study was conducted with open questions. Interviews were conducted with 15 radiographers at two hospitals. The interviews were analyzed with inductive manifest content analysis with regards to domains, sub-themes and themes. Results: Most informants had some knowledge regarding the concept of patient-centeredness from their education or workplace. A few informants had heard of the concept of personcenteredness but for many it was a new concept. The informants did not know any clear difference between the two concepts and often lacked information regarding the concepts from their departments.  Conclusion: The radiographers' lack of knowledge regarding the concept of person-centeredness shows that the profession's goal of person-centered care is far from being achieved in practice. Through further information the consciousness of the concepts can increase. Lack of time was the biggest obstacle for the radiographers to be able to work with patients' need in mind.

Introduktion Röntgenremissen ligger till grund för röntgensjuksköterskan och radiologens planering och utförande av undersökning. Det är av stor vikt att remitterande läkare skriver en informativ och relevant remiss för att röntgensjuksköterskor ska ha möjlighet att utföra ett patient- och personalsäkert arbete som samtidigt är effektivt. Tidigare forskning visar att bristfälliga remisser förekommer runt om i världen. Syfte Att undersöka och sammanställa röntgensjuksköterskans upplevda brister i akuta konventionella röntgenremisser. Metod Kvantitativ enkätstudie med fem deltagande röntgensjuksköterskor från ett sjukhus i norra Sverige. Kartläggning av vilka brister som kan finnas i röntgenremissen utan någon djupare statistisk analys. Resultat Av de besvarade 71 remisserna, 33 från hälsocentral och 38 från annan remittent upplevdes 32 remisser tillfredsställande. Brister förekom i 39 remisser varav 17 remisser från hälsocentral och 22 remisser från annan remittent. Vissa remisser ansågs tillfredsställande trots brister. Slutsats Studien visar att allvarliga brister i remisser till akut konventionell röntgen förekommer i olika utsträckning. Brister i remisser leder till mer arbete för röntgensjuksköterskan när möjligheterna att planera och prioritera försämras. / Introduction The x-ray referral is the basis for the radiographer and radiologist’s planning and execution of a radiographic study. It is of critical importance that the referring physician writes an informative and thorough referral for the radiographer to conduct at safe and efficient study from a staff and patient perspective. The literature on the subject shows that suboptimal referrals occur throughout the world. Purpose To study and compile the radiographers experienced deficiencies of acute conventional x-ray referrals. Method A quantitative survey study with 5 participating radiographers at a hospital located in the north of Sweden. Results Among the 71 referrals included in the study, 33 from primary care and 38 from a different referring medical professional 32 were noted as satisfactory. Deficiencies occurred in 39 referrals, 17 from primary care physicians and 22 from other medical professionals. Some referrals were considered satisfactory even though they contained some deficiency. Conclusion The study shows that severe errors are occurring in a significant number of referrals to the emergency conventional x-ray unit. Deficiencies in referrals leads to more work for the radiographer when the opportunities to plan and prioritize deteriorate.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Mammografiscreening har minskat antalet dödsfall i bröstcancer. Kvinnor upplever undersökningen som ångestfylld, besvärlig och smärtsam, vilket orsakar minskat deltagande. För ökat välbefinnande är det viktigt med förståelse för kvinnors erfarenheter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av mammografiscreening.  Metod: En litteraturstudie med resultat från tio kvalitativa studier. Sökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan analyserades och sammanställdes studiernas resultat.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var oro och rädsla, känsla av utsatthet samt behov av trygghet. Resultatet visar att erfarenheterna varierade men det upplevdes främst som fyllt av ångest, oro och smärta. Dessa känslor kunde lugnas med tiden, genom adekvat information eller om röntgensjuksköterskan var omtänksam och gav god omvårdnad.  Konklusion: Röntgensjuksköterskan har stort inflytande på undersökningen och kan med små medel förbättra kvinnors erfarenheter. Den kliniska verksamheten och röntgensjuksköterskan uppmuntras anpassa arbetssättet mot en mer personcentrerad omvårdnad. Då genomförs undersökningen på ett smidigare sätt och bilderna blir bättre vilket genererar ett minskat behov av omtag, och därmed kostnad, samt minskad psykisk påfrestning för kvinnorna. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. Mammography screening has reduced the number of deaths from breast cancer, but women experience the examination as anxiety-ridden and painful.  Aim: The purpose of the literature study was to illuminate women's experiences of mammography screening.  Methods: A literature study with results from ten qualitative studies. Searches were conducted in PubMed and CINAHL. The quality of the articles was reviewed, then the results of the articles were analyzed and compiled.  Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were anxiety and fear, feelings of vulnerability and the need for safety. Although results varied, the examination was mainly described as worrisome and painful. Time, information, or good care provided by the radiographer could improve the experience.  Conclusion: The radiographer has a great influence on the examination and can with small means improve women's experiences. The clinical practice and the radiographer are encouraged to apply a more person-centered care. The examination is then performed more easily and the image quality increases, which reduces the need for recalls as well as the mental strain for women.

