241 |
Dokumentation i förskolanPersson, Jessica, Maté, Lina January 2014 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare på en förskola i Skåne använder sig av dokumentation och om den används för utveckling av verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med dokumentation?, vad används dokumentation till och på vilket sätt anser pedagogerna att dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi fokuserar oss på semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över dokumentation, samt en genomgång av Reggio Emilia- pedagogikens syn på dokumentation. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna på förskolan använder sig av pedagogisk dokumentation för att utveckla verksamheten då de kunde se vad som skulle behöva förändras och att dokumentationerna var ett bra hjälpmedel för att involvera föräldrarna och barnens intresse. Något som också var en viktig del i arbetet med dokumentationen på denna förskola var just reflektionerna, antingen pedagogerna gjorde dem med andra pedagoger eller med barnen.
|
242 |
Hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisningLundgren, Helena January 2013 (has links)
Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning. / Students, a dramateacher, a teacher and a principal tells and reflects on how educational drama is entegrated in the thematic education.
|
243 |
Ett laddat musikaliskt moment : En kvalitativ studie kring elgitarristers uttryckta upplevelser och reflektioner kring det musikaliska momentet improvisationAndersson, Edvin January 2024 (has links)
Syftet med det här arbetet har varit att bidra med mer kunskap i vad gymnasieelever medhuvudinstrumentet elgitarr uttrycker i sina upplevelser och reflektioner kring det musikaliskamomentet improvisation analyserat utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. I arbetet användes enkvalitativ forskningsmetod, bestående av en improvisation i form av ett jam som trigger samt ensemistrukturerad fokusgruppsintervju med två deltagare som gick i trean på det estetiskaprogrammet med inriktning musik och hade elgitarr som huvudinstrument. Resultatet visar på attdeltagarnas uttryckta upplevelser kring improvisation ändras beroende på vilket sammanhang denutförs i, att deltagarna upplever improvisation som något personligt och kreativt, att deltagarnaupplevt en större förväntan från sin omgivning att kunna improvisera eftersom de är gitarrister samtatt deltagarna hade svårt att sätta ord på vad övning inom improvisation innebär. / The purpose of this study has been to contribute more knowledge into what high school students with the main instrument electric guitar express in their experiences and reflections about the musical element of improvisation analyzed from a social psychological perspective. In the study, a qualitative research method was used, consisting of an improvisation in the form of a jam as a trigger before the focus group interview and a semi-structured focus group interview with two participants who were in the third year of the aesthetic program with a majoring in music and had electric guitar as their main instrument. The results show that the participants expressed experiences of improvisation change depending on the context in which it is performed, that the participants experience improvisation as something personal and creative, that the participants experienced a greater expectation from their surroundings to be able to improvise because they are guitarists, and that the participants had difficulty defining what practice within improvisation entails.
|
244 |
Videoanalys i fotboll : En kvalitativ studie om arbetet med videoanalys inomallsvenska akademierRobert, Jovanovski January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur fotbollstränare i allsvenskaakademier arbetar med videoanalys i förhållande till träningar ochmatcher. Videoanalys är ett verktyg som finns tillgängligt på alla nivåerinom fotbollen med tanke på teknikens framfart i det moderna samhället.Det gjordes genom att intervjua fem fotbollstränare i olika akademiermed i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade attvideoanalys är ett slagkraftigt verktyg vilket hjälper tränarna att utvecklasärskilda förmågor hos spelare på en vardaglig basis.
|
245 |
Tekniken är viktig för att förstå sin omvärldMarlene, Lakkala January 2017 (has links)
Tidigare undersökningar som har genomförts av olika forskare visar att teknikämnet varierar mycket mellan olika skolor och har en oklar identitet ute i klassrummen. I kommentarmaterialet för teknik står det att kunskapsmålen i läroplanen skall behandlas i undervisningen (Skolverket 2011a). Denna studie syftar till att undersöka hur likvärdig teknikutbildning elever får i samma kommun utifrån ett likvärdighetsperspektiv. För att besvara detta syfte användes två frågeställningar; vilken relation finns mellan ett antal lärares erfarenheter och deras möjligheter att ge sina elever ett likvärdigt kunskapsinnehåll av teknikämnet för att nå målen i teknik? Vilken relation finns mellan ett antal lärares reflektion och deras möjligheter att undervisa om teknikens betydelse för samhället? Frågeställningarna är förankrade i studiens teoretiska ansats vilket är Heideggers filosofiska synsätt.Genom användning av ett kvalitativt undersökningssätt, semistrukturerade intervjuer, samt bearbetning av respondenternas resonemang, framkom det att lärarnas erfarenheter har betydelse gällande hur de behandlar ämnet, vilket i sin tur påverkar likvärdigheten. Alla respondenter ansåg att teknikämnet är mycket viktigt samt måste lyftas fram mer i all undervisning. Det framkom även att mest fokus läggs på det praktiska men att det teoretiska samt reflektionen sedan vävs in. Utifrån min teoretiska utgångspunkt så måste mer fokus läggas på att reflektera över tekniken i vår vardag, det är då vi kan skapa en förståelse för vår omvärld och bli aktiva medborgare. Med denna studie vill jag synliggöra tekniken och öka pedagogers medvetenhet kring hur deras erfarenheter påverkar hur likvärdig utbildning deras elever får i teknikämnet.
