Submitted by Aline Batista (alinehb.ufpel@gmail.com) on 2015-11-03T19:38:10Z No. of bitstreams: 2 Masculinidades em conflito em Um certo Capitão Rodrigo da luta pela hegemonia à masculinidade mit.pdf: 1289121 bytes, checksum: 3137b08e27b8e53242167a94e15cc026 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Approved for entry into archive by Aline Batista (alinehb.ufpel@gmail.com) on 2015-11-04T20:13:52Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Masculinidades em conflito em Um certo Capitão Rodrigo da luta pela hegemonia à masculinidade mit.pdf: 1289121 bytes, checksum: 3137b08e27b8e53242167a94e15cc026 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-11-04T20:15:39Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Masculinidades em conflito em Um certo Capitão Rodrigo da luta pela hegemonia à masculinidade mit.pdf: 1289121 bytes, checksum: 3137b08e27b8e53242167a94e15cc026 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Previous issue date: 2015-04-29 / Sem bolsa / A presente dissertação é um diálogo com os estudos e pesquisas que se preocupam com as construções de gênero, essencialmente norteado pelas pesquisas de Raewyn Connell acerca das masculinidades, focando em seu conceito de masculinidade hegemônica. Sendo assim, nosso objetivo geral é analisar como as masculinidades vão sendo produzidas a partir do personagem Rodrigo Cambará de Um Certo Capitão Rodrigo, de Erico Verissimo. Mais especificamente, observaremos como são as relações que este estabelece com outros personagens tanto os femininos quanto os masculinos, principalmente no que se refere aos aspectos da representação corporal, e de como a construção generificada deste personagem engloba questões vinculadas ao imaginário da guerra. A construção do personagem, calcada nessas relações de gênero, levam-no a se deslocar do campo da masculinidade hegemônica para o da masculinidade mitificada, baseando-se na correlação com o mito do centauro. / This work is a dialogue with the studies and researches concerned with gender constructions, essentially guided by Raewyn Connell researches on masculinities, focusing on his concept of hegemonic masculinity. Thus, our overall objective is to analyze how masculinities are being produced from the character of Rodrigo Cambara from A Certain Captain Rodrigo, by Erico Verissimo. More specifically, we will observe how the relationships that he establishes with other characters both female as well male, especially regarding to aspects of body representation, and how the gendered construction of this character encompasses issues linked to the imagery of war. The construction of the character, based on these gender relations leads him to move from the field of hegemonic masculinity to the mythologized masculinity, based on the correlation with the centaur myth.

Låt oss män sköta röstandet, så får ni sköta hemmet utgör en kvalitativ innehållsanalys som syftade till att belysa hur åtta spelfilmer framställer genus utifrån Raewyn Connells fyra genusdimensioner. Genusdimensionerna utgör likaså undersökningens teoretiska ramverk. Forskningsfrågorna löd följaktligen: ”Hur synliggörs genusstyrd makt i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?”, ”Hur synliggörs genusbaserad arbetsfördelning i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?”, ”Hur synliggörs genusstyrda förväntningar i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?” och ”Hur synliggörs känslomässiga relationer i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?”. Undersökningen åskådliggör att det främst är genusstyrda förväntningar, i form av förväntningar på kvinnor, som illustreras i spelfilmerna vilket följs av genusstyrd makt bestående av sexuellt våld samt fäders och makars makt över döttrar respektive fruar. Känslomässiga relationer och genusbaserad arbetsfördelning påträffas i minst omfattning. Utifrån detta konstateras även spelfilmernas potential i gymnasieskolans värdegrundsarbetet genom samhällskunskapsämnet genom dess förankring till de värden kring jämställdhet, demokrati och sociala livsvillkor som gymnasieskolan ämnar att förmedla.

