The aim of the study is to investigate pupils’ attitudes to and experiences of reading aloud by the teacher in grade 1. The study answers questions about how the pupils perceive the reading aloud, what they think they learn from it, and what books they prefer the teacher to read from. The study was conducted with the aid of semi-structured interviews with eleven pupils, six girls and five boys. The study shows that the pupils have a great deal to say about reading aloud. They have a positive view of reading aloud and believe, among other things, that they learn new words, they learn the letters and the sounds of the letters during reading aloud, but what they single out most is the importance of being able to sit still and listen. Most pupils want books for reading aloud to be exciting, amusing, and related to their own interests. Moreover, they emphasize that reading aloud creates a sense of community and gives relaxation.

Uppsatsen analyserar två barnböcker, varav en bilderbok Azzis flykt (2016) skriven av Sara Garland och en kapitelbok Flykten från Kabul (2016) skriven av Naheed Hasnat Senzai. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur flykt från krig gestaltas i två skönlitterära böcker samt hur lärare kan arbeta i klassrummet för att prata om och uppmärksamma eleverna om krig och flykt som är aktuella idag. Uppsatsen är en textanalys av böckerna Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) och en intervju med tre erfarna lärare på temat krig och flykt. Analysen visar att de intervjuade lärarna arbetar med temat främst när det har varit ett aktuellt ämne i medier. Lärarna tillämpar varierande verktyg i undervisningen, främst med hjälp av skönlitterära verk såsom bilderböcker och kapitelböcker. Illustrationerna i bilderböckerna har varit till hjälp för lärarna, speciellt när det uppstått hinder i kommunikationen med nyanlända elever. Analysen har även visat att elevers egna erfarenheter och upplevelser inkluderas och får komma till uttryck i klassrummet när temat flykt och krig tagits upp i undervisningen. Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) kan användas i undervisningen för att öka elevernas förståelse för flykt från krig. Genom boksamtal och högläsning kan empatin för människor som befinner sig på flykt främjas hos eleverna.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares användning av boksamtal i förskoleklass och årskurs 1, samt om boksamtal kan bidra till språkutveckling. Tidigare forskning visar många fördelar med att främja elevers språkutveckling i de tidiga åldrarna. De får tillfälle att uttrycka sina egna tankar, samt träna upp sitt ordförråd. Lärarna påpekar att tiden eller resurserna inte räcker till för att ha renodlade boksamtal. Forskningen visar att det är viktigt att börja läsa tidigt i skolåldern för att förhindra svårigheter senare under skolgången. Studiens teoretiska ram grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori att lärande sker kollektivt och därigenom blir det ett socialt och kontinuerligt samspel med omgivningen. Vygotskijs teori har inspirerat lärare att vara mer aktiva under lektionerna och inneha en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling. Insamlingen av datan genomfördes kvalitativt genom personliga intervjuer med lärare som arbetar på lågstadiet. Intervjuerna analyserades och gemensamma nämnare mellan dem identifierades. Därefter diskuterades intervjuerna i förhållande till den tidigare forskningen. Uppsatsen visar betydelsen på hur viktigt det är att använda sig av att boksamtal tidigt i skolåldern, för att gynna elevernas språkutveckling. De tydligaste resultaten av studien är att alla lärare använder sig av en form av boksamtal varje dag genom den dagliga högläsningen. Studien visar att den dagliga högläsningen och boksamtalen har positiva effekter på läsförståelse och språkutveckling. Elevernas förmåga att förstå förbättras genom diskussioner som inträffar under boksamtalen. En annan viktig faktor som upptäcktes är att boksamtal gynnar elevernas ordförråd och den språkliga förmågan.

