This Master’s thesis concerns the question why a public library establishes a special room for young people and how the young people can influence the activities. I have made interviews with two librarians and four teenagers from a reference group. I have also made an observation of the room. The most important theories are Pierre Bourdieu’stheory of symbolic capital and Mats Lieberg’s theory of free zones. The method used is a qualitative study. The answersfrom the interviews are analysed according to different categories. The results show that young people have a special taste which is shown in the room for young people and that efforts to make young people involved in the planning of activities are very important. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to examine how young people look at and perceive drugs by studying how they discuss and reason about drugs. The essay's main interest is not whether young people use drugs or not. We are primarily interested in how young people talk about drugs. The questions that we want to get answered are: What are the beliefs that young people have about drugs, drug use and drug users? More specifically we seek answers to which images, symbols and attributes that young people links to drugs, drug use and drug users. What is important in young people's construction of beliefs about drugs and drug users? More specifically, which are the information sources and reference groups that young people assigns significance? We used focus group interviews as the research method. A group of girls and a group of boys at the aged of 18-20 participated in the study. As an analytical tool we used a hermeneutic interpretation analysis. We found that young people uses distinctions when they talked about drugs, drug use and abuse. Young people did for instance distinctions between alcohol and drugs, between soft and hard drugs, and between use and abuse. Alcohol was something that young people could use in the everyday life. Soft drugs, such as cannabis, were associated to party while hard drugs, such as amphetamine, were associated to social deprivation. Young people associated certain symbols, attributes and images to users and abusers. For example, they describe an abuser with words like torn and smelly. It also showed that the drug's importance will depend on the social context of the location and can differ between different contexts. This was clearly evident in the interview when the drugs on Stureplan become a symbol of status and party and when the drug occurs in a social vulnerable area, it became a symbol of mental weakness and social problems. The distinctions that young people do, speaks for a normalization of drugs. In order to create an image of drugs, young people use normative and comparative reference groups. The normative reference groups included influential people such as parents and coaches. The young people‟s comparative reference groups were the media such as TV, films and papers. The comparative reference groups became important to the young people in the lack of normative reference groups. Their reference group, from which they get their information about drugs, is significant in how they create their own image of drugs and drug users.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå vilka drivkrafter som påverkar konsumeters beslut att handla från en internationell webbsida framför en inhemsk webbsida trots eventuella risker i samband med köpprocessen. Kundens förtroende för köpprocessen och för den specifika webbsidan är av särskilt vikt att studera då andra länders normer och regler nu spelar en central roll. Syftet är även att undersöka hur konsumenter har kommit i kontakt med en specifik internationell webbsida. Här undersöks informationssökningen och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till valet av webbsida.             En kvalitativ undersökning bestående av åtta semistrukturerade personliga intervjuer. Den främsta drivkraften bakom internationella köp är själva produkten. Webbsidans ursprungsland har en påverkan vid köpet. Respondenternas förtroende formas av referensgrupper samt vana av informationssökning.

<p>Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv – fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Den teoretiska genomgången av de tre perspektiven - fysiskt, psykiskt och socialt - har genererat strukturen för uppsatsen, frågeställningen och längre fram intervjuguiden. De intervjuer och observationer som gjorts presenteras i analys och slutsatsdelen i uppsatsen. Analysen av intervjuerna ger en bild av likheter och skillnader som finns inom de tre perspektiven mellan de olika danskontexterna. Vidare så analyseras respondenternas uppfattning om dansens påverkan utifrån tidigare teorigenomgång. Några av de slutsatser jag som forskare kommit fram till är att de fysiska, psykiska och sociala perspektiven som jag utgått från överensstämmer med det som respondenterna uppger. Samt att det bland de respondenter och danskontexter jag studerat även finns en samstämmighet rörande de fysiska, psykiska och sociala perspektiven av dans.</p>

Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv – fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Den teoretiska genomgången av de tre perspektiven - fysiskt, psykiskt och socialt - har genererat strukturen för uppsatsen, frågeställningen och längre fram intervjuguiden. De intervjuer och observationer som gjorts presenteras i analys och slutsatsdelen i uppsatsen. Analysen av intervjuerna ger en bild av likheter och skillnader som finns inom de tre perspektiven mellan de olika danskontexterna. Vidare så analyseras respondenternas uppfattning om dansens påverkan utifrån tidigare teorigenomgång. Några av de slutsatser jag som forskare kommit fram till är att de fysiska, psykiska och sociala perspektiven som jag utgått från överensstämmer med det som respondenterna uppger. Samt att det bland de respondenter och danskontexter jag studerat även finns en samstämmighet rörande de fysiska, psykiska och sociala perspektiven av dans.

