Min studie och mitt syfte riktar sig mot pedagogers användning av barnboken i den dagliga verksamheten på förskolan. Utifrån användandet av barnboken så har jag valt att rikta mitt fokus mot ett genusperspektiv. Mitt syfte är därför att också titta närmare på om/hur pedagoger använder sig av barnboken i sitt genusarbete i förskolan. Mina frågeställningar är: Hur använder pedagoger, enligt dem själva, barnboken i den dagliga verksamheten? Och hur förhåller sig pedagoger till användningen av barnboken som ett pedagogiskt verktyg när det kommer till arbetet kring genus i förskolan? Jag valde att använda mig av metoden intervjuer i min studie för att kunna få pedagogers svar utifrån mina frågor. Jag har gjort en undersökande studie där jag har valt att intervjua två pedagoger från en kommunal förskola och två pedagoger från en fristående förskola. Jag har sammanställt förskolorna och sedan tittat på och jämfört svaren utifrån mina valda teoretiska perspektiv. Det färdiga resultatet visar på att barnboken används dagligen på de bägge förskolorna och att genus är något som pedagogerna alltid är medvetna om. / My study and my purpose is focused on teachers' use of children's literature in the daily activities in preschool. Based on the use of the children's book, I have chosen to aim my focus towards a gender perspective. My purpose is also to look into whether/how teachers use children's literature as a means to problematize gender. My questions are: How, according to themselves, do educators use children's literature during daily activities in preschool? And what are the attitudes of these educators to the use of children's literature as an educational tool when it comes to problematizing gender in preschool? I chose to work with interviews in my study to get teachers answers based on my questions. I have made an investigative study where I have chosen to interview two teachers from a public preschool and two teachers from an independent preschool. I have compiled the preschools and then looked at and compared the answers from my chosen theoretical perspective. The final result shows that children's literature is used daily in both of the preschools and that gender is something that educators always keep at the back of their minds.

<p>Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever.</p><p> </p><p>Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden.</p><p>Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv. I arbetet bearbetas egna hypoteser kring vad det är man kanske kan förbättra i undervisningen med högläsning som redskap i förhållande till forskningsrelaterade aspekter.</p><p>Läsaren kan ta del av litteraturstudien och undersökningsresultaten för att skapa sig en bild kring vilka av forskningsresultaten som fått genomslag i pedagogernas arbete.</p><p> </p> / <p>This examination project illustrates the knowledge and consciousness of seven separate teachers' concerning how to adopt reading aloud when teaching. The teachers results are related to research made in a comparative prospect.</p><p>Reading research stresses the importance of reading aloud to young children not only for pleasure but for a variety of reasons. The aim of this study is to learn how and why teachers read aloud to young children and if they are aware of the fact that reading aloud can be used for stimulating the development of word, language and reading comprehension. The result show that the most experienced and well educated teachers are those who use reading aloud not only for pleasure, but for above reasons, compared with less experienced and less educated teachers. Thus, this highlights the importance of having a deep understanding of how children can benefit from teachers' reading aloud.</p><p>The reader may take part of the compilation to get a deeper insight and deeper understanding of the result of this examination.</p> / Uppsatsen skrevs ursprungligen vid Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL) men har efter Lärarhögskolans sammanslagning med Stockholms universitet flyttats till Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling (USOS).