I detta självständiga arbete analyseras Jens Lapidus spänningsroman Snabba Cash och dessfilmadaption Snabba Cash regisserad av Daniel Espinosa. Båda verken har kommit att nå enbred publik inom litteratur och film. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur skönlitteraturoch film genom olika gestaltningar av samma karaktärer kan bidra till att befästa olika typerav maskulinitet och stigmatiserade samhällsbilder, vilka inte nödvändigtvis står i paritet medvarandra. Arbetets teoretiska ramverk grundas dels i Connells och Mallansmaskulinitetsteorier, som fokuserar på relationerna inom genusstrukturen och skillnaderna imaskulinitetsskapandet, dels i Goffmans teori om stigmatisering som synliggör effekternamed olika typer av gestaltning. I resultatet framgår att det skett förskjutningar ifilmatiseringen av romanen vad gäller gestaltningen av karaktärerna och derasmaskulinitetsskapande. I filmatiseringen har gränsdragningen mellan män med olika etniskapåbrå blivit iögonfallande och utgör den huvudsakliga diskussionen genom hela arbetet.Nyckelord: Jens Lapidus, Daniel Espinosa, maskulinitet, genus, genusstrukturer, etnicitet,

Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

This study investigates the impact of masculinity norms on the male and female characters in the novel En finir avec Eddy Bellegueule (2014) by Édouard Louis and seeks to understand how these norms affect their relations. The study is using the theories of Raewyn Connell and Simone de Beauvoir to answer the main research question. The findings show that the masculinity norms have an effect on men’s options regarding education and employment, and by extension, their quality of life because of their reluctance towards medicine. Moreover, the masculinity norms keep homosexual men in a subordinate position. The same norms affect women’s liberation and reduce their opportunities to work outside the household, the norms also affect their relations to other women. In conclusion, the findings show that the prevailing masculinity norms have a negative impact on life of both men and women in the book, and their relations. The findings also shows that the masculinity norms maintain women in a subordinate position.

I denna uppsatsen undersöks det hur den 26 åriga esports-proffset Epitácio "TACO" de Melo representeras på den egna- samt esportsföretaget Godsents Instagram. Analysen har gjorts utifrån Raewyn Connells maskulinitetsperspektiv och vad det kan tänkas göra för avstamp på följarna. Undersökningen har genomförts via en kvalitativ-observerande textanalys. Från vardera Instagramflöde har jag valt ut nio representerande bilder. Bilderna har analyserat genom en mall som skapades utifrån textanalysens principer. Godsent och de Melo har tillsammans skapat en internetpersona som representerar det maskulina idealet som dominerar esportsvärlden. Detta idealet avtecknar sig ur ett ideal som är aggressivt, våldsamt och dominant. Förvisso är inte detta den enda representationen som är synlig men den som ger starkast intryck. Som micro celebrity kultiverar Taco sina fans genom värderingar och budskap och på så sätt bär ett ansvar, framförallt när publiken i esport är så ung. Denna representationen motverkar möjligheten för andra grupper i samhället att ta del av samfundet. / This thesis investigates how the 26-year-old esports professional Epitácio "TACO" de Melo is represented on his own- and the esports company Godsent's Instagram. The analysis has been made from Raewyn Connells masculinity perspective and the possible impact this can generate on his followers. The survey was conducted via a qualitative-observational text analysis. From each Instagram feed I have selected nine representative images for the analysis. The analysis is through a template that was created based on the principles of text analysis. Godsent and Taco have together created an internet persona that represents the masculine ideal that dominates the esports world. This ideal stands out from an ideal that is aggressive, violent and dominant. Certainly this is not the only representation that is visible but the one that gives the strongest impact. As a micro celebrity, Taco cultivates his fans through values and messages and thus bears a responsibility, especially when the audience in esports is so young. This representation counteracts the opportunity for other groups in society to take part in the esports society.

The purpose of this essay is to show that what defines a hero is far more complicated than the prolific author and mythological expert Joseph Campbell would have one believe – in his view, heroic qualities stem from a certain type of chosen individual and reoccurring narrative motifs without taking social structures and masculinity into account. By analyzing the characters Beowulf and Odysseus through a filter, consisting of Campbells model of the “hero’s journey” along with perspectives provided by studies in the masculinity field done by Raewyn Connell and Jørgen Lorentzen together with Claes Ekenstam, this essay concludes, in short, the following: applying Campbells model of the hero does reveal several similarities between the two characters, though it ultimately fails to prove any deeper connection. The aspects brought into focus by utilizing different concepts of masculinity however, proved to be more enlightening, with the most notable conclusion that the various tests forced upon both Beowulf and Odysseus mirror Raewyn Connells concept of “the hegemonic masculinity”, which in essence means that the most elevated masculine qualities existing in the context of the book are also the same ones being targeted by the antagonistic forces present in the story.

