The purpose of this study is to understand teachers' view of what function the reading-aloud of fiction serves in preschool. A recent event motivating such a focus is the Government's stated aim of promoting reading in preschools and a general emphasis on reading as a teaching tool, which has been clarified in the 2018 revision of the preschool curriculum.  The result of my survey shows that more than half of the 368 participants are aware of or have heard about the Government's approach to reading, while just over a quarter of the participants do not know about it. However, most of them are positive about the school's clarification of reading as a teaching tool, regardless of whether they know about the initiative or not.  According to the result, reading aloud is prioritized by the teachers themselves and just under half of the teachers make their choices based on the students' wishes. In those cases, it is most common that the teacher selects books recommended by teacher colleagues or other teachers on social media.  The results also reveal that the stated purpose of reading aloud is to awaken the reading desire and gain a common language experience as well as to make the students interested in books. Here, the Swedish National Agency for Education emphasizes primarily the teachers' fourth option, namely reading as a pedagogical tool. Teachers also point out that the daily fruit session is well suited for taking time to read. / Syftet med studien är att bidra till en förbättrad förståelse av lärares syn på vad högläsning av skönlitteratur fyller för funktion i förskoleklass. Bakgrunden är regeringens tydliga satsning på högläsning i förskolor samt skolverkets betoning på högläsning som pedagogiskt redskap, vilket förtydligats i 2018 års revidering av läroplanen för förskolan.  Resultatet av min enkätstudie visar att mer än hälften av de 368 deltagarna känner till eller har hört talats om riksdagens satsning på högläsning, medan drygt en fjärdedel av deltagarna inte känner till den. Däremot ställer sig en övervägande del av deltagarna positiv till skolverkets förtydligande av högläsning som pedagogiskt verktyg, oavsett om de känner till satsningen eller ej.  Enligt resultatet prioriteras högläsningsböcker som läraren har läst själv och knappt hälften av lärarna gör sina val utifrån elevernas önskemål. Därefter är det vanligast att läraren går på rekommendationer från lärarkollegor och lärare på sociala medier.  Resultatet visar även att lärarnas främsta motiv till högläsning av skönlitteratur är att väcka elevers läslust och att skapa en gemensam språkupplevelse samt väcka elevens intresse för böcker. Här betonar Skolverket främst lärarnas fjärde alternativ, nämligen högläsning som pedagogiskt verktyg. Lärare påtalar även att den dagliga fruktstunden lämpar sig väl för att ta tid till högläsningen.

Forskning visar att en sjuttonåring som regelbundet har läst och/eller lyssnat till texter har ca 50 000-70 000 ord i sitt ordförråd medan en sjuttonåring som inte har läst och/eller lyssnat till texter har ett ordförråd på ca 15 000-17 000 ord (Dole, Duffy, Roehler, & Pearson, 1991). Syftet med studien är att skapa större kunskap kring högläsning i förskolan. Högläsning och samtal kring litteratur framkommer även i den reviderade versionen av Läroplanen för förskolan (18, rev 2019 s. 8) vilken träder kraft i juli 2019. Detta är ytterligare en anledning till att förskollärare ska förespråka högläsning av litteratur i verksamheten, det ingår i deras uppdrag. Vi vill undersöka hur förskollärare beskriver att de använder sig av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten, hur de resonerar kring delaktighet och hur de upplever att barnen har inflytande under högläsningen. Forskningen grundas på en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna innefattar åtta förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna medvetet läser med syftet att högläsning ska leda till språkutveckling och andra kognitiva lärprocesser. Det är något som förväntas av dem idag. Att endast ha syftet ”varva ner” med hjälp av högläsning anses enligt förskollärarna vara mindre legitimt, de menar att något mer syfte måste ingå i en högläsningssituation. Andra syften som förskollärarna belyser under högläsning är socialt lärande samt fysiskt lärande. Resultatet visar även att barns inflytande förekommer men varierar beroende på barngruppens storlek vid en högläsningssituation. När färre barn deltar får de själva välja böcker samt diskutera boken som blir läst. Vid helgrupp tystar förskollärarna barnen mer under högläsningssituationer på grund av att det blir för stökigt att låta en stor grupp diskutera fritt under högläsningen. Avslutningsvis leder mindre barngrupper i förskolan till mer inflytande för varje individuellt barn före, under och efter en högläsnings situation