Studien behandlar ämnet högläsning där syftet är att undersöka hur lärare i årskurs 1 beskriver sitt arbete med högläsning i undervisning. Undersökningen är kvalitativ där fem lärare har deltagit genom semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna för studien är: Vilken inställning har lärare till högläsning? Varför använder lärare sig av högläsning? Vilka arbetssätt använder lärare vid högläsning? Studiens teoretiska utgångspunkt är Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv som utgår från att människor lär tillsammans. När elever ges möjligheter att utbyta tankar med en kunnig person kan den proximala utvecklingszonen utnyttjas och elever kan få stöd i form av scaffolding enligt perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en positiv inställning till högläsning. De anser att högläsning kan bidra till flera positiva effekter för elever, då de kan lära sig hur man tar sig an en text, få syn på hur språket är uppbyggt och att deras läsförståelse kan förbättras. I undervisning har lärarna flera olika syften med högläsning som exempelvis läsupplevelse och för att öka elevers läsförståelse. Det är vanligt att lärarna modellerar lässtrategier genom att förutspå, klargöra, ställa frågor och sammanfatta. / The study deals with the topic of reading aloud where the purpose is to investigate how teachers in grade 1 describe their work with reading aloud in teaching. The study is qualitative where five teachers have participated through semi-structured interviews. The questions for the study are: What attitude do teachers have to read aloud? Why do teachers use reading aloud? Which methods do teachers use with reading aloud? The theoretical starting point of the study is Lev Vygotsky's socio-cultural perspective, which assumes that people learn together. When students are given the opportunity to exchange thoughts with a knowledgeable person, the proximal development zone can be utilized and students can receive support in the form of scaffolding according to the theory. The result shows that the participating teachers have a positive attitude towards reading aloud. They think that reading aloud can contribute to several opportunities for students as they can learn how to approach a text, get an overview of how the language is structured and that their reading comprehension can be improved. In teaching, the teachers have several different purposes with reading aloud such as reading experience and to increase students reading comprehension. It is usual that the teachers model reading strategies by predicting, clarifying, asking questions and summarizing.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar och genomför undervisning för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Syftet är vidare att undersöka hur lärare rapporterar att de bidrar till elevers motivation och läsintresse. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur beskriver lärare begreppet läsförståelse? Vilka olika aktiviteter och strategier använder lärare som syftar till elevers läsförståelse i undervisningen? Vad är, enligt lärare, viktigt för att väcka elevers intresse och motivation till att utveckla läsförståelse? Studien har en sociokulturell teoretisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med verksamma lärare som arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Vid analys av data har tematisk analys använts. Resultatet visar att lärare arbetar på ett varierat sätt med olika modeller, strategier och arbetsuppgifter. Ett framträdande arbetssätt bland studiens deltagare var arbete med högläsning och textsamtal där strategier bearbetades på olika sätt genom modellering och stöd av lärarna. En slutsats är att samtliga lärare använder sig av modeller som Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QtA), Transactional Strategies Instruction (TSI) och En läsande klass. / The aim of this study is to find out how teachers describe their work and the implementation of teaching to develop students' reading comprehension in grade 1-3. The aim is further to investigate how teachers report that they contribute to students' motivation and reading interest. In order to achieve the aim of the study, research questions were formulated: How do teachers describe the concept of reading comprehension? What different activities and strategies do teachers use for pupils' reading comprehension in teaching? What is, according to teachers, important for arousing students' interest and motivation for developing reading comprehension? The study has a socio-cultural theoretical approach and is based on qualitative semi-structured interviews. Interviews have been conducted with teachers who work on developing students' reading comprehension in grades 1-3. When analyzing data, thematic analysis has been used. The result shows that teachers work in a varied way with different models, strategies and tasks. A prominent way of working reported by the study participants was work with reading and text conversations where strategies were processed in different ways by modeling and support by the teachers. One conclusion is that all teachers use models such as Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QTA), Transactional Strategies Instruction (TSI) and A reading class.

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area. The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al. showed children to develop through reading aloud were also used to interpret the result. The result showed that the teachers have two main purposes for the reading aloud sessions: relaxation and a structured occasion for learning. Two of the teachers use the project “A Reading Class”. The teachers say that the reading aloud creates a sense of community in the classroom when the children share the same reading experience. There are usually conversations during the sessions, but most conversations take place during the structured learning occasions. The teachers’ main motive for reading aloud is the ambition to develop an interest in books among the children, leading them into their own reading development. They want to give the children an entrance to the literary world.

Abstract Reading aloud can give pupils a chance to experience what reading involves and an opportunity to discover new worlds. The aim of the study is to arrive at an understanding of the possibilities for conversation and activities that can be provided by teachers’ work with reading literature aloud in the classroom in grade 3. We proceed from questions about how the teaching of reading is organized and how the teachers talk to the pupils about the text. To achieve the aim and answer the questions, two observations were conducted. The study uses the concepts of sequential reading elements and text movability as analytical tools. The result shows that work is mainly done before and after the reading aloud. This takes the form of involving the pupils in predicting what will happen in the plot, discussing, and working with written assignments. The teachers give the pupils a chance to talk about new words, to sum up the contents, to read between the lines and discuss the author’s intention with the text. Our study shows that the way two teachers organize reading aloud gives pupils opportunities in different ways to discuss and work with literary texts.