Abstrakt Bakgrund: Idag är bröstcancer en av de vanligaste cancerorsakerna för kvinnor i västvärlden. Diagnostisering för att upptäcka patologi i bröstvävnad sker vanligtvis genom röntgenbildtagning av brösten, antingen genom ett nationellt screeningprogram eller genom att patienten själv väljer att besöka en mammografisk mottagning. Proceduren för att ta bröstbilder kan upplevas smärtsam eller obehaglig och flertalet tekniker för att minska dessa obehagskänslor har genom åren framkommit, däribland patientassisterad bröstkompression. Erfarenheter från praktik och arbete vid mammografiska enheter lyfte intresset av metoder som kunde minska patientens obehag, vilket föranledde denna litteraturstudie. Syfte: Att undersöka effekten av patientassisterad bröstkompression vid mammografiska undersökningar på upplevelsen av smärta, obehag och nöjdhet jämfört med traditionell bröstkompression. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med bas i åtta studier framtagna från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Obetydlig effekt på smärtupplevelsen men fördelaktigt resultat på lindring av obehagskänslor och större patientnöjdhet jämfört med vanlig mammografisk bröstkompression. Konklusion: Resultatet tyder på att patientassisterad bröstkompression i mammografisk miljö kan minska upplevelsen av obehag som är associerat med mammografiska undersökningar och bidra till större patientnöjdhet och patientautonomi i enlighet med svensk vårddoktrin.  Nyckelord: PAC, radiografi, smärta, mammografi, obehag, nöjdhet, bröstkompression, patientassisterad, litteraturöversikt / Abstract Background: Today, breast cancer is one of the leading forms of cancer for women in the western world. Mammograms, x-ray pictures of the breast, are usually taken to diagnose pathologies in breast tissue either through a national screening programme, or by remittance from a physician due to patient symptoms. The experience of taking mammographic images are often viewed as painful or uncomfortable and methods to alleviate such feelings have been developed, such as patient-assisted compression. Experiences from work and internship at mammography units gave rise to an interest in methods to decrease patient discomfort, which prompted this particular literature study. Objective: To examine the effect of patient-assisted compression on the patient experience of pain, discomfort and satisfaction compared to traditional breast compression in mammography. Method: Quantitative literature study with basis in eight articles from the PubMed and Cinahl databases. Results: The results show no definitive effect of patient-assisted compression on the patients experience of pain, although there is a favorable result on the experience of discomfort and patient satisfaction compared to traditional breast compression. Conclusion: The result points towards positive effects on lowering patient discomfort and improving patient satisfaction during mammographic breast compressions, and has potential to enhance patient autonomy in accordance with Swedish healthcare doctrine. Keywords: PAC, radiography, pain, mammography, discomfort, satisfaction, compression, patient-assisted, literature review

Introduktion: Uppskattningsvis 40% av alla magnetresonanstomografiska (MRT) undersökningar som görs i Europa och USA utförs med gadoliniumbaserade kontrastmedel. Under det senaste decenniet har det i flera studier uppmärksammats att ansamling av gadolinium sker i olika strukturer i hjärnan. Patienter med multipel skleros följs regelbundet upp med MRT undersökningar och MRT med kontrastförstärkning är den vanligaste metoden för att urskilja nytillkomna patologiska förändringar. Utveckling inom teknologi och metoder inom artificiell intelligens har visat att det finns anledning att kartlägga om röntgensjuksköterskans arbete med undersökningar och läkemedel som administreras till patienter kan förändras så att det förebygger ansamling av gadolinium. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga ansamlingen av gadoliniumkontrastmedel hos patienter med multipel skleros och hur artificiell intelligens kan tillämpas vid MRT för att minska användning av gadoliniumkontrast. Metod: Allmän litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar av kvantitativ studiedesign har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Både makrocykliska och linjära gadoliniumbaserade kontrastmedel ansamlas i de basala ganglierna. Genom tillämpning av AI och CAD går det att framställa bilder med fullgod bildkvalitet och samtidigt reducera mängden kontrastmedel som administreras till patienten. Slutsats: Det behövs mer forskning om gadoliniumansamling för att nya rutiner och metoder ska kunna implementeras. Ansamling av gadolinium visar att det finns skäl att fortsätta utveckla nya metoder för uppföljning av sjukdomsförloppet hos MS-patienter. När det gäller AI inom medicinsk bilddiagnostik och magnetresonanstomografi finns många utvecklingsmöjligheter som kan bidra till minskning av gadoliniumbaserad kontrast i framtiden. Fortsatt forskning inom deep learning och CAD kan i framtiden utvecklas så att röntgensjuksköterskan får en mer självbestämmande funktion i bildframställning vid MRT, men även ett mer självständigt arbete i hanteringen av farmaka. Dessutom kan denna utveckling bidra till att röntgensjuksköterskans multidiciplinära samverkan med radiologer stärks och bidrar till en positiv utveckling med kortare granskningstider, bättre hantering av patienter, optimerade undersökningar, minskning av undersökningstider och kortare vårdköer. / Introduction: Approximately 40% of all magnetic resonance imaging (MRI) scans performed in Europe and the United States are performed with gadolinium based contrast agents. Over the past decade, several studies have shown a gadolinium deposition in various structures in the brain. Patients with multiple sclerosis are regularly followed up with MRI with contrast enhancement is the most common method for distinguishing new pathological changes. Developments in technology and methods in artificial intelligence have shown that there is reason to map out whether the radiographers work with examinations and drugs administered to patients can be changed so that the accumulation of gadolinium is prevented. Aim: The purpose of this literature review was to examine the accumulation of gadolinium contrast agents in patients with multiple sclerosis of gadolinium contrast agents in patients with multiple sclerosis and how artificial intelligence can be applied in MRI to reduce the use of gadolinium based contrast agents. Methods: General literature review where scientific articles of a quantitative nature have been searched through the databases CINAHL and PubMed. Results: Both macrocyclic and linear gadolinium based contrast agents are retained in the basal ganglia. With artificial intelligence and CAD, it is possible to obtain data with good quality and at the same time reduce the amount of gadolinium based contrasts to patients. Conclusions: More research on gadolinium accumulation is needed for new routines and methods to be implemented. Accumulation of gadolinium shows that there is reason to continue to develop new methods for monitoring the course of the disease in MS patients. Concerning AI in medical imaging and magnetic resonance imaging, there are many development opportunities that can contribute to the reduction of gadolinium contrast in the future. Continued research in deep learning and CAD can be developed in the future so that the X-ray nurse has a more self-determining function in image production in MRI, but also a more independent work in the management of pharmacies. In addition, this development can contribute to the X - ray nurse's multidisciplinary collaboration with radiologists is strengthened and contributes to a positive development in shorter examination times, better management of patients, optimized examinations, reduction of examination times and shorter care queues.