De flesta individer påverkas dagligen av belöningar, motivation och rättvisa i såväl privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur belöningar påverkar medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har även varit att undersöka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska nivåer och om upplevd rättvisa är viktigt för motivationen. Inom området finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas. Den tidigare forskningen är dock i hög utsträckning mycket tvetydig och pekar på att olika belöningstyper kan ha skilda effekter på olika typer av motivation. I uppsatsen har teorier från olika vetenskapliga discipliner använts eftersom vår utgångspunkt är att de tillsammans kan skapa ett helhetsperspektiv. För att besvara syfte och frågeställning har en kvalitativ fallstudie av en internationell organisation med verksamhet i Sverige utförts. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med medarbetare, mellanchefer och högre chefer av olika kön och i spridda åldrar. Resultatet och de generella slutsatserna är att både monetära och icke-monetära belöningar påverkar arbetsmotivationen men tycks vara olika viktiga för olika typer av motivation. Medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation tycks påverkas på liknande sätt av belöningarna. När de anställda känner sig rättvist behandlade tycks inte deras arbetsmotivation öka eller minska men när de upplever orättvisa kan det påverka motivationen negativt. Uppsatsen kompletterar den omfattande kvantitativa forskningen på området med nya kvalitativa infallsvinklar. Det kan inte ges ett enkelt och allmängiltigt svar på vad som påverkar en anställds arbetsmotivation. Dock är vår förhoppning att uppsatsen bidrar med en fördjupad insikt i det komplexa förhållandet mellan belöningar, motivation och rättvisa.

Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Det var också här som jag kom i kontakt med de olika samverkansprojekt som bedrivs inom regionen både inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det är som har hänt när ett samverkansprojekt avslutas. Metoden är en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in på en diktafon på respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum på biblioteket. Därefter transkriberade och analyserade jag utifrån innehållsanalysen. Resultatet presenteras utifrån de intervjuerna. Dessa utgår ifrån de sju olika teman som har berörts i den här studien. Resultatet visar en enighet utifrån hur projektledarna och samordnaren ser på det här med; samverkan, samarbete, KASAM och Coachning samt att använda olika grupper som referensgrupper och att nätverka. Hur de ser på hur implementeringen har fungerat är en annan del av resultatet. / Introduction: During my practice in 2011, I came in contact with a coordination covenant FINSAM, working with rehabilitation issues. It was also here that I came in contact with the various cooperation project conducted within the region both in the association FINSAM and ESF projects. Objective: Aim of the study was to see what happened when a collaborative project completed. Method: Is a literature which I then have interconnected with the interviews that I have done. The interviews were recorded on a dictaphone at the persons workings place and I also booked a study room at the library. Then I transcribed and analyzed by content analysis. The result: The results are based on the interviews, which are constructed on the seven different themes that have been affected in this study. The results show a unity based on how the project managers and coordinators look at this with; collaboration, cooperation, KASAM and coaching as well as various groups and peer networking. Then how they look at how the implementation has worked is another part of the result. / <p>2013</p>

Sverige centraliseras allt snabbare, idag är det mer än hälften av alla människor som bor i storstäderna. Denna urbanisering, med ungdomar och unga vuxna i spetsen, gör att kommuner, bland annat i Värmlands län, utarmas och kraftigt går ner i invånarantal. Syftet med den här studien är att fånga in upplevelser av de unga som går emot urbaniseringen och hittills har valt att bo kvar i en utflyttningsort. Fokus i studien ligger på upplevelser av liv på orten, möjligheter till framtid och hur de resonerar kring flytta/stanna-frågan. Studien bygger på intervjuer med fem personer mellan 18–29 år, som alla är uppväxta i och som idag bor i Hagfors kommun. Utsagor och berättelser från intervjupersonerna har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska resonemangen gällande kulturell friställning, urbanism och referensgrupper. Resultatet visar att unga vuxna i Hagfors upplever att de trivs bra i Hagfors, men att de samtidigt uttrycker att de vill flytta från orten. Livet i Hagfors upplevs som stillsamt och tråkigt och därför vill de söka sig ut för att uppleva det utanför och bli någonting annat. Att stanna i Hagfors innebär för intervjupersonerna att man blir en tråkig person - en sån som nöjer sig. De unga vuxna jag har träffat vill inte uppfattas på det sättet utan uttrycker därför önskan om ett liv med fler möjligheter, något som de ser finns utanför Hagfors. De intervjupersoner som har bott utanför Hagfors men valt att flytta tillbaka kan dock med större säkerhet säga att de trivs i Hagfors och vill bo kvar. Jag menar att de har tillägnat sig kunskap om att gräset inte är grönare på andra sidan, och att den kunskapen legitimerar deras val att bo i Hagfors utan att ses som en sån som nöjer sig. / In Sweden, we become more and more centralized, and today it is more than half of the population living in the metropolitan areas. This urbanization, with young people and young adults at the forefront, makes municipalities, especially in the county of Värmland, depleted and drastically reduced in population. The purpose of this study is to capture the experiences of young adults who oppose urbanization and have chosen to stay in an out-migration town. The focus for the study is young adults’ experiences of life in these towns, their future opportunities and how they relate to the stay/move-question. The study is based on interviews with five people between 18-29 years, all of whom grew up and today live in Hagfors. The statements and stories of the interviewed have been analyzed in relation to the theoretical reasoning cultural release, urbanism and reference group. The result shows, among other things, that young adults in Hagfors like living in Hagfors, but at the same time expresses that they want to move. Life in Hagfors is perceived as calm and boring, and they feel that they should see something else, see other places, and become something else. Choosing to stay in Hagfors is to be perceived as a boring person - one who is “content”. The young adults I have met do not want to be perceived in that way, and expresses a dream for a life with more possibilities, something that they see as possible outside of Hagfors. The ones I´ve interviewed who have lived outside of Hagfors but have chosen to move back, they are more certain that they like Hagfors and the life they see is possible there. My opinion is that they’ve become aware of that the grass isn't greener on the other side of the pence, and that knowledge legitimizes their choice to live in Hagfors without being seen as someone who is “content”.