The paper describes a study on reading aloud to a group of four women with mild or moderate dementia living in a nursing home. The purpose of the study was to examine what reactions the reading aloud creates and if the reactions are different if the literature is written in common Swedish or in easy-to-read Swedish. Original and easy-to-read version of the book "The Lady with the Camelias" by Alexandre Dumas was chosen for reading aloud. The study was conducted in two separate parts with four reading sessions in each part. All sessions were filmed with two cameras, one of them focusing the group and the other focusing one individual. Reader was a caregiver at the womens nursing home.The videofilms have been transcribed and the data has been worked up with a qualitative content analysis. The result has thereafter been analysed on the basis of Erving Goffman´s theory of presentation of self together with relevant research. The study shows that the reading aloud awakened many different reactions, especially among the most verbal women. Three out of four women show a greater amount and more varied reactions during the reading ssions with easy-to-read literature. Alas, it is not possible to draw any certain conclusions about the importance of easy-to-read. One reason is the restricted size of group. Another reason is the difference in picture material between the texts which affected the reader´s activity. In spite of these limitations, the study shows that reading aloud can be stimulating for persons with dementia, even in moderate stage. The study also shows that the reader plays an important part in contributing to reactions in the group and especially in the more severely demential women.

According to the Swedish preschool policy documents all children should have the same opportunities to develop their early language skills regardless of their social background. The purpose of this study is to investigate how preschool teachers work with children's early literacy and language development with focus on reading aloud. The reason is to investigate how the preschool teachers work to create an environment that stimulates children's literacy and language development. Another intention is to study how often reading aloud occurs in the children's home environment and what the preschool teachers thoughts are about that. The study is based on interviews with four preschool teachers and surveys that were answered by parents. This study's theoretical perspective is based on development and learning occuring through social contexts.The conclusions of the study is that the preschool teachers find it very important for the children to get their early literacy and language development stimulated and that they work to create an environment that fulfills this. The preschool teachers were not sure about if reading aloud in the children's home environment occurred. Whether or not, if reading aloud occurs at home the teachers believe that children will get their early language development and literacy at the preschool anyway. The surveys showed that all the parents read to their children at least once a week and it seemed that they thought it was meaningful. Key words: Social background, early language development, literacy, reading aloud, home environment. Nyckelord: Social bakgrund, tidig språkutveckling, litteracitet, högläsning, hemmiljö

Sammanfattning Mitt examensarbete strävar efter att ta reda på högläsningens betydelse för barns framtida läsinlärning och läslust. Genom litteratur och forskning inom ämnet belyser jag olika effekter som högläsning kan ge. Forskning inom området visar att föräldrar läser mindre för sina barn idag än tidigare, en trend som verkar hålla i sig För att se hur högläsningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, där eleverna är 6-8 år, innehåller arbetet en föräldraenkät där frågor angående högläsningsvanor återfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkätundersökning med syftet att ta reda på vad de tycker om högläsning samt om någon läser för dem hemma.   Arbetet innehåller även två intervjuer med lärare där deras tankar och arbetssätt redovisas, lärarnas åsikter och arbetssätt kopplas sedan till litteratur inom ämnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att högläsning är så mycket mer än bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lärarna visar på många positiva effekter som högläsning kan ge. Lärarna berättar att syftet med deras högläsning är att ge eleverna en skön stund, där de kan varva ner och bara njuta. De talar också om att målet med högläsning är att väcka elevernas läslust samtidigt som eleverna får en chans att utveckla sina tankar och sin fantasi. I slutändan hoppas lärarna att högläsningen inspirerar eleverna att vilja läsa själva.    I arbetet belyser jag ett bokprojekt, som innebär att barn i förskoleåldern får gratisböcker av kommunen. Projektet bekostas av Bildningsnämnden i kommunen och har pågått i snart 20 år. Via föräldraenkäten har jag samlat in fakta om hur vanligt det är att hämta sin gratisbok samt vad föräldrarna har för tankar och åsikter om bokprojektet. Resultatet av min undersökning överensstämmer inte riktigt med bibliotekets resultat när det gäller andelen barn, som hämtar ut sina böcker. Enligt biblioteket hämtar 80 % sina böcker medan min undersökning visar att 65 %.hämtar sina gratisböcker. Föräldrar, som inte hämtat ut sina barns böcker gav flera orsaker till detta, det vanligaste svaret var dock att de helt enkelt glömt det De föräldrar som hämtat sina barn böcker uttalade sig positivt om bokprojektet, där tonvikten låg på hur viktigt det är med böcker för barn. / Abstract  The purpose with my thesis work is to provide information about the importance of reading aloud for children’s future reading comprehension and inclination to read. Thru literature and resurge within the subject I highlight different effects that reading aloud can accomplish. Resurge within the subject shows that parents today read less to their children than earlier, a trend that seems to continue. To see how the reading aloud habits look like in an ordinary class my work contains a parent survey where these issues are to be accounted for in the results section. Even the pupils has participated in a survey with the aim to find out what they think about reading aloud and if someone read to them at home.     