Studiens syfte är att undersöka vilken stöttning elever får i undervisningen av en faktabaserad text genom att se till vilka läsaktiviteter som sker i undervisningen kring texten, samt ur vilka förhållningssätt texten behandlas under lärarens högläsning. För att undersöka studiens infallsvinklar observerades en lektion i naturorienterande ämnen i en klass i årskurs 5. Därefter undersöktes resultatet med analysmetoderna läsförloppet och textrörlighetsmodellen. Resultatet visar att läraren behandlar samtliga steg inom läsförloppet och samtliga textrörlighetstyper inom textrörlighetsmodellen men att en faktor inom läsförloppet respektive textrörlighetsmodellen behandlas svagt. Eleverna visar textrörlighet som liknande lärarens, därmed kan slutsatsen dras att lärarens visande av förhållningssätt påverkar eleverna i undervisningen.

<p> </p><p><strong><p>Abstract</p></strong><p>My curiosity of students' use of images for reading led me to seek knowledge of the students view on the text illustrations in the literature and through interviews. This study is about how pupils in the school year 2 experience reading, especially with images. The purpose is to investigate the significance of illustrations in reading for students in school year 2. I also want to find out how students see themselves as readers and how the survey material believes that the students comprehend reading. Eight children, both girls and boys have participated in the interview. They had to read from three books in different formats with the same approach and questions. Interview and reading aloud were recorded and analyzed. The results suggest that the students are not always aware of their own development of reading process and the importances of the images are not considered as high among students. Notably, many of them used the images to get the information they needed to answer questions. Those who read other than books at home believe that they do not read, even if reading is about decoding information and messages. ´The broadens the concept of text´, which means that the text also includes the message that is mediated by other than through the written word, seems unfamiliar to the students. You can see that it is of importance for their reading comprehension among the students who read a lot at home.</p></p> / <p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>Min nyfikenhet över elevernas användande av bilder vid läsning ledde mig till att söka kunskap om elevernas syn på textillustrationer, i litteratur och genom intervjuer. Den här studien handlar om hur elever i skolår 2 upplever läsning, och då främst med bilder. Syftet består i att undersöka vad illustrationer kan ha för betydelse vid läsförståelse för elever i skolår 2. Jag vill också ta reda på hur eleverna ser sig själva som läsare och var eleverna befinner sig enligt olika kartläggningsmaterial om läsförståelse. Åtta barn, både tjejer och killar har deltagit i intervjun. De fick läsa högt ur tre böcker i olika format med samma tillvägagångssätt och frågor. Intervju och högläsning har spelats in och analyserats. Resultatet tyder på att eleverna inte alltid är medvetna om sin egen läsutvecklingsprocess och att betydelsen av bilder inte anses så stor bland eleverna. Noterbart är att många av dem använde sig av bilderna för att få den information de behövde för att svara på frågorna. De som läser annat än böcker hemma anser sig inte läsa, även om det innebär att avläsa information och meddelanden. Det vidgade textbegreppet, som innebär att text också innefattar budskap som medieras på annat sätt än genom det skrivna ordet, verkar obekant för eleverna. Det märks att det är av betydelse för deras läsförståelse bland de elever som läser mycket hemma.</p></p>

Abstract My curiosity of students' use of images for reading led me to seek knowledge of the students view on the text illustrations in the literature and through interviews. This study is about how pupils in the school year 2 experience reading, especially with images. The purpose is to investigate the significance of illustrations in reading for students in school year 2. I also want to find out how students see themselves as readers and how the survey material believes that the students comprehend reading. Eight children, both girls and boys have participated in the interview. They had to read from three books in different formats with the same approach and questions. Interview and reading aloud were recorded and analyzed. The results suggest that the students are not always aware of their own development of reading process and the importances of the images are not considered as high among students. Notably, many of them used the images to get the information they needed to answer questions. Those who read other than books at home believe that they do not read, even if reading is about decoding information and messages. ´The broadens the concept of text´, which means that the text also includes the message that is mediated by other than through the written word, seems unfamiliar to the students. You can see that it is of importance for their reading comprehension among the students who read a lot at home. / Sammanfattning Min nyfikenhet över elevernas användande av bilder vid läsning ledde mig till att söka kunskap om elevernas syn på textillustrationer, i litteratur och genom intervjuer. Den här studien handlar om hur elever i skolår 2 upplever läsning, och då främst med bilder. Syftet består i att undersöka vad illustrationer kan ha för betydelse vid läsförståelse för elever i skolår 2. Jag vill också ta reda på hur eleverna ser sig själva som läsare och var eleverna befinner sig enligt olika kartläggningsmaterial om läsförståelse. Åtta barn, både tjejer och killar har deltagit i intervjun. De fick läsa högt ur tre böcker i olika format med samma tillvägagångssätt och frågor. Intervju och högläsning har spelats in och analyserats. Resultatet tyder på att eleverna inte alltid är medvetna om sin egen läsutvecklingsprocess och att betydelsen av bilder inte anses så stor bland eleverna. Noterbart är att många av dem använde sig av bilderna för att få den information de behövde för att svara på frågorna. De som läser annat än böcker hemma anser sig inte läsa, även om det innebär att avläsa information och meddelanden. Det vidgade textbegreppet, som innebär att text också innefattar budskap som medieras på annat sätt än genom det skrivna ordet, verkar obekant för eleverna. Det märks att det är av betydelse för deras läsförståelse bland de elever som läser mycket hemma.