Denna studie belyser hur positiva attityder till sexköp relaterar till kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Tidigare forskning har visat att gruppen sexköpare består av en heterogen skara av män, och studier av dessa mäns bevekelsegrunder för att köpa sex har också genomförts. Forskning har även lyft fram hur sexköp normaliseras när män interagerar och samarbetar med varandra på prostitutionsforum. I denna studie åskådliggörs istället hur sexköpande män upprätthåller en positiv hållning till sexköp i en kontext där ett starkt motstånd mot sexköpet föreligger. Materialet som undersöks utgörs av en diskussionstråd som är hämtad från det internetbaserade forumet Flashback Forum, och som går under rubriken ”Varför köper ni sex?”. I studien tillämpas Hirdmans teori om genussystem samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet, och genom den kritiska diskurspsykologins metodologi analyseras hur bilden av sexköp som en legitim handling sammanvävs med såväl könsspecifika normer som med sexköparnas känsloliv. Resultatet visar att framställningen av sexköpet som en legitim handling utgörs av en samling motsägelsefulla föreställningar som aktualiseras i en dynamisk process, vilken anpassas i förhållande till det motstånd som sexköpet möter. Sexköparna ger uttryck för en maskulinitet som inbegriper ett berättigande till kvinnans kropp, och den prostituerade kvinnan uppfattas vara ett bruksföremål på en marknad. Samtidigt beskrivs sexköpet som en frivillig affärstransaktion mellan jämlika parter. Männens förhållande till sina sexköp och till kvinnor präglas av känslor. De känner sig förorättade och förfördelade på det sexuella planet i relation till kvinnor, men samtidigt upplever de sig själva som altruistisk välgörare i bemärkelsen att de hjälper kvinnor genom att köpa sex.

Denna uppsats analyserar och diskuterar porträtteringen av homosexuella män och homosexuella kvinnor i film. Porträtteringen diskuteras huvudsakligen genom linsen av genus och heteronormativitet i filmerna Brokeback Mountain (2005), Carol (2015),Love, Simon (2018) och But I’m a Cheerleader (1999). Meningen med uppsatsen är att se om det finns tydliga skillnader mellan porträtteringen av homosexuella män och homosexuella kvinnor. Resultatet visar att i dessa fyra filmer det finns fler likheter än skillnader när det kommer till porträttering utifrån perspektivet av genus och heteronormativitet. Slutsatsen av studien är att trots de få skillnaderna i porträttering av homosexualitet mellan män och kvinnor blir filmerna om män mer uppmärksammade i populärkulturen, vilket uppsatsen inte finner ett svar till varför.

Uppsatsen undersöker hur marxistiska och maskulinitetsteoretiska maktstrukturer påverkar relationerna mellan de fyra huvudkaraktärerna i Stig Dagermans dramatext Streber. Karaktärerna analyseras utifrån texten i Judasdramer från 1949. Analysen utgår ifrån repliker, karaktärsbeskrivningar och scenanvisningar. I uppsatsen analyseras hierarkiska positioner utifrån den marxistiska teorin med fokus på klasstillhörighet och socioekonomiska förutsättningar, följt av maskulinitetsteorin med fokus på maskulinitetstyper samt maskulinitetsnormer. De bägge analysperspektivens resultat sammanförs i ett intersektionellt perspektiv och används för att placera in karaktärerna i schematiska modeller. Dramat har inför analysen delats in i tre delar vilket innebär att man genom analysen följer karaktärernas utveckling genom tre olika schematiska modeller. De schematiska modellerna och analyserade exemplen visar slutligen hur olika ekonomiska, sociala och könsrelaterade maktfaktorer påverkar relationerna mellan dramats huvudkaraktärer samt deras relationer till övriga av dramats karaktärer.