|
246 |
”Man behöver inte vara äldre för att kunna mer för man kan ju olika saker” : En fenomenologisk studie av 9- och 10-åriga elevers upplevelser av lärande i skolan och vilka förutsättningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lärande och sin utvecklingNyström, Lena January 2013 (has links)
Primary education is an urgent and recurring topic in the public debate. Among the issues discussed are how the learning process can be stimulated and how learning environments should be shaped. Swedish National Agency for Education (Lgr11) clearly states that students should be given influence over the content of their education. By assuming the perspective of students and allowing their voices to be heard in the debate, further knowledge can be gained on the issue of how different aspects of the learning environment could create good conditions for students’ learning and development.The aim of this study is to gain a better understanding of the student’s learning experience based on their own opinions, experiences and feelings, considering what factors they see as important for their own learning and development. The study takes a phenomenological approach, with the opinions, experiences and emotions of students constituting the phenomena investigated. The nine students who participated in the study are nine and ten years old and go to the same class. In the form of case studies interviews have been carried out in groups of three students. The collected material – the students’ voices about the phenomenon which was examined – has been analyzed with a focus on relating the experience of the students in a way which is faithful to the original expression. Four themes emerged from the empirical data, which were then given the following titles: Learning together with others; Learning by letting thoughts return and be reprocessed; Learning through varied activities; and Learning with the help of aids. The results show that students emphasize the importance of good and varied social contexts and co-operation, the chance for reflection as an aid for learning, meaningful and diverse teaching methods which stimulate both body and mind, and the access to physical and mental aids. In the results section of this study, the students’ accounts are co-read with the National Agency for Education, Lgr11. Taking seriously the experiences and perspectives of students will have consequences for the form of the teaching. By pointing to the didactic implications that follow, the results of the study illuminate the potential benefits of granting students influence over their learning environment.Key words: learning, learning environments, student perspective, student learning experience, student voice, co-operation, reflection. / <p>Validerat; 20130522 (global_studentproject_submitter)</p>
|
247 |
"Du får lite att fundera över liksom" : En intervjustudie av medarbetarnas upplevelse av reflektion som arbetsmetod inom äldreomsorgen / "You get a bit to think about" : An interview study of the employees' experience of reflection as work method in elderly careAronsson, Mariana, Lindström, Åsa January 2015 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka medarbetarnas upplevelse av reflektion som arbetsmetod. Urvalet för studien har bestått av 16 medarbetare (kvinnor mellan 25-55 år) från fyra särskilda boende inom äldreomsorgen som regelbundet arbetar med reflektion som arbetsmetod. Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär som har inspirerats av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. Den empiri som samlats in har bestått av 16 bandade individuella semistrukturerade intervjuer. Frågorna som ställts har varit öppna för att ge respondenterna möjlighet till att utveckla sina synpunkter och tankar samt ge studien ett djup. Alla 16 intervjuer har sedan transkriberats och analyserats för att komma fram till ett resultat. Den teoretiska referensramen för denna studie innefattar litteratur och tidigare forskning om reflektionens betydelse för lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. I resultatet har tre övergripande teman framträtt; Lärande, Professionellt förhållningssätt och Kultur. Dessa teman sammanfattar de kategorier som har kommit fram i studien. Studien visar att reflektion som arbetsmetod ger arbetsgruppen en bättre samhörighet där de lär av varandra samt att de får ett respektfullt förhållningssätt gentemot varandra. För den enskilde personen ger metoden en större självinsikt, en bättre kommunikationsförmåga samt en ökad kompetens. Slutsatsen av studien visar att den reflekterande arbetsmetoden kan betraktas som arbetsredskap som lägger grund för ett gemensamt lärande där medarbetarna får möjlighet till att utveckla såväl omsorgsarbetet som de gemensamma värderingarna för att kunna stärka och utveckla kvalitén av vård och omsorg. / The aim of the study was to investigate the employees' experience of reflection as a work method. The sample for the study consisted of 16 employees (women aged 25-55 years) from four special housing care of the elderly who regularly work with the reflection as a work method. The methodology for this study was qualitative in nature, inspired by a phenomenological approach. The empirical data collected consisted of 16 banded individual semi-structured interviews. The asked questions have been open to give the respondents the opportunity to develop their views and thoughts and to give the study a depth. All 16 interviews were then transcribed and analyzed to arrive a result. The theoretical framework for this study includes literature and previous research about the importance of reflection for learning and skills development in the workplace. The result has three overarching themes emerged; Learning, professionally approach and Culture. These themes summarize the categories that have emerged in the study. The study shows that reflection as a work method provides the group with a better fellowship where they learn from each other and a respectful attitude towards each other. For the individual person, the method gives greater self-insight, improved communication skills and increased competence. The conclusion of the study show that the reflective work method can be considered as a tool that lays the foundation for a common learning where employees have the opportunity to develop both elderly care as common values in order to strengthen and develop the quality of health care.