The work also includes two interviews with teachers where their thoughts and practices are presented, teachers’ opinions and practices are then connected to the literature on the subject in a discussion. The results of my survey show that reading aloud is so much more than just cozy. The literature and the interviewed teachers say that the purpose shows the many positive effects that reading aloud can provide. Teachers tell us that the purpose of their reading aloud is to give the students an enjoyable time, where they can unwind and just enjoy. They also talk about the goal of reading aloud is to arouse students' love of reading while the students get a chance to develop their thoughts and imagination. In the end, the teachers hope that reading aloud will inspire students to read to themselves.    The work highlights a book project, which means that preschool children receive free books from the municipality. The project is paid for by the educational board of the municipality and has been going on for almost 20 years. Through the parent survey, I have gathered facts about how common it is to collect the free book and what the parents think about the book project. The results of my study do not match properly with the library results in the proportion of children who pick up their free books. According to the library fetches 80% their books while my survey shows that 65% pick up their free books. Parents who have not picked out their children's books gave several reasons for this; the most common answer was that they simply forgot it. The parents who picked their children books spoke positively about the book project, stressing the need on the importance of books for children.

Background:  Existing research shows that both biological and social factors contribute to early language development. Reading out loud and active interplay with infants and toddlers have been highlighted as positive factors for development of understanding and vocabulary. The preschool functions as an equalizing environment, as it provides equal opportunities for children with various life conditions to develop their language skills. However, there are notable differences in language development in children from homes with low and high income and education levels, respectively. The Språkstegen project has therefore been implemented as an intervention. The basic idea of Språkstegen is that the child service nurses, who conduct the home visits at month 8, introduce a book gift, which is read aloud for the child in active interplay. The nurses also provide parents with tools and information to support the activity. Aims: The aim is to understand child service nurses’ experiences of participating in a project that seeks to improve the language development of infants and toddlers. Method: Data collection has been conducted through semi-structured interviews of child service nurses. The collected data have been transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis. The collection was delimited to public and private health care facilities in Blekinge county, Sweden. Results: The respondents are positive towards Språkstegen as intervention. They report that parents and children are satisfied, and that parents are inspired by the possibilities with early reading and the tools available for stimulating interplay during reading. Conclusions: Språkstegen makes it possible to reach more parents and provide knowledge and tips to support early language development through active interplay and reading aloud. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat att det finns både biologiska och sociala faktorer som påverkar små barns språkutveckling. Högläsning och aktivt samspel med barn från tidig ålder har lyfts upp som en positiv faktor både för språkförståelse och ordförråd. Förskolan fungerar som en utjämnande verksamhet, då barn från med olika livsvillkor ges lika möjlighet att utveckla sitt språk. Det finns dock tydliga skillnader avseende språkutvecklingen mellan barn från hem med hög respektive låg utbildningsnivå och ekonomisk status. Projektet Språkstegen har därför lanserats som en intervention. Språkstegens grundläggande idé är att BHV-sjuksköterskorna som utför hembesöket och barnets åttamånaderskontroll också introducerar en bok. Under besöket läser BHV-sjuksköterskan bokgåvan högt för barnet och samtalar också med föräldrarna om läsningens och det aktiva samspelets betydelse. Syfte: Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att medverka i ett projekt med avsikten att förbättra språkutvecklingen hos små barn. Metod: Datainsamling har utförts via semistrukturerade intervjuer av BHV-sjuksköterskor. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och har därefter analyserats med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen begränsades till offentliga och privata vårdcentraler i Blekinge län. Resultat: Respondenterna är positiva till Språkstegen som intervention och rapporterar att föräldrar och barn är nöjda samt att många blivit inspirerade av möjligheterna med tidig läsning och verktygen för att förbättra samspelet med barnet under läsning. Slutsats: Språkstegen gör det möjligt att nå fler föräldrar och ge dem kunskap och tips för att stötta barnens språkutveckling genom interaktiv högläsning. Projektet bidrar också till att ge föräldrarna en bättre förståelse för vikten av samspel med barnet genom högläsning.

