Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1 arbetar med läsmotivation. Vidare är syftet att undersöka om pojkar och flickor motiveras till läsning på samma sätt. Läsförmåga är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälle, eftersom läsning är centralt i människors liv. Det framgår dock av PIRLSresultat från 2016 att flickor presterar bättre än pojkar när det kommer till läsning. Jag vill därför undersöka hur lärare motiverar elever till läsning. Den här studien baseras på tre observationer och tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Observationerna dokumenteras i observationsscheman utifrån bestämda händelser, och intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultatet visar att flickor och pojkar generellt inte motiveras till läslust på samma sätt. Det som motiverar elever till läsning är individuellt och beror inte på kön. Elever motiveras till läsning genom att lärare bland annat förklarar nyttan av att kunna läsa samt genom att eleverna själva får välja böcker.

The aim of this study was to examine how a group of teachers in the same primary school work with fiction read-alouds in the Swedish teaching. The collected material was analysed by using Langer’s (2005) theory about imagination worlds. Two questions were then formulated to answer the purpose of the study: How do the teachers plan their fiction read-alouds in Swedish teaching? and How do the teachers describe the implementation of their read-alouds? The result shows that all of the teachers plan their fiction read-alouds with different types of preparation. This preparation includes: choosing the right book, which the teachers claim is dependent on several factors such as the students’ knowledge level or interests; reading the book before the read-aloud; and introducing the book in an interesting way during the read-aloud, which creates a pre-understanding of the content. Lastly, the teachers revealed that a large part of their planning work consists of creating post-reading tasks which are primarily aimed at developing students’ writing. The result also shows that the teachers have distinct rules for the implementation of their read-alouds. These rules help the teachers create favourable conditions for engaging students in the world of fiction. During read-alouds, the teachers embody the text through the use of their voices and body language. The importance of conversation during the read-aloud, with the primary purpose of helping students understand the content of the story, was also emphasized. The teachers also claim that conversation also gives their students a chance to think out loud and to reflect on the reading, thus gaining the opportunity to share each other’s thoughts.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 säger sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen för att stimulera elevernas inre och yttre motivation till läsning. Den metod som användes för att samla in material är semistrukturerade intervjuer. Intervjuer gjordes med fem lärare som arbetar i årskurs 1–3. Utgångspunkten för studien är tidigare forskning om läsmotivation samt teorier om begreppen inre och yttre motivation. Resultatet visar att lärarna arbetar på många olika sätt för att öka elevernas läsmotivation. De använder olika läsutmaningar för att eleverna ska läsa mer och de samtalar med dem om varför det är viktigt att läsa. Däremot visar resultatet att lärarna inte fokuserar på begreppen inre och yttre motivation i någon större utsträckning. Resultatet visar också de svårigheter lärarna möter i arbetet när de ska motivera eleverna till läsning. Lärarna berättade att en del elever inte har någon läskultur hemifrån och att vårdnadshavarna inte är stöttande när det kommer till läsning. Detta anser lärarna vara ett problem då det kan vara svårt att få dessa elever motiverade till läsning.

The aim with this thesis is to explore how preschool teachers look at and how they work with oral narrative. The purpose is to gain an increased knowledge of how the work can develop. In order to find the answers to the questions as well as the aim, I chose to interview preschool teachers. After the summary of the interviews was made, the study showed that more preschool teachers prefer to read books over using oral narrative. The result turned out that way since the interviewees were not comfortable in their oral narrative role and need to put more effort in it. Furthermore, the construction of the premises also played a big part in the results since it showed that the rooms where the story telling were hold were either too big or too small. They meant that the environment, which was not inviting to them or the children, did not make the best place for the oral narrative to take place and they wished it was different. However, the preschool teachers who were interviewed showed a positive attitude towards making changes for the better and they all wished to develop their oral narrative skills in the preschool. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på och arbetar med det muntliga berättandet i förskolan och på så vis få en ökad kunskap om hur arbetet kan utvecklas. För att jag ska få svar på syftet samt frågeställningarna valde jag att intervjua förskollärare. Det min studie visade efter sammanställningen var att fler valde högläsning istället för det muntliga berättandet. Detta berodde bland annat på att det krävdes mer av förskollärarna och att de inte kände sig trygga i sin berättarroll. Något annat som förskollärarna ansåg vara ett hinder var hur deras lokaler var utformade då de inte uppfyllde den önskade berättarmiljön. Antingen var lokalerna för stora eller så var de för små. Förskollärarna kände heller inte att rummen var inbjudande eller att de lockade till sig barnens intresse. Dock visade förskollärarna i undersökningen en positiv inställning till att utvecklas och bli bättre på användningen av det muntliga berättandet.