|
248 |
"Då kan du klä ut dig till en ytspänning" - Reflektionens potential för kompetensutveckling och ökad kvalitet i förskolan : En kvalitativ studie om hur diskursiva praktiker möjliggör kompetensutveckling i individuella reflektioner och i gemensamma arbetslagsreflektioner / “You could dress up as a surface tension” - The potential for competence development and increased quality through reflection in preschool : A qualitative study about how discursive practices enable competence development in individual reflections and collaborative reflectionsBergkvist, Elsa January 2023 (has links)
Preschool workteams, must continuously and systematically monitor children's development and evaluate the opportunities the education offers for children to develop and learn in accordance with the curriculum. This qualitative study deals with reflection from a socio-cultural perspective where differences between individual reflection and collective workteam reflection are examined in relation to the preschool's work with quality and operational development. The participants consist of two workteams containing three people. They have completed an activity and then answered a questionnaire representing the individual reflection, as well as participated in a focus group interview, which represents the collective workteam reflections. By investigating how appropriation, internalization, proximal development zone and scaffolding are made possible in different reflection contexts based on the current discursive practices for the reflection, the competence development that becomes relevant can be made visible. The tools are also important factors for how reflection becomes competence developing. The result shows that the collective workteam reflections enable a more extensive content where more aspects of the same topic are covered. The workteams also have the opportunity to share experiences and knowledge, but are less likely to identify gaps in their own knowledge. The discursive practices, as well as the tools used, have consequences for the content that is dealt with in the reflection. These collective workteam reflections have a higher quality in comparison to the individual reflections and prove to be significant for the work with quality and operational development in the preschool. / Arbetslag i förskolan ska kontinuerligt och systematiskt följa barns utveckling och utvärdera de möjligheter utbildningen erbjuder för att barn ska utvecklas och lära i enlighet med läroplanen. Denna kvalitativa studie behandlar reflektion utifrån ett sociokulturellt perspektiv där skillnader mellan individuell reflektion och gemensam arbetslagsreflektion undersöks i relation till förskolans arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Deltagarna består av två arbetslag med tre personer i varje, där de har genomfört en aktivitet för att sedan svara på ett frågeformulär som representerar den individuella reflektionen, samt deltagit i en fokusgruppintervju, som representerar de gemensamma arbetslagsreflektionerna. Genom att undersöka hur appropriering, internalisering, proximal utvecklingszon, scaffolding möjliggörs i olika reflektionssammanhang utifrån de diskursiva praktiker som råder för reflektionstillfället, kan den kompetensutveckling som blir aktuell, synliggöras. Redskapen tas också upp som viktiga faktorer för hur reflektionen blir kompetensutvecklande. Resultatet visar att de gemensamma arbetslagsreflektionerna möjliggör för ett mer omfattande innehåll där fler aspekter av samma ämne tas upp. Arbetslagen har också möjlighet att dela med sig av erfarenheter och kunskaper, men är mindre benägna att identifiera brister i sin egen kunskap. De diskursiva praktikerna, samt redskapen som används får konsekvenser för det innehåll som behandlas i reflektionen. Dessa gemensamma arbetslagsreflektioner har en högre kvalitet i jämförelse med de individuella reflektionerna och visar sig betydelsefulla för arbetet med kvalitets- och verksamhetsutveckling i förskolan.
|
249 |
Betydelsen av reflektion inom Digital medieproduktion : En kvalitativ studie om komplexiteten i designprocessenSjögren, Jennifer, Sehlstedt, Elin January 2019 (has links)
This essay will identify the importance of reflection, where it has its most significant place in the design process and how the reflection develops with experience. Though there is theories, there is a lack studies about reflection during the design process within digital media production. Based on Donald Schöns theory (1983) about reflection and Löwgren and Stolterman (2004) description of the design process, this essay will bring an understanding of the complexity of a design situation. It is a qualitative study where five respondents working with digital media production have been taking part in interviews regarding their design process. Introspection is used to get further understanding of the importance and development of reflection, where two practitioners writes diaries during a concept-development of a commercial. The practitioners and respondents ability to reflect will be analysed using King and Kitcheners “reflective judgement stages” (1994, referred in Hoare, 2006, 76-77) and Dreyfus and Dreyfus “five steps from novice to expert” (1986, 21- 35). The result will show how communication is a crucial component not only for the individual designer but also for the design team. Further the result shows that the ability to reflect differs in relation to experience and the importance as a designer to be open for flaws in its own creating in order to develop its practice.