The aim of this study is to enhance the understanding of how preschool teachers work with and reason about a language development using a dialogic reading approach in a social reading environment, when reading aloud to the preschoolers.The study consists of a field study that uses qualitative methods including observations and semi-structured interviews with preschool teachers. The focus is on the preschool teachers’ perception about the reading activities that are part of the everyday preschool activities. The result indicates that the preschool teachers are aware of the importance of reading aloud and to use a dialogic reading activities to develop the preschooler’s language development. The result also indicates that an obstacle to a truly successful social reading environment, is the lack of time, but the preschool teachers try to overcome this obstacle by all means. Another result is that preschool teachers’ use of reading-aloud and dialogic reading differs depending on the age of the preschoolers.The study concludes that preschools are working with language development among the preschoolers on a daily basis, by using reading-aloud and dialogic reading, where language and pictures are the main focus. Furthermore, the preschools in this study consider it equally important to involve parents in the education of their children, i.e., that the preschool teachers have to make parents aware of the importance of reading aloud to their child, but also about the significance of using a dialogic reading. / Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen kring hur förskollärare arbetar med och resonerar kring det språkutvecklande arbetet i relation till högläsning och dialogisk läsning i en social läsmiljö. Studien har en kvalitativ metodansats och materialet samlades in med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare och kretsade kring de läsaktiviteter som sker i förskolans verksamhet. Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om högläsningens och den dialogiska läsningens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar även en allmän tidsbrist gör att det språkpedagogiska arbetet ibland blir eftersatt men att förskollärarna ändå försöker hitta metoder för att kringgå detta. Resultatet indikerar även att lärarna arbetar på lite olika sätt på småbarnsavdelningarna respektive på avdelningarna för de äldre barnen.Studien konstaterar att förskolorna kontinuerligt arbetar med dialogisk läsning och sätter språket och olika texter samt bilder i fokus. Förskolorna ser det även som viktigt att vårdnadshavarna blir aktivt delaktiga i sina barns språkutveckling och förskolorna behöver därför uppmuntra dem att bli medvetna om högläsningens betydelse.

Syftet med denna studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt språkutvecklande arbete med bilderböcker i förskolan. Den metod som användes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer och samtliga intervjuer genomfördes på deltagarnas arbetsplatser.  Studiens resultat visar att förskollärare upplever att de arbetar varierat med bilderböcker i förskolan i form av bland annat högläsning, flanosagor, dramatisering och gestaltning. Högläsning sker dagligen medan de andra bokaktiviteterna vanligtvis förekommer under samlingsstunder. Förskollärarna understryker att det finns olika möjligheter till varierade aktiviteter med utgångspunkt i bilderböcker. dialogisk läsning förekom exempelvis också, vilket innebar att förskollärarna och barnen tillsammans disskuterar innehållet och begreppen som förekommer. I samband med läsningen kunde förskollärarna förklara olika ord som barnen inte förstod, vilket bidrog till att barnen fick ett större ordförråd. Förskollärarna beskriver även att de har arbetat med temaarbete tidigare och att det var uppskattat bland barnen. Studien visar att det inte endast sker högläsning av bilderböcker i förskolan utan också att förskollärarna upplever att de skapar ett varierat sätt för barnen att möta de berättelser som förmedlas i böckerna. / The aim of this study is to examine how preschool teachers view their language development work using picture books in preschool. Semi-structured qualitative interviews were used as a method and the interviews were conducted at each teacher´s preschool.  The results show that preschool techer´s view their work with picture books in varied ways with among other things reading aloud, flano tails, dramatization and go in character. Reading aloud is what ususally happens every day and the other activities take place more at gathering events. Preschool teachers emphaize that there are severeal opportunities for various activities based on picture books.  Dialogic reading was also common in preschool, which means that the educators and the children together discussed the contents and concepts of the books. During the reading, educators emphasized that they could explain diffrent words that the children did not understand, as this activity was considered by the educators to contribute to an increased vocabulary. Working with themes is also highlighted in this study, as the preschool teachers describe that is was appreciated among the children. The study show that the picture books is not only read aloud in preschool, but the teachers experiences that they create varied ways for the children to encounter stories and books.

