Syftet med uppsatsen är att belysa hur kvinnoideal och värderingar reproduceras på Instagram genom att undersöka hur de gestaltas i reklamfilm som använder influencer marketing. Genom att analysera och jämföra den visuella gestaltningen med det verbalt uttryckta i samband med betalda samarbeten kan frågeställningarna besvaras. 1) Vilka likheter och skillnader finns mellan det visuella och det verbala framställandet av kvinnoideal och värderingar i betalda influensersamarbeten? 2) På vilket sätt använder sig företagen av influencers uttalade ideal och värderingar i reklam?  De teoretiska utgångspunkterna har behandlat skapandet av influencers, förtroendet till influencers, feministisk teori och marknadsföring, feministisk blickteori, Goffmans teori om könsframställning samt gestaltningskomponenterna. I studien har jag utifrån denna teoretiska ram och en semiotisk innehållsanalys analyserat två reklamfilmer från de svenska företagen Aimn och Deodoc som använder influencer marketing publicerade på Instagram. Därefter har jag jämfört det visuella materialet med verbalt material i form av de medverkande influencers uttalade åsikter som de yttrat i reklam för respektive företag. I min analys av det rörliga materialet är underordning och en sexualiserad bild av kvinnan frekvent förekommande i porträtteringen. I Aimns video användes ofta en ovanifrån-vinkel och ifråntagandet av blicken som förminskar och underordnar objektet i relation till betraktaren. I Deodocs video användes en neutral kameravinkel och hon har en blick som möter kameran, på så sätt en kontroll av sin egen blick och en mer jämställd maktrelation till betraktaren. Beröring användes både i syftet att uttrycka ömtålighet och styrka i båda reklamfilmerna. I det verbala materialet användes starka ord och värderingar som anspelade på en stolt och stark kvinna. Dessutom uttrycktes ett värde i att vara naturlig och ”som man är” i det verbala materialet medan det visuella uttryckte en iscensättning och idealet som en fixad attraktiv kvinna. Resultatet tyder alltså på att de två kvinnliga influencerna gestaltades olika i den visuella och verbala gestaltningen.  På frågeställning ett kunde slutsatsen dras att i Deodocs video överensstämmer värderingarna även om företaget prioriterat en visuellt snygg scen där Bianca Ingrosso sexualiseras snarare än porträtteras som naturlig. Verbalt lyfter man i kampanjen menstruation som något naturligt som ingen bör skämmas för men i det den visuella gestaltningen görs detta på ett attraktivt sätt. I Aimns video så har slutsatsen för den första frågeställningen dragits att videon visuellt anspelar på kroppen som ett objekt medan influencern Nicole Falciani verbalt uttalar sig om insidan och vad kroppen kan göra som det viktiga. På den andra frågeställningen om hur företag använder sig av influencers unika och förtroendeingivande särställning i reklam har slutsatsen dragit att dessa företag har använt en influencer för att skapa förtroende och tillit till företaget och budskapet. / The purpose of this essay is to examine how women's ideals and values are reproduced on Instagram by examining how they are embodied in commercials that use influencer marketing. By analyzing and comparing the visual design with the verbally expressed within a paid collaboration, the questions can be answered: 1) What are the similarities and differences between the visual and the verbal presentation of women's ideals and values in paid influencer collaborations? 2) In what way do companies use influencers' stated ideals and values in advertising? The theoretical basis explains the creation of influencers, trust for influencers, in addition to a feminist theory, marketing, feminist gaze theory, Goffman's theory of gender representation and the design components. The study uses semiotic content analysis to analyze two commercials from the Swedish companies Aimn and Deodoc that uses influencer marketing published on Instagram. Then I compared the visual material with the verbal material in the form of the participating influencers' expressed opinions that they expressed in advertising for each company. In my analysis of the visual material, subordination and a sexualized image of the woman are frequent in the portrayal. Aimn's video frequently uses a camera angle from above and presents Nicole without a gaze which diminishes and subordinates her in relation to the observer. In Deodoc’s video, a neutral camera angle is used and Bianca is given a gaze that meets the camera, thus she owns her gaze and has equal power relationship to the viewer. Touch was used both to express fragility and strength in both commercials. In the verbal material, strong words and values which alluded to a proud and strong woman were used. Additionally, a value in being natural was expressed in the verbal material while the visual expressed a staging and the ideal of a fixed attractive woman. The results thus indicate that the two female influencers were portrayed differently in the visual and verbal portrayal. To answer the first question, it could be concluded that in Deodoc's video, the values are consistent even if the company prioritizes a visually attractive scene where Bianca is sexualized rather than portrayed as natural. Verbally, the campaign shows menstruation as something natural that no one should be ashamed of, but in the visual design, this is done attractively. In Aimn's video, the conclusion for the first question has been drawn that the video visually alludes to the body as an object while the influencer Nicole Falciani verbally speaks about the inside and what the body can do as the most important. To answer the second question about how companies use influencers' unique and trustworthy position in advertising, it has been concluded that these companies have used an influencer to create trust and confidence in the company and the message.