Sammanfattning   Syftet med studien är att skapa förståelse för förskollärares uppfattning och arbetsmetoder med högläsning i förskola och i förskoleklass för att bidra till att utveckla högläsning som ett pedagogiskt verktyg för barnets skriv- och språkutveckling i förskola och i förskoleklass. Det centrala i studien är vilken betydelse högläsning skapar för barn med eventuella koncentrationssvårigheter. En kvalitativ studie har genomförts och analyserats utifrån tre intervjuer, tre observationer och reflektionsfrågor till förskolelärare för att få förskolelärares uppfattning om området högläsning. Resultatet i studien visar att samtliga förskolelärare uppfattar att högläsning är ett viktigt område och är av stor betydelse för barnets språkinlärning. Samtliga förskolelärare belyser att utgångspunkten för högläsning i förskola och förskoleklass ska vara utifrån barnets intresse samt att de anser att miljön och deras egen roll är av stor vikt för att främja barnets språkutveckling.   Nyckelord: högläsning, förskola, förskoleklass, koncentrationssvårigheter, litteracitet, / Abstract   The purpose of the study is to create an understanding of the perception of teachers and working methods to help develop high reading as an educational tool for the child's writing and language development in pre-school and pre-school class. The central part of the study is the importance of high reading for the child, with difficulty in concentrating and for children with difficulty in concentration. A qualitative study has been conducted and analyzed on the basis of three interviews, three observations and reflection questions for pre-school teachers to get pre-school teachers perceptions of the field of reading. The result of the study shows that all pre-school teachers perceive that reading is an important area and is of great importance for the child's language learning. All preschool teachers emphasize that the starting point for high reading in preschool and preschool class should be based on the child's interest and that they consider the environment and their own role to be of great importance in promoting the child's language development.   Keywords: reading aloud, pree – school, pree – school class, koncentration difficulties, literacy, language development och pedagogy.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever. Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden. Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv. I arbetet bearbetas egna hypoteser kring vad det är man kanske kan förbättra i undervisningen med högläsning som redskap i förhållande till forskningsrelaterade aspekter. Läsaren kan ta del av litteraturstudien och undersökningsresultaten för att skapa sig en bild kring vilka av forskningsresultaten som fått genomslag i pedagogernas arbete. / This examination project illustrates the knowledge and consciousness of seven separate teachers' concerning how to adopt reading aloud when teaching. The teachers results are related to research made in a comparative prospect. Reading research stresses the importance of reading aloud to young children not only for pleasure but for a variety of reasons. The aim of this study is to learn how and why teachers read aloud to young children and if they are aware of the fact that reading aloud can be used for stimulating the development of word, language and reading comprehension. The result show that the most experienced and well educated teachers are those who use reading aloud not only for pleasure, but for above reasons, compared with less experienced and less educated teachers. Thus, this highlights the importance of having a deep understanding of how children can benefit from teachers' reading aloud. The reader may take part of the compilation to get a deeper insight and deeper understanding of the result of this examination. / Uppsatsen skrevs ursprungligen vid Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL) men har efter Lärarhögskolans sammanslagning med Stockholms universitet flyttats till Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling (USOS).

The aim of the thesis is to show how important is the role of parents in the development of pre-literacy reading. In the theoretical part, I focused on the definition of reading literacy and pre-literacy reading and explanation the difference between them. I also described components and phases of the pre-literacy reading and possibilities of its development. I tried to emphasize the role played in the development by not only teachers, but also by parents, and to describe the methods which can enhance readership. Furthermore, I mentioned the types of reading strategies. In conclusion of the theoretical part I pointed out the influence which the reading has on the development of children's personality and what the research says about the role of parents. In the empirical part I analysed questionnaires filled out by parents from kindergarten with an effort to develop a typology of parents who do read to their children and who do not. Additional conversations helped me clarify what affects the reading of the parents has - it turned out that it is all about relationship to reading; parents who were in childhood read aloud, now they read to their children. Educated parents are more likely to accompany reading by other activities and rituals. In conclusion, I tried to figure out how can one lead...