|
250 |
Hur beskriver chefer sin yrkesidentitet och hur reflekterar de kring sitt ledarskap? / How do managers describe their working identity and how do they reflect on their leadership?Sidiropoulos, Konstantin January 2020 (has links)
Efter att jag har genomfört en litteraturgenomgång fann jag ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Studiens syfte är därför att bidra med mer kunskap om hur chefer beskriver sin yrkesidentitet och hur de reflekterar kring sitt ledarskap. Min ambition är att fylla ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Kvalitativ metod användes för att undersöka hur respondenterna tänker och beter sig i olika situationer som berör yrkesidentitet och reflektion. Narrativa semistrukturerade intervjuer tillämpades som kvalitativ forskningsmetod för att samla in data. Totalt intervjuades åtta chefer från olika nivåer i företagshierarkin i ett IT konsultföretag med minst 200 anställda. En teoretisk analysmodell och tidigare forskning tillämpades för att kunna analysera och tolka empirin. Empirin består av två kategorier och sex innehållskategorier som är strukturerade utifrån studiens två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan som lyder "Hur beskriver chefer sinyrkesidentitet i ett företag?" är relaterad till kategorin yrkesidentitet och de tre innehållskategorierna: hur ledarskap utövas, företagets struktur och vad som påverkarledarskapet samt när ledarskap inte utövas. Medan den andra forskningsfrågan som lyder "Hur reflekterar chefer kring sitt ledarskap i ett företag?" är kopplad till kategorin reflektion och de tre innehållskategorierna: situationer som leder till reflektion och icke-reflektion, skapa goda förutsättningar för anställda och att förbättra sig samt tidens roll vid mest respektive minst reflektion. Studiens slutsatser är att respondenterna ville lyssna på sina medarbetare innan respondenterna tog ett beslut och vara allmänt öppna för feedback. Företagets struktur, aspekter inom och utanför företagets kontext kunde påverka ledarskapet. I de fall ledarskap inte utövades var för att exempelvis medarbetare skall kunna utvecklas. Reflektion kring ledarskapet kan utlösas i form av utvärderingar med underställda, innan en tuff sak skall framföras och sättet att kommunicera med underställda. Reflektion kring sitt ledarskap var framträdande kring att utveckla sina medarbetare och underlätta deras arbete. Respondenterna reflekterar och tänker kritiskt kring sitt ledarskap mest efter arbetsdagen och minst under arbetsdagen. De som var reflexiva på arbetet var oftast meta-reflexiva. / After I conducted a literature review, I found a research gap that concerns managers' professional identities and their reflexivity. The purpose of the study is therefore to contribute with more knowledge about how managers describe their working identity and how they reflect on their leadership. My ambition is to fill a research gap that affects managers' working identity and their reflexivity. Qualitative method was used to examine how the respondents think and behave in different situations that affect working identity and reflection. Narrative semi-structured interviews were applied as a qualitative research method to collect data. A total of eight managers from different levels in the company hierarchy were interviewed in an IT consulting company with at least 200 employees. A theoretical analysis model and previous research were applied to analyze and interpret the empirics. The empirics consist of two categories and six content categories that are structured along the study's two research questions. The first research question that reads "How do managers describe their working identity?" is related to the category of working identity and the three content categories: how leadership is exercised, the company's structure and what affects the leadership and also when leadership is not exercised. While the second research question is "How do managers reflect on their leadership in a company?" is linked to the category of reflection and the three content categories: situations that lead to reflection and non-reflection, create good conditions for employees and to improve yourself and also the role of time in most and least reflection, respectively. The conclusions of the study are that respondents wanted to listen to their employees before the respondents took a decision and be generally open to feedback. The company's structure, aspects within and outside the company's context could affect leadership. In cases where leadership was not exercised where for example so employees could be developed. Reflection on leadership can be triggered in the form of evaluations with subordinates, before a tough thing is to be presented and the way of communicating with subordinates. Reflection on their leadership was prominent in developing their employees and facilitating their work. The respondents reflect and think critically about their leadership most after the working day and least during the working day. Those who were reflexive at work were usually meta-reflexive.
|
Page generated in 0.0867 seconds