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Arlas och Oatlys särskiljande språkliga och visuella varumärkeskommunikation - däribland deras positionering, varumärkesidentitet och intertexter i deras reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk (Arla, 2018) och Mjölken i skolan (Oatly, 2017) med retorisk samt semiotisk metod som verktyg. Teorier som använts är semiotisk teori, intertextualitet samt varumärkes-kommunikativa teorier som positionering och varumärkesidentitet. I undersökningen jämför jag vilka retoriska grepp som används i vardera reklamkampanjer och hur de skiljer sig åt, samt hur Arla och Oatly positionerar sig urskiljande med hjälp av de retoriska greppen. I undersökningen undersöker jag även hur varumärkesidentiteten konstrueras och förmedlas i reklamkampanjerna med semiotiska koder. Olika teman hittades i reklamkampanjerna, däribland humor, miljö samt och förlöjligande. De huvudsakliga retoriska grepp och appellformerna som framkommer i Oatlys reklamfilmer är ethos samt logos. Genom analyserna framkom det även att Oatly positionerar sig som miljömedvetna. Arla positionerar sig som traditionsenliga och godast på marknaden och använder sig främst av pathos och ethos i sina reklamfilmer. Varumärkesidentiteten i form av färger och loggor som karaktäriseras av varumärkena gör sig synlig i båda reklamfilmerna, dock framkommer den mer i Oatlys reklamfilmer. Tydligt har det även blivit att Oatly använder sig flitigt av sin varumärkessemiotik och sitt varumärkesspråk för att skapa igenkänning hos mottagaren. Vidare finns det även intertextuella relationer till samhälleliga diskurser likväl som konkurrenten i företagens reklamfilmer - exempelvis Arlas användning av “brölk”, “sölk”, eller “trölk”. Arla använder sig kontinuerligt av Oatlys varumärkeskoder i form av pastellfärger och liknande typsnitt för att mottagare ska förstå att det är Oatlys varumärke de syftar på.

Reklamfilmer berör konsumenter på olika sätt. De kan informera, irritera och rörakonsumenten till tårar. Denna studie undersöker hur fyra emotionella reklamfilmer frånGoogle, Nike, Ikea och Ica påverkar konsumenter. Syftet med studien är att undersöka huremotionell marknadsföring kan se ut, hur konsumenters bild av ett företag kan påverkas avemotionell marknadsföring i videoformat samt vad som kan påverka konsumenter när de serpå reklamfilmer. Syftet besvaras med hjälp av teorier inom marknadsföring, semiotiskinnehållsanalys, storytelling, retorik och musik.Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen har genomförts genom åttasemistrukturerade intervjuer fördelade på två grupper, konsumenter i åldrarna 20—30 årrespektive 55—65 år. En inledande studie i form av en fokusgruppsintervju låg till grund förundersökningen. Analyser av reklamfilmerna samt den tematiska analysen avintervjumaterialet visar att olika reklamfilmer påverkar konsumenter på olika sätt. Delsmåste konsumentens bild av företaget stämma överens med dess tolkning av reklamfilmensbudskap, dels måste konsumenten ha ett grundläggande förtroende för företaget. Faktorersom relaterbarhet, musikens roll i reklamfilmen samt konsumentens generella syn på reklampåverkar också hur konsumenten uppfattar reklamfilmerna. Studien visar attkonsumenterna antingen accepterar eller avvisar reklamfilmens budskap baserat på dessafaktorer. / tears. This study examines how four emotional TV commercials from the companies Google,Nike, Ikea and Ica affects consumers. The purpose of this study is to examine what emotionalmarketing may look like, how consumers’ image of a company may be affected by emotionalvideo marketing, as well as what conditions may affect a consumer watching a TVcommercial. The purpose is answered through theories of marketing, semiotic contentanalysis, storytelling, rhetorics and music.This study employed a qualitative research approach and the study was conducted througheight semi-structured interviews of two groups of consumers, consumers aged 20—30 yearsand 55—65 years respectively. A preliminary study consisting of a focus group interview wasconducted preceding the study. Analyses of the commercials and the thematic analysis of theinterviews show that different commercials may affect consumers differently. The consumers’image of the company must correlate with their interpretation of the commercial message,and the consumer must have a fundamental trust in the company. Factors such asrelatability, the role of music in the commercial, as well as consumers’ general view ofcommercials also affect how they perceive the commercials. The study shows that consumerseither accept or reject the commercial message based on these factors.

