Denna uppsats är en undersökning av hur multimodalitet används för att gestalta livlösa objekt som karaktärer med egna perspektiv och känslor. Uppsatsen syftar till att bidra med nya insikter för nutida och blivande filmskapare för hur kontext byggs upp av olika semiotiska resurser samt modes. Metodvalet för denna uppsats är en kvalitativ analys av IKEAs reklamfilm Lamp (2002) samt Röda Korsets A Chairful Life (2023) genom att observera och undersöka användningen och betydelsen av kamerarörelser, kameravinklar, ljud, musik, ljussättning och färgsättning. Resultatet av analysen grundas i tidigare forskning och teori och visar att kontext är avgörande för hur gestaltningen av objekt uppfattas. Kontexten iscensätts med hjälp av olika semiotiska resurser samt modes och grundar sig i en kunskap om sociala normer och situationer som framkallar betraktares egna erfarenheter, vilka projiceras på audiovisuella verk. I Lamp har flertalet förstapersonsperspektiv-vinklar använts, vilket skapar visionen av att lampan ser och känner. Musiken i Lamp går i moll från början till slut och är sorglig och nedstämd, vilket är ett kraftfullt manipulationsknep. Dessa kamerarörelser tillsammans med musiken och den blåa och kalla ljussättningen skapar en kontext och situation vari lampan upplevs som levande. I A Chairful Life saknas förstapersonsperspektivet, men där används istället lyriken i musiken för att ge ett budskap. Ljus- och färgsättningen tar även stor plats för meningsskapandet, med ett mörker som representerar bortglömdhet i kontrast till resterande scener vars ljussättning lyser upp hela bilden och färgsättningen går i varma och gula toner. Varje semiotisk resurs och mode som används i dessa reklamfilmer skapar mening och i samspelet mellan dessa formas kontexter som är avgörande för hur objekten gestaltas.

Reklamfilmer blir alltmer anpassade för sociala medier och formatet för nätbaserad reklam har således krympt till endast sex sekunder. Denna studie vill undersöka hur det går att applicera en avancerad berättelsestruktur under dessa sex sekunder och vilka känslor som reklamen försöker väcka hos betraktaren. Denna studie analyserar fyra reklamfilmer från olika produktgrupper för att göra analyserna mer djupgående. Filmerna är inte från samma kategori för att få större variation och täcka en större del av fältet. Studien kommer utgå från Joseph Campbells modell på 17 steg och undersöka vilka steg som syns och vilka som bortfaller/sammankopplas. Utöver att ta reda på vilka steg som finns har studien även fokus på vilka känslor som reklamfilmerna försöker framhäva. Studierna visar att det går att applicera en avancerad berättarstruktur på en bumper-ad på endast sex sekunder, med stor variation av känslostimulans.

In 2011, the Swedish government made the decision to abolish the compulsory military service for Swedish citizens. As a result of this decision, it was now up to the armed forces to attract new recruits themselves so that Sweden, even during peacetime, would have a functioning defense that could act in potential emergency scenarios both abroad and domestically. This analysis examines how the Swedish armed forces, Försvarsmakten, used semiotic resources and representation of actors in their visual campaigns from the year 2011 to 2021, to influence the public perception of their own organization and shape the perception of who is a suitable recruit. It also examines lexical and visual choices to identify gendered discourses during the research period. The result shows that Försvarsmakten has adopted a more social and interactive stance towards the recipients over time, as well as focusing less on the actual military practices and more on the people, especially women, in the service.

Denna uppsats utforskar hur reklamfilmen Just nu (2020) går att tolka med hjälp av klassiska teorier om montage. Med hjälp av välkända och beprövade teorier om montage tolkas materialet i syfte att ge bidrag till visuell kommunikation som vetenskapligt fält och ge verktyg till visuella kommunikatörer att nå ut med ett budskap på ett effektivt sätt som är anpassat till en modern publik. Uppsatsen fastställer att Försvarsmakten använder olika typer av montage i sin kommunikation i reklamfilmen Just nu (2020). Effekten blir en mer engagerande film som kan kommunicera en varierad och stor mängd information. / This essay explores how the commercial Just nu (2020) can be interpreted with the help of classic theories of montage. With the help of well-known and proven theories of montage, the material is interpreted in order to contribute to visual communication as a scientific field and provide tools for visual communicators to reach out with a message in an effective way that is adapted to a modern audience. The thesis states that the Försvarsmakten uses different types of montage in their communication in the commercial Just nu (2020). The effect is a more engaging film that can communicate a varied and large amount of information.

