Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010. Resultatet visade något oväntat att arbetsförmedlarna, trots massmedias många gånger negativa skildringar, upplevde trivsel i sitt arbete och att de regelbundna omorganiseringarna utgjorde grunden till detta. Vidare upplevdes den studerade arbetssituationen inte vara mer speciell än efter andra omorganisationer även om arbetet inför mottagandet av de utförsäkrade skedde med kort framförhållning. Bland de studerade arbetsförmedlarna fanns en tro på att rehabiliteringskedjan på sikt ska kunna sänka Sveriges sjuktal, dock uppvisade resultatet att det nya 3-månadersprogrammet Arbetslivsintroduktion inte räcker till för att stötta utförsäkrade som i många fall varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.

Den här undersökningen av Alfta Rehab Centers rehabiliteringskurs har gjorts med syftet att ta reda på hur några deltagare upplever att kursen påverkat deras rehabilitering. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts och sex deltagare som gått kursen har intervjuats. En latent innehållsanalys genomfördes på materialet som gav två huvudteman; upplevelse av att kunna påverka sin egen situation och upplevelse av att självbilden förändrats. Därtill utmynnade analysen i tio underteman.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ”hjälpare”. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material. Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod. Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer. Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller. Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt.

Abstrakt All around the world there are a lots of people that suffers from chronic pain. One great factor for the devolopment of chronic pain is the phenomen fear-avoidance/kinesophobia that appear to have negative effects on rehabilitation of chronic painproblems. The aim of the present study was to describe and identify how patient that took part in a rehabilitationprogram in year 2004 and 2005 with focus on behaviourchanges estimate their fear-avoidance/kinesophobia and examine if there was any changes estimate fear-avoidance/kinesophobia respectivly before and after and respecivly before and 12 month after the rehabilitationcourse. The study had a describing prospecitive design. Data was collected by the Swedish version of Tampascale for kinesophobia. The results shows that 25 % of the participant prove a high grade of kinesophobia before the rehabilitationcourse. After the rehabilitationcourse 21,1 % of the participant prove a high grade of kinesophobia and at the follw-up 12 month after the course 26,3 % of the participants prove a high grade of kinesophobia. The medianvalue of the estimate fear-avoidance/kinesophobia was 30,0 points before, 29,0 points after and 28,5 points at the Tampascale for kinesophobia 12 month after the rehabiliationcourse. There was no statistcal significant difference between the estimate fear-avoidance/kinesophobia over time. / Långvarig smärta är ett stort problem för människor världen över. En central faktor för utvecklandet av långvarig smärta är fenomenet rörelserädsla/kinesofobi som visat sig ha negativa effekter på rehabilitering av långvariga smärttillstånd. Syftet med den här studien var att beskriva och identifiera hur patienter som genomgått beteendemedicinsk rehabiliteringskurs åren 2004 och 2005 skattar sin rörelserädsla samt att undersöka om det hos dessa patienter finns någon skillnad i skattad rörelserädsla före respektive efter samt före respektive 12 månader efter beteendemedicinsk rehabiliteringskurs. Studien hade en prospektiv beskrivande design. Data har samlats in med hjälp av den svenska versionen av självskattningsformuläret Tampaskalan för Kinesofobi. Resultatet visar att 25 % av de patienter som deltog påvisar en hög grad av kinesofobi före kursstart. Efter kursen påvisade 21,1 % hög grad av kinesofobi och på uppföljningen av kursen 12 månader efter avslutad kurs påvisade 26,3 % en hög grad av kinesofobi. Medianvärdet av den skattade rörelserädslan var 30.0 poäng före, 29,0 poäng efter och 28,5 poäng på Tampaskalan för kinesofobi 12 månader efter rehabiliteringskursen. Det påvisades ingen statistisk signifikant skillnad mellan den skattade rörelserädslan över tid.

No description available.

Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få stöd och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.

Att samverka mellan olika organisationer i ett rehabiliteringsarbete är inte alltid så enkelt. Stora skillnader finns i både uppdrag, arbetssätt och kompetenser. Den här undersökningen har sitt ursprung i att jag under mina tillämpade studier på arbetsförmedlingen kom till insikt om att problem inom samverkan med andra aktörer uppenbarligen existerade. För att ytterligare problematisera frågan involverade jag såväl handläggare från försäkringskassan, arbetsförmedlingen, samt några primärvårdsläkare i x kommun.. Jag begränsade mig till dessa aktörer eftersom de ofta samverkade. Mitt syfte var att genom en kvalitativ metod, via personliga intervjuer, bringa kunskap om respondenternas egna upplevelser av samverkansarbetet. Resultatet visar på att det finns tydliga fördelar med samverkan, men visade även på stora problem. Inte minst läkaren och försäkringsläkarens väl separerade roller är med dagens regelverk ett stort hot mot den enskilde individens rättssäkerhet och mot en kvalitetssäkrad handläggning. Förändringar av hela eller delar av regelsystemet är några av de önskvärda målen.

Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring. Ett stratifierat urval användes i syfte att öka möjligheterna att förstå fenomenet, genom att studera individuella variationer av upplevelserna hos intervjupersonerna. Resultatet visar att arbetsgivarringen spelat en avgörande roll för individernas återinträde på arbetsmarknaden.

Vi läser sista terminen på Rehabiliteringsvetenskap och idén att skriva om det här ämnet fick vi från en lista med förslag på c-uppsatser från en av lärarna. Vi har tidigare läst 5p ledarskap vilket fick oss intresserade av att studera ledarrollens betydelse när det gäller återgång i arbetet. För att komma till rätta med det stora antalet sjukskrivningar visar tidigare studier på hur viktigt det är med en arbetsgivare som tar ansvar över arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Medarbetarnas närmsta chef bör ges befogenhet och utbildning i dessa frågor för att kunna främja både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det är vanligt att fysiska besvär har sitt ursprung i psykosociala orsaker. Syftet med den här studien var att ta reda på hur fyra före detta långtidssjukskrivna individer upplever sin arbetsledares stöd under rehabiliteringsprocessen. Kriterierna för urvalet av intervjupersoner var sjukskrivning minst 1 år, slutförd rehabilitering och återgång i arbete. Vi använde oss av kvalitativa djupintervjuer. Respondenterna upplevde sina arbetsledares betydelse olika under processen, detta verkar bero på hur bra och ”välutbildad” organisationen är inom rehabiliterings- och arbetsmiljöfrågor och hur engagerad och pådrivande arbetsledaren är. Det framgick i berättelserna att arbetsledarna har haft viljan att stötta och hjälpa till under processen, men inte riktigt rätt kunskaper för att göra detta på ett bra och effektivt sätt.

Idag uppskattas antalet hörselskadade i Sverige uppgå till över en miljon människor, vilket gör hörselskada till ett av våra vanligaste hälsoproblem. Gruppen hörselskadade har vuxit med cirka fyra procent sedan 1985 och det finns inget som tyder på att trenden kommer att vända. Hörselskadades Riksförbund anser att det finns en brist på helhetssyn och otillfredsställande omfattning och kvalitet på de rehabiliterande tjänsterna idag. Efter att personen erhållit en hörapparat anses situationen ofta vara löst och individen bakom problemet glöms bort, trots att undersökningar visar att personen skulle må bättre av rehabilitering. Iris Hadar är ett företag som bland annat bedriver yrkesinriktade utbildningar för döva. På senare tid har företaget fått upp ögonen för marknaden för rehabilitering av hörselskadade. Målet med denna studie är därför att utreda denna marknad. Denna studie har ett starkt empiriskt perspektiv med intervjuer av nyckelpersoner inom branschen för vård och rehabilitering av hörselskadade. Då denna bransch är kraftigt präglad av politiska beslut har också en djupdykning inom den politik som styr aktörerna på marknaden varit en viktig del i framställandet av resultatet. Det resultat som undersökningen visar är att det finns en marknad för rehabilitering av hörselskadade. Det finns dock ingen utpräglad efterfrågan, därför att många av de drabbade inte vet vilken hjälp de kan få. Möjligheterna för Iris Hadar att starta upp en verksamhet inom rehabilitering av hörselskadade är att till en början skapa det nätverk som behövs för att starta verksamheten och alliera sig med Hörselskadades riksförbund, som har en betydande roll på marknaden. Härifrån är, i första hand, nästa mål att upphandla sig till ett ramavtal med Försäkringskassan och i nästa steg mot Landstinget och den privata marknaden. / The number of persons that are suffering from difficulty of hearing in Sweden are estimated to a little over one million people, which makes hearing impairment one of the most common health problems today. This group of people has grown with about four percent since 1985 and there are no indications that this trend will change. The Swedish national association for the hearing impaired explains that there is lack of seeing the whole picture of the problem and the extent and quality of the rehabilitation is not sufficient. Despite investigations which have shown that rehabilitation has given good results the situation, it is often considered as taken cared of when the person receives a hearing aid, and the individual person behind the problem is forgotten. Iris Hadar is a company that among other things specializes in work related education of deaf people. Recently they have discussed the market for rehabilitation and education of people with a hearing impairment. The objective with this study is therefore to investigate that market. This study has a strong empirical perspective which includes interviews with key persons with experience from the market for rehabilitation and health care for people with a hard of hearing. The market is strongly influenced by political decisions which have also led us to make a thorough investigation of the politics that affect the environment surrounding this. The results of the study show that there is a market for rehabilitation of the hearing impaired. The problem lies in the lack of demand from the patients; because of the insufficient information regarding what extended rehabilitation care is available for them. The possibilities for Iris Hadar to start a business for rehabilitation of hearing impaired, lies in creating the network needed for the organisation and also to make the Swedish national association for the hearing impaired a strategic ally, since they have a large role in the market. The first step is after this to negotiate an agreement with the Swedish social insurance office and in the next step with the county council and the private market.