Writing center tutors work in a field with a long tradition of fostering meaningful interaction between tutor and tutee. However, as university demographics change and more and more international students and second language users utilize writing centers, our long-held notions of meaningful interaction have been called into question as tutors struggle to reckon the needs of students with the implicit demands of their field. Using data taken from real writing center sessions, I use qualitative and quantitative methods to explore how tutors negotiate this necessarily changing paradigm, looking in particular at the way these changes manifest themselves in who reads a text aloud, how that influences session content, and who talks and when. Based on the data and analysis, I make suggestions for tutor practice, education, and further research.

<p>Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling. Arbetet har gett mig stora kunskaper om arbete med högläsning av sagor och jag har fått många svar på frågorna om hur arbetet bör ske och i vilket syfte. De två pedagogerna jag intervjuat i dagens skola använder arbete med högläsning av sagor för bl.a. språkutveckling, motivation, fantasi, gemenskap och vidarearbete. Deras arbetssätt skiljer sig en aning, men grundtanken är densamma, att högläsning av sagor är bra och ger mycket för eleverna, både i hemmet och i undervisningen.</p> / <p>Abstract</p><p>This is a journey to the land of tales, where I will show you what teachers use reading tales aloud for as well as the purpose of reading the tale aloud. Through the litterature you will get an idea of what reading tales aloud creates, how working with tales should occur according to the writers and the purpouse of the work. I have used interviews as a method in my essay and two teathers have bin interviewed. The result of my method in other words my interviews show the two teachers work with reading tales aloud and their views on how reading tales aloud benifits development in children. The essay has given me deep knowledge about the work of reading tales aloud and I have received answers to the questions about how you should work with this, and to what purpose reading tales aloud is used for. The two teachers I met in present day school use the reading of tales aloud for the benifit of, lingual development, motivation, emagination, togetherness and further work. There are some differncies between the two teachers way of working with tales, but they have the same basic idea, that the reading of tales aloud is good and benifits the pupils a lot, both at home as well as in teaching.</p>

Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.

Sammanfattning Det här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling. Arbetet har gett mig stora kunskaper om arbete med högläsning av sagor och jag har fått många svar på frågorna om hur arbetet bör ske och i vilket syfte. De två pedagogerna jag intervjuat i dagens skola använder arbete med högläsning av sagor för bl.a. språkutveckling, motivation, fantasi, gemenskap och vidarearbete. Deras arbetssätt skiljer sig en aning, men grundtanken är densamma, att högläsning av sagor är bra och ger mycket för eleverna, både i hemmet och i undervisningen. / Abstract This is a journey to the land of tales, where I will show you what teachers use reading tales aloud for as well as the purpose of reading the tale aloud. Through the litterature you will get an idea of what reading tales aloud creates, how working with tales should occur according to the writers and the purpouse of the work. I have used interviews as a method in my essay and two teathers have bin interviewed. The result of my method in other words my interviews show the two teachers work with reading tales aloud and their views on how reading tales aloud benifits development in children. The essay has given me deep knowledge about the work of reading tales aloud and I have received answers to the questions about how you should work with this, and to what purpose reading tales aloud is used for. The two teachers I met in present day school use the reading of tales aloud for the benifit of, lingual development, motivation, emagination, togetherness and further work. There are some differncies between the two teachers way of working with tales, but they have the same basic idea, that the reading of tales aloud is good and benifits the pupils a lot, both at home as well as in teaching.

This project investigates how four teachers work to encourage their pupils’ love of reading. The study was conducted with the focus on teachers working in grades 1–3. The teacher’s view of their own role in furthering love of reading is also considered.It is hoped that other teachers will gain inspiration and ideas about how to work to motivate their pupils to read.To ascertain the four teachers’ opinions and thoughts I conducted qualitative interviews which I then analysed with the help of sentence concentration.The study shows that the teachers work in similar ways, but what they all have in common is that they further love of reading through methods that include conversation and communication with classmates and teacher. It has also been found that the teachers think that the responsibility for encouraging children’s lies not just with the teacher but also in the children’s home.