This thesis examines how the Swedish telecom company Comviq utilizes the meme formatknown as Trumpet Boy in their commercial Orkestern from 2018. The study makes use of aqualitative comparative semiotic analysis to decode signs present in both the referencematerial and the video advertisment. This study relies on the theoretical basis of Stuart Hall’stheory of representation, Linda Hutcheon and Siobhan O’Flynn’s theory on adaption andHenry Jenkins’ theory on transmedia storytelling.The study finds that Orkestern makes use of the fundamental concepts and imagery found inboth the original still image and a remix of the Trumpet Boy meme format. AlthoughOrkestern can be seen as an adaptation or paraphrase of the aforementioned meme, it alsotakes liberties with the implementation of said concepts. The core elements attributed to thememe can be found in Orkestern but while a reference is being made, it’s not being copied, inmuch the same way as memes are paraphrased by users of social media platforms.

Att parfym doftar är en självklarhet, lika mycket som att reklamfilmer inte doftar. För att nå ut till publiken behöver reklamskaparna istället lyckas förmedla doftfupplevelser och stimulera förnimmelser med audiovisuella medel. Enligt tidigare forskning är ljud ett av de viktigaste uttrycksmedlen för att på film stimulera åskådarnas upplevelser av dofter. I denna uppsats kommer den teorin att prövas genom en undersökning av hur reklamfilmer förmedlar och stimulerar doftförnimmelser visuellt. Jag har valt att fokusera på två reklamfilmer från Dior, herrdoften Sauvage och damdoften J’adore, som använder olika strategier för att gestalta parfymerna. Reklamfilmen för Sauvage fokuserar på att visa element som motsvarar doftnoterna i parfymen i ungefär samma ordning som parfymens dofter framträder för den som känner doften av den. Reklamfilmen för J’adore gestaltar istället en upplevelse av att bära parfymen genom att associationer till andra dofter än alla parfymens doftnoter används. Resultatet visar att reklamfilmer med olika komplexa strategier kan generera doftförnimmelser enbart med visuella medel.

<p>Studies show that product placement is becoming a more and more common method for companies to use when communicating with consumers. The results of this study can’t confirm nor deny that claim, but instead we offered the observation that as a communication method, product placement and TV-commercials are more similar than revealed at first glance.</p><p>Cars of the brand Ford appeared in seven out of the 50 motion pictures that made up the sample material in this study. In several instances the values that were communicated regarding the brand matched, completely or in large parts, the values communicated about the Ford brand in Ford’s own commercials.</p><p>This doesn’t hold true for all companies. The similarities between Ford’s commercials and Ford’s appearances in motion pictures were only found after disregarding several companies whose appearances on screen didn’t amount to more than a flash of their logotype or a passing mention of a brand name. Still, the possibility to use the appearance of brands in motion pictures in a way equal to the communicative effort that’s taking place in a commercial is very much a reality.</p>