Denna studie handlar om läsinlärning, läsutveckling, och lässvårigheter med fokus på de svagare eleverna. Syftet är att undersöka och beskriva hur lärare arbetar med läsningens olika delar i skolan. Syftet berör även läsinlärning- och läsutvecklingens olika steg och hur lärare arbetar praktiskt med läsningen i skolan och lässvårigheter för elever, samt hur lärare arbetar med de nämnda eleverna. Mitt val av metod är intervjuer och jag har intervjuat tre lärare som är verksamma i årskurserna F–3 med fokus på de ovan nämnda inriktningarna kring läsning. Även en specialpedagog intervjuades för att få en bredare syn på och kunskap inom just lässvårigheter. Resultatet visade sig att vid läsinlärning, läsutveckling och lässvårigheter stämmer det väldigt bra överens med vad tidigare forskning och litteraturen anser kring läsning hos elever. Till exempel att elevers inlärning utvecklas väldigt bra om lärare lär ut på ett lekfullt och lustfyllt sätt. / This study is about learning to read, reading development, and reading disabilities with focus on the weaker students. The purpose is to investigate and describe how teachers work with the various parts of reading development in school. The purpose also concerns different steps in the learning procedure of reading and how teachers practice this in the classroom, with the main focus on pupils with reading disabilities. My choice of method are interviews and I have interviewed three teachers who work in grades F–3 focusing on the above-mentioned reading directions. A special educator was also interviewed to gain a broader view and knowledge about reading disabilities. After analyzing the data one conclusion is that the result is very consistent with earlier studies and research regarding learning to read, reading development and reading disabilities. For example, pupils’ learning develops very well if the teachers learn in a playful and pleasing way.

Syftet med denna studie var att undersöka de didaktiska val förskollärare gör i samband med läsvilan. Empirin till studien samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen av empirin gjordes med hjälp av en fenemenografisk analysmodell i sju steg som synliggör hela analysprocessen. Läsvilan är en aktivitet som vanligtvis förläggs efter lunch i svenska förskolor. Barnen som deltar på läsvilan är de som inte längre sover på dagen under sin tid på förskolan. Läsvilan ses traditionellt som en aktivitet där förskollärarna läser högt ur en bok i syfte att barnen ska varva ner. Studiens resultat visade att förskollärarna gör didaktiska val där de beaktar de didaktiska frågorna: vad, hur och varför inför läsvilan. Resultatet visade att förskollärarna använder läsvilan som ett sätt att utveckla barns språk samt till att kompensera för brist på högläsning i hemmet hos vissa barn. Dessutom synliggör denna studie att förskollärarna gör medvetna val när de väljer böcker att högläsa ur vid läsvilan samt hur förskollärarna menar att högläsning är språkutvecklande för barnen. Studien pekar vidare på att förskollärare gör didaktiska val vid utformandet av förskolans läsmiljö där de dessutom i en del fall tar hjälp av bibliotek och vårdnadshavare. / The aim of this study was to investigate the didactic choices preschool teachers make in the so-called reading rest. This qualitative study was conducted via semi-structured interviews with five preschool teachers. The data has been analyzed with phenomenographic analysis model, which is based on seven different analysis steps that make the entire analysis process visible.  The reading rest is an activity that in most cases takes place after lunch in Swedish preschools. The ones who attend at the reading rest are the children who no longer sleep during daytime at the preschool. The reading rest is traditionally seen as an activity that preschool teachers use to make children unwind when they read a book aloud. However, the findings in this study suggests that preschool teachers consider the didactic questions: what, how and why (our translation) before conducting the reading rest. The preschool teachers use the reading rest as an ability to teach children language skills and in addition compensate for the lack of reading in the children's home environment for some children. Furthermore, this study reveals that preschool teachers make didactical choices when choosing books to read aloud, and how they perceive reading aloud helps develop children's language skills. Moreover, this study suggests that preschool teachers make didactical choices when they choose and deploy their preschools reading environment, making it easily accessible for the children. Additionally, some of the preschool teachers create this reading environment by incorporating libraries and parents in the process.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur sex lågstadielärare arbetar med lässtrategier i samband med högläsning och textsamtal. Undersökningen syftade även till att ta reda på vilka frågor lärarna ställer under dessa samtal för att kontrollera elevernas förståelse, samt vilka fördelar undervisningsmetoden har ur ett lärarperspektiv. Undersökningen utgick främst från det sociokulturella perspektivet som innebär att elever lär sig bäst genom dialog tillsammans med andra. En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex legitimerade lågstadielärare. Resultatet av undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av högläsning och textsamtal dagligen i samband med lässtrategiundervisning. Lärarna utgår från olika modeller och en majoritet av respondenterna har inspirerats av lässtrategimodellen En Läsande klass. Resultatet visade även att lärarna arbetar med frågor på, mellan och bortom raderna för att kontrollera elevernas förståelse under textsamtal redan i tidig ålder. Lärarna upplever att högläsning tillsammans med textsamtal utvecklar elevernas läsförståelse och användning av lässtrategier. Samtliga respondenter menar dock att denna