Reading and especially the practice of reading aloud are crucial elements in the education of children’s earlier years. Amounts of previously conducted research is tackling reoccurring problems around reading and literacy, but just relatively few relate their work to the practice of reading aloud in the classroom setting.  This study is hereby focusing on reading aloud in the context of the large classroom and examining question types of observed conversations. By taking three different student and teacher groups (years 1, 2 and 3) into account, the small-scale study attempts to answer concerns on how, where and about what these conversations are taking place. With a backdrop on related research, the study makes use of three different researchers as a framework to respond to this. Because the narrow scale of the study it can’t be seen as representative as such, but provides suggestions for further reflections.

Syftet med studien är att undersöka högläsningens roll i skolan samt hur sambandet mellan högläsning, textsamtal och elevers läsförståelse ser ut. Syftet är även att öka förståelsen för hur verksamma lärare arbetar med högläsning som ett didaktiskt verktyg. Min teoretiska utgångspunkt grundar sig i det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i samspel med andra genom att använda språket som ett kulturellt redskap. Den metodologiska ansatsen grundar sig i hermeneutiken där förståelse skapas för människors handlingar. Undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med öppna frågor för att möjlighet till utförliga svar ska finnas. Urvalsgruppen är verksamma lärare i årskurserna 1-3 då min utbildning inriktar sig dit.  Studiens resultat lyfter fram verksamma lärares syn och arbetssätt kring högläsning och textsamtal som didaktiskt verktyg. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av de båda metoderna i skolan. Resultatet visar även att verksamma lärare ser samband mellan högläsning, textsamtal och läsförståelse och hur det kan konkretiseras i undervisningen. Samtliga pedagoger var eniga om att läsförståelsen främjas genom högläsning och genom att interagera med andra genom textsamtal. / The purpose of this study is to investigate the importance of reading aloud in school activities and how the connection between reading aloud, reading comprehension and talking about texts looks like. The purpose is also to increase the comprehension regarding reading aloud as a didactical tool amongst active teachers.  The theoretical basis of this study is the socio-cultural perspective where interaction between people and using our language as a cultural implement is important for learning. The methodological approach of this study is based on hermeneutics to promote comprehension about people’s actions. The empiricism of the study is made up of qualitative research methods containing open questions to promote detailed answers. A conscious selection of informants has been made and the participating teachers of this study are all working actively in primary school.  My study shows how teachers feel about reading aloud and talking about the text afterword as didactical tools. The result shows that all teachers of this study uses both methods as didactical tools and all teachers see a connection between these methods and students reading comprehension. All teachers agree that students reading comprehension is promoted by reading aloud and interaction by talking to others about the text.