Forskning visar att företag idag bör engagera människor emotionellt snarare än rationellt för att förmedla budskap. Storytelling är ett effektfullt verktyg med fördelen att kunna engagera människor på en emotionell nivå samt att det kan nyttjas inom flera användningsområden. För att genomslagskraften ska bli så stor som möjligt måste företagen ha kontroll över vad det är för budskap som sänds ut. Diskussioner förs dock gällande att dagens företag inte anses ha den rätta kunskapen om storytelling samt att det saknas dokumenterad teori om ämnet. Detta gör att fler studier inom området är av betydelse för storytellingens framtida utveckling. Reklamfilm är en kommunikationskanal som kan användas för att förmedla budskap. Genom reklamfilm kan företag på så vis använda storytelling för att fånga människors uppmärksamhet vilket bland annat kan leda till att stärka ett varumärkes trovärdighet. Problematiken ligger i hur storytelling kan användas i reklamfilm för att förmedla och förstärka budskap.Studien syftar till att öka förståelsen för hur företaget Ikea använder storytelling i mediet reklamfilm för att förmedla samt förstärka budskap. För att uppnå studiens syfte har vi utgått från tre frågeställningar vilket således resulterat i att studiens struktur byggts utifrån tre perspektiv. Det första perspektivet berör ethos, pathos och logos vilket är grunden för retorisk analys samt övertygande kommunikation. Den andra delen handlar om semiotik som syftar till att beskriva och tolka reklamfilmerna genom semiotiska tecken och symboler. Den tredje och sista delen som studien utgörs av är storytellingens fem steg för att skapa genomslagskraft i berättelser.Med hjälp av den etnografiska innehållsanalys som genomförts på reklamfilm har vi studerat dessa tre perspektiv i relation till vetenskaplig litteratur då det hjälpt oss att besvara studiens frågeställningar och därmed uppnå studiens syfte. Ikeas reklamfilmer har blivit föremål för analys då Ikea anses vara ett företag som framgångsrikt arbetar med storytelling för att förmedla budskap, stärka varumärke och för att nå ut till nya potentiella kunder. Studien resulterade vidare i slutsatser om hur Ikea arbetar med storytelling genom reklamfilm och även förslag på hur vi anser att de kan bli ännu bättre.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur tre svenska reklamfilmer tillämpar olika typer av argument för att övertyga mottagarna av sitt budskap och vilka retoriska grepp som används för att nå ut till publiken. Vidare undersöks vilka budskap som är framträdande samt vilka samhällsfrågor reklamfilmerna anspelar på. I studien granskar jag även hur visuell retorik tillämpas. Utifrån detta syfte utformades frågeställningen: Hur ser argumentationen ut i de utvalda reklamfilmerna? Vilka budskap går att avläsa i reklamfilmerna? Vilka visuella argument tillämpas? Material och Metod Materialet består av tre svenska reklamfilmer som visats på tv under hösten 2016. Det metodologiska tillvägagångssättet är en kritisk retorikanalys som är kritiskt ifrågasättande och undersöker vilka argument som ger tyngd samt budskapens innebörd. Jag har även inkluderat visuella aspekter eftersom en analys utifrån retoriken även fokuserar på de visuella budskapen som ansluter till visuella uttrycksformer. Det visuella perspektivet tillämpas i studien för att få en bredare förståelse för hur visuella framställningsformer används och hur de påverkar och övertygar publiken.  Resultat Analysresultatet indikerar flertal likheter mellan reklamfilmerna, främst genom att de distanserar sig från den traditionella marknadsföringen som ofta syftar till att exponera varor och tjänster. Istället återspeglar reklamfilmerna verklighetsbaserade situationer utifrån tre skilda perspektiv. Ica som uppmärksammar ett samhällsproblem med våldsinslag, Ikea som syftar till att återskapa en vardagssituation genom att visa hur varuhuset existerar i hemmet samt KPA Pension som visar en verklighetsbaserad situation med inriktning på miljöfrågor. Återkommande är även hur reklamerna anspelar på publikens känslor och att barn har en central roll i samtliga reklamfilmer. / Purpose and research question The purpose of the study is to examine how three swedish commercials use different types of arguments to convince the target groups of a message and to analyze the rhetorical grips that are applied in order to reach out to the audience. Furthermore the most prominent messages in the commercials are identified and the social issues the commercials allude to are examined. This study also examines how visual rhetoric is applied. Based on the purpose this study examines the following research questions: - How are the arguments in the selected commercials framed? - What messages can be read off in the commercials? - Which rhetorical means are prominent? - What visual arguments are applied? Material and method  The material consists of three swedish commercials shown on television the fall of 2016. In the study a critical rhetorical analysis is applied which critically questions and examines the main arguments and the meaning of the messages. Additionally visual aspects are included in the analysis since rhetoric also focuses on the visual messages connected to the visual expression. The visual perspective is applied in the study to gain a broader understanding of how visual representation forms are used and how they influence and persuade the audience. Results The result of the analysis results indicate numerous similarities between the commercials, mainly because they distance themselves from the traditional marketing that often aims to expose goods and services. Instead these commercials reflect real-life situations from three different perspectives. Ica recognizes a social problem with violence, Ikea aims to recreate an everyday situation by showing how the department store can exist in our homes. KPA Pension shows a real-life situation with a focus on environmental issues. Something recurrence in these commercials is also how commercials alludes to the audience's feelings and that children have a central role in all the commercials.

Studies show that product placement is becoming a more and more common method for companies to use when communicating with consumers. The results of this study can’t confirm nor deny that claim, but instead we offered the observation that as a communication method, product placement and TV-commercials are more similar than revealed at first glance. Cars of the brand Ford appeared in seven out of the 50 motion pictures that made up the sample material in this study. In several instances the values that were communicated regarding the brand matched, completely or in large parts, the values communicated about the Ford brand in Ford’s own commercials. This doesn’t hold true for all companies. The similarities between Ford’s commercials and Ford’s appearances in motion pictures were only found after disregarding several companies whose appearances on screen didn’t amount to more than a flash of their logotype or a passing mention of a brand name. Still, the possibility to use the appearance of brands in motion pictures in a way equal to the communicative effort that’s taking place in a commercial is very much a reality.