typ av undervisning hade varit mer utvecklande för eleverna i mindre grupper. / The purpose of this study was to investigate how six primary school teachers work with reading strategies along with reading aloud and text conversations. The study also aimed to find out what kind of questions teachers use during these conversations in order to assess students' understanding, and the benefits of the teaching method from a teacher's perspective. The theoretical approach of the study is based on the sociocultural perspective, which means that pupils learn through dialogue with others. An interview study was conducted with six licensed primary school teachers. The result showed that all teachers use reading aloud and text discussion along with reading strategy daily. The teachers use different models and a majority of the respondents are inspired by the reading strategy model “En läsande klass”. The result also evinces that the teachers use questions on, between and beyond the lines to verify students understanding during text conversations at an early age. The teachers experience that reading aloud together with text discussion develop students reading comprehension and their use of reading strategies. All respondents also believed that this type of teaching would have been more developing for pupils in smaller groups.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare anger att de använder sig av för att främja barns språkutveckling, samt vilka faktorer de anser kan påverka arbetet. Studien är en kvantitativ studie som genomförs med en webbaserad enkätundersökning och utgår ifrån den sociokulturella teorin. Enkätundersökningen är utformad för att besvara föreliggande studies syfte. En deskriptiv statistisk analys har använts vid framställning av resultatet. Vi har valt att redovisa resultaten i diagramform. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att kompetens och högläsning är viktiga faktorer i arbetet med barns språkutveckling. Interaktion, pedagogisk miljö och gruppstorlek är andra faktorer som respondenterna anser påverkar arbetet. Avslutningsvis diskuteras resultat och metod i relation till den sociokulturella teorin samt avsnittet om tidigare forskning. Slutsatsen av vår studie är att förskollärares kompetens är en betydande faktor i arbetet med barns språkutveckling. Vidare dras slutsatsen att högläsning är det arbetssätt som främst används av respondenterna för att stimulera språkutvecklingen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med litteratur och högläsning på ett sätt som gynnar barns språkutveckling.   Studien har genomförts på två separata förskolor där tio pedagoger har medverkat i enskilda kvalitativa intervjuer, vilket valts för att få ett fylligt underlag att analysera. Samtliga deltagande pedagoger har en pedagogisk utbildning och arbetar med barn som representeras i åldrarna ett till fem år. Informanterna har besvarat frågor som utformats på förhand och har inte tilldelats frågorna innan intervjutillfället då vi ämnat fånga deras egna tankar och reflektioner kring användandet av litteratur i språkutvecklande syfte. Intervjuerna har transkriberats för att vidare analyseras enligt en fenomenografisk analysmodell, där materialet ordnas i olika teman och kategorier. Kategorierna presenteras i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande. Resultatet visar att pedagogerna har en grundläggande medvetenhet om högläsningen och litteraturens värde för det språkutvecklande arbetet. Det visar sig under framträdande teman som rör verktyg för språklärande, lärmiljöer och pedagogens förhållningssätt. Resultatet visar även att högläsning varierar i aktivitet och syfte och förekommer både som en stund för vila och som en aktiv undervisningsform. Det framträder även att pedagogerna har en betydande roll i hur och om litteraturen kommer att fungera språkstimulerande. Som slutsats konstateras att pedagogerna är väl förtrogna med litteraturen och högläsningens möjligheter som språkutvecklande medel, men att förhållningssätt i form av planering och medvetenhet styr hur det språkutvecklande arbetet bedrivs i den dagliga verksamheten. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how educatorsin preschool work with literature and reading aloud in a way that benefits children's language development.The study was conducted at two separate preschools where ten educators participated in individual qualitative interviews, which was chosen to get a fullbasis to analyze. All participating educators have a pedagogical education andwork with children who are represented in the ages one to five years. The informants have answered questions that have been designed in advance andhave not been assigned the questions before the interview, as we intend to capture their own thoughts and reflections on the use of literature for languagedevelopment purposes. The interviews have been transcribed to be further analyzed according to a phenomenographic analysis model, where the materialis arranged in different themes and categories. The categories are presented inrelation to the socio-cultural perspective on learning.The results show that the educators have a basic awareness of reading aloudand the value of literature for language development work. This is evident inprominent themes concerning tools for language learning, learning environments and the educator's approach. The results also show that reading aloudvaries in activity and purpose and occurs both as a moment for rest and as anactive form of teaching. It also appears that the educators have a significantrole in how and if the literature will work to stimulate language. In conclusion,it is stated that the educators are well acquainted with the literature and thepossibilities of reading aloud as language development means, but that attitudes in the form of planning and awareness govern how the language development work is conducted in daily activities.

No description available.