Hösten 2016 genomförde vi en studie i en svensk grundskola i en årskurs 2 med syfte att kartlägga några elevers inställning till att lära sig det engelska språket och hur den inställningen påverkades av högläsning av engelsk barnlitteratur. Syftet var också att kartlägga om högläsning påverkade elevernas passiva ordförråd samt om eleverna använde någon form av språklig strategi vid mötet av okända ord under högläsningen.    De datainsamlingsmetoder som användes i studien var 71 strukturerade elevintervjuer, enkla observationer av tre undervisningstillfällen med högläsning av en ny engelskspråkig skönlitterär text vid varje och ett ordtest som genomfördes före och efter de tre undervisningstillfällena.   Studiens resultat antyder att högläsning av engelsk barnlitteratur inte har påverkat elevernas inställning till att lära sig engelska markant, men att eleverna var positiva till högläsning i engelskundervisningen. Resultatet visar även att elevernas passiva ordförråd verkar ha ökat efter de tre undervisningstillfällena, samt att cirka hälften av eleverna kunde rapportera att de använt någon språklig strategi i mötet med de engelska texterna, till exempel att använda bilderna eller likheter med det svenska språket.    Vår slutsats är att högläsning av engelsk barnlitteratur i undervisningen kan bidra till att upprätthålla elevers språkliga nyfikenhet och positiva inställning till att lära sig engelska samt att de utökar sitt passiva ordförråd. En annan slutsats är att alla elever bör ges möjlighet i undervisningen att utveckla förmågan att använda språkliga strategier i enlighet med Skolverket (2011b). / The autumn of 2016, we conducted a study in a Swedish grade 2 class with the aim to identify some pupils´ attitudes to learning the English language and how those attitudes were influenced by the reading aloud of English children´s literature. The aim was also to see whether reading aloud influenced the pupils´ passive vocabulary and whether they used some form of linguistic strategies when encountering unknown words during the listening.    The data collection methods used in the study were 71 structured interviews with the pupils, simple observations of three lessons with reading aloud of English children´s literature and word tests conducted before and after the three lessons.    The study´s results suggest that the reading aloud of English children´s literature did not affect the pupils´ attitudes towards learning English significantly, but that the pupils were positive towards reading aloud during English classes. The results further indicate that the pupils´ passive vocabulary increased after the three lessons, and that about half of them used a linguistic strategy when encountering unknown words during the reading, for example use of pictures and of the similarity to the Swedish language.    A conclusion of this study is that reading aloud of English children´s literature in teaching can help to maintain pupils´ linguistic curiosity and positive attitudes to learning English, as well as expand their passive vocabulary. Another conclusion is that all pupils should be given the opportunity in class to develop the ability to use linguistic strategies according to Skolverket (2011b).

The purpose of this study is to determine whether todays educators, particularly in the lower classes do in fact read aloud in students' everyday life, and if the recital then is being utilised in another teaching opportunity. I therefore intend to seek an understanding of how teachers regard the affect that reading aloud has on the development of students.  To this end, I chose to use a survey of both quantitative and qualitative nature. The theoretical starting point is the sociocultural perspective that clarifies the role of both reading aloud and language, and subsequently the influence it has on students' development.  The summarised result of this work represents how educators in both lower- and middle-classes, to a large extent, use reading aloud, and the instantaneous feedback is the primary way to relate to it. The research survey conducted by PIRLS in 2011 showed a decline in reading comprehension about factual texts, but only a few participants expressed that they were actively working with factual texts in their reading.  Furthermore, the results showed a clear understanding of the importance of reading aloud for the students´ development in many areas such as language development and identityformation. Without mentioning the curriculum by word, the participants recount how they implement reading aloud in the students´ everyday lives in a multifaceted way to help students reach the knowledge requirements for 3rd grade. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta reda på huruvida dagens pedagoger i främst de lägre klasserna använder sig av högläsning i elevernas vardag samt om högläsningen implementeras i övriga ämnen. Jag ämnar således söka förståelse för hur lärare ser på högläsningens roll för elevers utveckling. För att ta reda på detta valde jag att använda mig av en enkätundersökning av både kvantitativ och kvalitativ art. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet som tydliggör högläsningens och språkets roll och påverkan för elevers utveckling. Det kortfattade resultatet utav detta arbete visar hur pedagoger från både låg- och mellanstadiet använder sig av högläsning i hög utsträckning och den snabba, direkta återkopplingen är det primära sättet att relatera tillbaka till den. Forskningsundersökningen som gjordes 2011 av PIRLS visade på sjunkande läsförståelse kring faktatexter likväl var det enbart ett fåtal deltagare som uttryckte att de aktivt arbetade med faktatexter i sin högläsning. Vidare visade resultaten på en tydlig förståelse för högläsningens viktiga roll för elevernas utveckling inom många områden såsom språkutveckling och identitetsbildande. Utan att nämna läroplanerna i ord, berättar deltagarna hur de implementerar högläsning i elevernas vardag på ett mångfacetterat sätt för att hjälpa eleverna att nå kunskapskraven till årskurs 3.