Under vår utbildning till lärare i tidiga åldrar har vi fått kunskap om läsningens betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling. I anslutning till vår verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell läsning och högläsning är ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lärare oftast har som syfte och mål att generera kunskap när det gäller elevers individuella läsning och högläsning. Vår nyfikenhet på hur elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår uppkom då vi stött på flera studier som behandlar området ur ett lärarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gå till primärkällan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen på ett stimulerande sätt för eleven. Tidigare forskning har bland annat kommit fram till att det är betydelsefullt att elever får läsa individuellt dagligen om sådant som intresserar dem. Även högläsningen är en viktig del i undervisningen, både för äldre och yngre elever. Med utgångspunkt i detta är vårt syfte formulerat; Syftet med vår studie är att undersöka elevers läsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolår.   Vi har använt oss av en kvantitativ enkätstudie som lade grunden till utformningen av den efterföljande kvalitativa studien där intervju användes som metod. Vår avsikt var att jämföra elevers läsvanor och upplevelser av litteratur utifrån variablerna kön, ålder och läsförmåga. Av resultatet framkom att elever har en positiv inställning till läsning och de vill gärna läsa mer. Studien visar också att högläsning är ett vanligt förekommande i både årskurs 2 och årskurs 5 trots att litteratur visar att högläsning avtar med stigande ålder. Innan vi genomförde vår studie hade vi en föreställning om att individuell läsning (bänkboksläsning) ofta används som tidsutfyllnad. Detta styrks delvis i vår studie då respondenterna i årskurs 5 uppger att de ofta får läsa när de får en stund över. Andra slutsatser som framkom i vår studie är att eleverna läser individuellt flera gånger i veckan men uppföljning av denna läsning är sällsynt. Både i årskurs 2 och årskurs 5 läser läraren högt för eleverna flera gånger i veckan men det är dock vanligare att eleverna i årskurs 5 läser högt för varandra i jämförelse med årskurs 2. I diskussionen lyfter vi bland annat att läraren har en betydande roll för elevers läsvanor då han eller hon är deras läsande förebild i klassrummet. / During our education to become teachers in the early ages we have gained knowledge about the importance of reading for the language development and also for the read - and typing development. In connection to our practical education with children we have seen that individual reading and reading aloud is commonly anticipated when teaching. Most often teachers have a purpose with reading, which is for the pupils to generate knowledge. Our curiosity about children’s reading habits and literature experiences in early ages developed after having encountered several studies about the subject from a teacher’s point of view. Although we found it more interesting to look at it from the pupil’s perspective, since one has to go to the primary source, the pupil, to be able to develop and create the tutoring in a stimulating way. Past research in the area shows among others that it is important for pupils to read individually each day about things that are at interest to them. Reading aloud is an essential part of the tutoring as well, both for younger and older pupils. With these facts in mind, we could form an objective of this study; To research the reading habits and literature experiences of pupils in the early ages at school.   We have used a quantitative questionnaire study that laid the foundation for the design of the subsequent qualitative study where interview was used as a method. Our intention was to compare students' reading habits and experiences of literature based on the variables gender, age and literacy. The results show that students have a positive attitude to reading and they would like to learn more. The study also shows that reading aloud is a common practice in both years 2 and 5 although the literature shows that reading aloud subsides with age. Before we implemented our study, we had an idea of the individual reading (bench book reading) often is used as time filler, and a part of our study confirms this thought since the respondents in year 5 said that they often read when they get a moment over. Some other conclusions that were made from our study are that the pupils do read several times per week, but this reading is rarely followed up.  Both in classes 2 and 5 the teacher reads aloud to the pupils numerous times per week, although it is more common that the pupils in class 5 read aloud to each others compared to the ones in class 2. In the discussion of this study we, among other things, emphasize the role of the teacher when it comes to the reading habits of the pupils, as he or she is their role model of reading in the classroom.