Denna studie utreder hur lyrik som genre kan berika svenskundervisningens didaktik på gymnasiet, vilka didaktiska metoder som kan tillämpas på lyrikundervisningen, samt vad som kan vara ett representativt urval lyrik för ungdomar. Undersökningen består av en kvalitativ litteraturstudie som utvärderades genom en diskursanalys, samt tolkningen av ett lyriskt urval. Studiens resultat påvisade att lyrik kan berika svenskämnets didaktik på gymnasiet, då språkutvecklingen främjas. Detta ger sig i uttryck genom att elever i lyrikundervisningen får möjlighet att reflektera både över sina egna och andras känslor och erfarenheter, vilket kan fungera som identitets- och personlighetsutveckling. Undersökningen har även påvisat att lyrikundervisningen berikar med kunskap om viktiga delar av kulturarvet, samt friheten att utforska språk och stil i skrivandet av egna dikter. Vidare bör lyrik appliceras på en läsarorienterad undervisining, då denna fokuserar på den enskilde läsarens personliga upplevelser av texten, vilket kan väcka intresse och mening för genren. Slutligen har undersökningen påvisat att det inte finns några givna svar rörande vad som kan användas som representativ lyrik för ungdomar i undervisningen, då genren ger uttryck för känslor, vilka bör betraktas som tidlösa och allmänmänskliga. Således är det lärarens uppgift att avgöra vad som kan vara relevant lyrik för ungdomar, baserat på vilken slags diskussion som ska föras och vilken insikt som önskas uppnås. / The study researches how lyrics as a genre could be used to enrich the Swedish education in upper secondary school, which didactic methods that can be applied to teachings of lyrics and what could be used as a good representation of lyrics for youths. The study includes a study of literature that was evaluated through a discourse analysis and interpretations of lyrical choices. The result of the study showed that lyrics can be used to enrich the didactics of the Swedish subject in upper secondary school as the language development was improved. This was shown as students who studied lyrics gets the opportunity to reflect upon both their own and others' emotions and experiences, which can be used as a tool for the development of self and identity. The study has further shown that studies of lyrics also enrich students with knowledge about important parts of the cultural inheritance and the freedom to explore language and style through the writing of their own poems. Furthermore, lyrics should be applied to a reader oriented education as it focuses on the individual readers' experience of the text, which could awaken interest and purpose for the genre. Finally, the study has shown that there are no given answers regarding what could be used as a representative lyrics for youths in the education as the genre provides the opportunity for the readers to express emotions which should be thought of as timeless and universal. Because of this, it is the teachers task to choose what could be regarded as relevant lyrics for youths based on what kind of discussion will be held and what kind of insight that should be achieved.

Abstract The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied.

Studien behandlar ämnet högläsning där syftet är att bidra med kunskap om hur förskoleklasslärare uppfattar arbetet med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet ställdes fyra forskningsfrågor: Hur beskriver förskoleklasslärare att de använder högläsning i undervisningen? Vilka hinder finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Vilka möjligheter finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Hur ser förskoleklasslärare på högläsning i relation till andra aktiviteter för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling?       Synen på lärande i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Genom samspel mellan elever samt mellan elever och lärare kan kunskap utvecklas. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning har använts genom en enkätundersökning och intervjuer. I enkäten deltog 75 lärare och i intervjuerna deltog fem lärare. I analysen av datainsamlingen användes kodning av nyckelord och tematiseringsarbete för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att förskoleklasslärare ser högläsning som ett viktigt och kompletterande pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, där både möjligheter och hinder identifierades. De möjligheter som framkom var språkutveckling, läs- och skrivlust samt förståelsearbete för texter. De hinder som lärarna sade var främst anpassning till elevgruppers nivåskillnader i relation till språk, kunskap och skolmognad samt fånga elevers intresse för att skapa engagemang för högläsningen. / The study deals with the topic reading aloud where the aim is to contribute knowledge of how pre-school class teachers perceive the work of reading aloud as a pedagogical tool for pupils' reading and writing development. To achieve this purpose four research questions were used:  How do pre-school class teachers describe that they use reading aloud in teaching? What are the obstacles with reading aloud for students reading and writing development according to pre- school class teachers? What opportunities are there with reading aloud for students reading and writing development according to pre-school class teachers? How do pre-school class teachers view reading in relation to other activities to develop students' reading and writing development? In this study, the view of learning is based on the sociocultural perspective. Through interaction between pupils and between pupils and teachers knowledge can be developed. To collect data for this study, both a quantitative and a qualitative method were used. Data was collected through a survey and interviews. In the survey, 75 teachers participated, and in the interviews five teachers participated. In the analysis of the data, coding of keywords and thematic work was used to answer the study's research questions. The result shows that teachers in pre-school class view reading aloud as an important and complementary pedagogical tool for pupils reading and writing development. Furthermore, both opportunities and obstacles were identified. The opportunities were language development, desire to read and write and working with understanding texts. The obstacles that the teacher mentioned were mainly difficulties in adapting to the pupils’ level differences related to language, knowledge, school maturity and to interest as well as involve pupils in reading aloud activities.