Inledning: För patienter som behöver akut sjukvård är tiden till diagnos och behandling en viktig faktor. Röntgensjuksköterskornas roll är betydelsefull vid akut diagnostik då de ansvarar för att genomföra röntgenundersökningar. Idag är mobila röntgentjänster, främst konventionell röntgen, tillgängliga för till exempel instabila patienter. Detta bidrar till snabb diagnostik, men många akuta frågeställningar kräver en datortomografiundersökning (DT). Syfte: Syftet med studien var att sammanställa för- och nackdelar med mobil DT vid akut diagnostik. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Det gjordes en systematisk litteratursökning i tre medicinska databaser. Totalt kvalitetsgranskades och analyserades tio kvantitativa artiklar. Resultat: Det har visat sig i resultatet att fördelarna med en mobil DT är flera, som till exempel minskad tid till diagnos och behandling samt minskad arbetsbelastning för vårdpersonal. En mobil DT motverkar även transportrelaterade komplikationer hos högrisk-patienter. Det framgår dock även att nackdelarna, som till exempel ökad stråldos, sämre bildkvalitet och ökade kostnader, bör beaktas. Slutsats: Den mobila DT:n har visat sig höja patientsäkerheten, vilket är en viktig faktor inom vården. Denna enhet har, trots sina nackdelar, stor potential för att underlätta diagnostik hos patienter i kritiska situationer. Förhoppningsvis kommer denna enhet att utvecklas vidare för att användas i mer vardagligt bruk. / Introduction: For patients in need of urgent medical care, the time to diagnosis and treatment is an important factor. The role of the X-ray nurse is important in emergency diagnostics as they are responsible for conducting X-ray examinations. Today, mobile X-ray services, primarily conventional X-ray examinations, are for instance available for unstable patients. These services offer rapid diagnosis, but many urgent issues require examinations using a computed tomography (CT). Aim: The aim of this study was to compile the pros and cons of mobile CT in acute care diagnostics. Method: The study was conducted as a literature review. A systematic literature search was conducted in three medical databases. In total, ten quantitative articles were quality-reviewed and analyzed. Results: It appears in the results that the advantages of a mobile CT are several, such as reduced time for the diagnosis and treatment and reduced workload for the healthcare personnel. A mobile CT also counteracts transport-related complications in high-risk patients. However, it also states that the disadvantages, such as increased radiation dose, inferior image quality and increased costs, should be taken into account. Conclusion: The mobile CT has been shown to increase patient safety, which is an important factor in healthcare. The device, despite its drawbacks, has a great potential to facilitate diagnostics in patients in critical situations. Hopefully, this device will be further developed to be used regularly.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som resulterar i allvarliga konsekvenser. Var tredje kvinna i världen drabbas av fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. I Sverige har under 2022 mer än 38 000 misshandelsbrott mot kvinnor rapporterats. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll i att upptäcka och stödja våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att beskriva röntgensjuksköterskans roll i att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: Denna studie har genomförts som en allmän litteraturöversikt där data samlades in från två olika databaser, PubMed och CINAHL. Tolv vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa studier kvalitetsgranskades, analyserades och presenterades i form av tre kategorier. Resultat: De kategorier som uppkom i resultatet var identifikation av våldets struktur och sammansättning, hinder för upptäckt och bemötandet av våldsutsatta. Resultatet visade att våldsrelaterade fysiska skador uppstår oftast i huvudet, nacken och övre extremiteter. Dessa skador varierar beroende på våldets mekanism och allvarlighetsgrad. Psykiskt våld påverkar kvinnors välmående. Det har visat sig att brist på kunskap, riktlinjer och tid kan hindra våldsutsatta kvinnor och vårdpersonal från att arbeta mot våldsutsatthet. Ett empatiskt och respektfullt bemötande ansågs vara viktigt gentemot våldsdrabbade kvinnor. Slutsats: Kunskap om hur fysiskt och psykiskt våld visar sig är avgörande för upptäckt och hantering av våldsutsatthet. Dessutom kan ett empatiskt bemötande hjälpa våldsutsatta kvinnor att känna sig trygga och villiga att prata om sin utsatthet. Det är viktigt att ha tydliga rutiner och riktlinjer som främjar bättre arbetssätt och säkerställer att adekvata åtgärder vidtas. / Introduction: Violence in close relationships is a problem in society that results in serious consequences. Every third woman in the world suffers from physical, psychological or sexual violence. In Sweden, during 2022, more than 38,000 crimes of assault against women have been reported. Healthcare professionals have an important role in detecting and supporting abused women. Purpose: To describe the radiographer’s role in identifying and encountering abused women in close relationships. Method: This study has been conducted as a general literature review where data were collected from two different databases, PubMed and CINAHL. Twelve scientific qualitative and quantitative studies were quality reviewed, analyzed and presented in the form of three categories. Results: The categories that emerged in the results were identification of the structure and composition of the violence, barriers to detection and encountering victims of violence. The results showed that violence-related physical injuries occur most often in the head, neck and upper extremities. These injuries vary depending on the mechanism and severity of the violence. Psychological violence affects women's well-being. It has been shown that a lack of knowledge, guidelines and time can prevent abused women and healthcare professionals from working against violence. An empathetic and respectful encounter was considered important towards women affected by violence. Conclusion: Knowledge of how physical and psychological violence manifests is crucial for the detection and management of violence. In addition, an empathetic encounter can help abused women feel safe and willing to talk about their situation. It is important to have distinct routines and guidelines that promote better working methods and ensure that adequate measures are taken.