The purpose of this study is to analyze commonly read children’s literature from a gender perspective. The study also contains a discussion about what these books can convey to students and how they can be used in a didactic perspective. The selection of books has been made based on a research that showed which ten books teachers mostly use for reading aloud across the country. The books have been placed in relation to the current stereotypes found in our society. The study shows that there are a large variety of gender structures in the books, with some characters who follows the norm and some who breaks it. Despite that, generalizations have been made and each book has been divided into category breaks the norm or follows the norm. The result has shown that most of the books breaks the norm, but most books also requires a discussion about gender afterwards in order not to be misinterpreted and spread wrong values. The study therefore reveals that children’s literature can be used in the teaching to highlight and discuss value-based issues, through reading aloud and book discussions. / Syftet med undersökningen är att analysera vanligt förekommande skönlitterära högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. I undersökningen förs en diskussion om vad dessa böcker kan förmedla till elever och hur de kan användas i ett didaktiskt perspektiv. Urvalet av böcker har gjorts av en förundersökning som visat vilka tio skönlitterära böcker lärare mest använder till högläsning runt om i landet. Böckerna har sedan ställts i relation till de rådande stereotyperna som finns i vårt samhälle. Undersökningen visar att det finns en stor variation i genusstrukturerna i respektive bok, med några karaktärer som följer normen och några som bryter den. Däremot har generaliseringar kunnat göras och respektive bok har blivit indelat i kategorin bryter normen eller följer normen. Resultatet har visat att majoriteten av böckerna bryter mot normen, men att de flesta böckerna kräver en efterföljande diskussion om genus för att inte misstolkas och sprida felaktiga värden. Av undersökningen har man därmed kunnat konstatera att det går att använda skönlitterära böcker i undervisningen för att belysa och diskutera värdegrundsfrågor, genom högläsning och boksamtal.

Vi har valt att undersöka hur skönlitteratur används i undervisningen då vi anser att skönlitteratur kan utveckla lärandet och användas i många olika aspekter i undervisningen. Vårt gemensamma intresse av skönlitteratur skapade tanken att se hur det används i klassrummet. Målet var att få en insikt i hur skönlitteraturen används i undervisningen och få lärarnas samt elevernas tankar kring ämnet och hur de överensstämmer. För att få informationen om detta gjordes kvalitativa intervjuer med åtta lärare, en skolbibliotekarie och hundra elever. Resultaten visar hur lärarna arbetar kring skönlitteratur och även deras syn på hur den skulle kunna användas. Även elevernas tankar kring skönlitteratur i både undervisning och hemmamiljö sammanställdes. Analysen av resultaten visar att skönlitteratur används i ämnet svenska och att det då är störst fokus på högläsning. Eleverna ser till största del positivt på skönlitteratur och vill ha mer av det i undervisningen. Lärarna menar att de skulle vilja använda skönlitteratur mycket mer men att det framförallt är tidsbrist som hindrar dem. / We chose to examine how fictional literature is used in education because we believe that fictional literature can aid learning and be used in many different aspects of education. We share a mutual interest in fictional literature and wanted to see how it is being used in the classrooms. The goal was to gain insight into how teachers, as well as students, are using fictional literature, their thoughts about the subject, and if the teacher´s and student´s views correspond. To gain this information we chose to conduct qualitative interviews with eight teachers, one librarian, and one hundred students. The results show how the teachers implement fictional literature in their education, as well as their view on how it could be used further. We also compiled information from the students in regard to both using fictional literature in the classroom as well as how they use it at home. The analysis show that fictional literature is used when learning Swedish and that the focus is on reading aloud. The students mostly view fictional literature positively and would like to see more of it in their learning. The teachers reported that they would like to use it more as well, but that lack of time prevents them from doing so.