Studiens syfte var att belysa lärares och elevers uppfattningar om högläsning med koppling till medinflytande och hur lärare organiserar arbetet med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande. De frågeställningar som har varit ett utgångsläge för att besvara studiens syfte är: Hur organiserar och arbetar lärare med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande? Vad är det för inflytande eleverna upplever att de har under lärares högläsning och hur tas det till vara? Vad skulle eleverna vilja ha inflytande över och varför? Semistrukturerade intervjuer med 13 elever och 3 lärare har använts som datainsamlingsmetod. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt främst i den sociokulturella teorin men till viss del även i den kognitiva och teorin om föreställningsvärldar.   Lärarna har beskrivit hur de organiserar och arbetar med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande och delaktighet. Resultatet visar att elevernas möjligheter till medinflytande och delaktighet är beroende av vilken typ av arbetssätt och arbetsformer läraren praktiserar och studien lyfter fram exempel på såväl tillfällen då elevernas medinflytande är stort som när det är mer begränsat. Tydligt är att elevernas reaktioner och intressen är faktorer som är med och påverkar undervisningens innehåll. Diskussioner äger vanligtvis rum i helklass där det ges tillfällen för eleverna att göra sina röster hörda och får således vara meningsskapande av lektionsinnehållet. Resultatet visar även på att läroplanen och brist på resurser bidrar till att begränsa elevers inflytande. Resultatet från elevsvaren visar att majoriteten av eleverna tar initiativ till att interagera socialt när de inte förstår de ord de möter i högläsningen, vilket indikerar att eleverna ser högläsning som en aktiv och social process. Vidare framgår det att eleverna främst vill ha medinflytande över undervisningens innehåll i form av att få välja vilka böcker läraren ska läsa. Ett återkommande svar hos eleverna är dock ”vet inte”. Det tyder inte på att eleverna inte vill utöva medinflytande över exempelvis arbetssätt och arbetsformer utan snarare är en mer tänkbar förklaring att de krävs en del för att praktisera autonomi. / The purpose of the study was to illustrate both teachers´ and pupils´ perceptions about reading aloud in connection with influence and how teachers organize the work of reading aloud to meet pupils´ opportunities for influence. These are the questions I have chosen to be the base of my study: How do teachers organize and work with reading aloud in order to meet pupils´ opportunities for influence? What kind of influence do the pupils feel they have and would like to have during these reading aloud sessions, and how are they taken into consideration? What would the pupils like to have influence over and why? Semi-structured interviews were used as a method for collecting data and 13 young students and 3 teachers were interviewed. The study takes its theoretical starting point mainly in the sociocultural theory but also to a certain extent in the cognitive and the theory of envisioning literature. The teachers described the way they work in read-aloud situations and in what way influence and participation is given to the pupils in the teaching moment. The results show that the pupils´ opportunities for influence and participation depend on which type of working models and forms the teacher practices. Examples of both when the pupils´ influence is greater and limited are included in the study. Clearly the pupils´ reactions and interests are factors that will affect the teaching content. Discussions usually occur with the whole class and opportunities for the pupils to speak are created which means they are therefore included in the teaching content. The result also show that the curriculum and the lack of resources limit the pupils´ influence. The results also show that the majority of the pupils are taking initiative to interact socially when coming across vocabulary that is unfamiliar to them in read-aloud situations. This indicates that they believe these situations to be both active and social processes. The results also suggest that the pupils would like more influence over the teaching content, mostly in form of choosing which book to read aloud. The answer that reoccurs most is “I don’t know” in the pupils´ answers. The results, however, do not show that no influence over working methods and forms are wanted. A more conceivable answer is therefore that it requires experience to practice autonomy.