I denna studie presenteras forskning om varumärkesbyggande genom reklamfilm. Syftet är att undersöka hur Försvarsmakten genom sina reklamfilmer arbetar med varumärkesbyggande för att rekrytera medarbetare. Efter återinförandet av värnplikten år 2017 lanserade Försvarsmakten ett flertal reklamkampanjer. För att behandla syftet har en forskningsfråga utformats och med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt har det insamlade empiriska materialet analyserats. Detta i form av en innehållsanalys på tre reklamfilmer från kampanjerna. Analysen grundar sig i teorier gällande kommunikation och varumärkesbyggande. Reklamfilmerna tolkas utifrån semiotik och retorik för att sedan kopplas till hur Försvarsmakten bygger sitt varumärke. Resultatet i denna studie visar att Försvarsmaktens reklamfilmer primärt fokuserar på att skapa en positiv helhetsbild av varumärket istället för att endast rekrytera personal. Utifrån analysen framställs organisationen som jämställd, modern och inkluderande vilket är associationer som är nya för Försvarsmakten. Positiva associationer bidrar till ett attraktivt varumärke som kan leda till att målgruppen söker sig till organisationen. För att effektivisera organisationens rekryteringsprocess bör de trycka hårdare på de fördelar som arbetet innefattar. Denna studie bidrar med en viss förståelse för betydelsen av ett starkt varumärke oavsett vad syftet med marknadsföringen är. För att få mer kunskap om varumärkesbyggande i Försvarsmaktens reklamfilmer rekommenderas framtida forskning gällande vad som lockar rekryter att söka sig till Försvarsmakten. / This study presents research on branding through commercials. The purpose is to investigate how the Swedish Armed Forces work with branding in their commercials to recruit employees. Following the reintroduction of military service in 2017, the Swedish Armed Forces launched a number of advertising campaigns. In order to address the purpose of the study, a research question has been designed and, using a qualitative approach, the collected empirical material has been analyzed. This has been done in form of a content analysis of three commercials from the campaigns. The analysis is based on theories of Branding and communication. The commercials are analyzed on the basis of semiotic and rhetoric theories and thereafter to how the Swedish Armed Forces build their brand. The results of the study shows that the Swedish Armed Forces’ commercials primarily focuses on creating a positive image of the brand rather than just recruiting. Based on the analysis the organization is presented as equal, modern and inclusive, which are associations that are new to the Armed Forces’. Positive associations contribute to an attractive brand image that can lead to the target group applying to the organization. In order to make the recruitment process in the organization more efficient, they should focus more on highlighting the benefits of working there. This study contributes to an understanding of the importance of a strong brand regardless the purpose of the marketing. In order to gain more knowledge about brand building in the Armed Forces commercials, it is recommended to do future research on what actually attracts recruits to apply to join the Armed Forces. The study is written in Swedish.

Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges tre största hamburgerkedjor tagit sig an Covid-19- krisens utmaningar i sina reklamfilmer. Förhoppningen är att resultatet ska kunna bidra med kunskap om hur kriser av det här slaget kan hanteras när det handlar om marknadsföring samt hur marknadsföringen i sig kan uppfattas, både av mottagare och av de som står bakom den. Studien har analyserat åtta reklamfilmer, hälften från 2019 och hälften från 2020 för att kartlägga dels vad som kännetecknar de olika hamburgerkedjornas reklam under dessa år men också hur kedjorna vill framställa sig i sina mottagares ögon och om det har förändrats i och med Covid-19. Detta har gjorts med filmanalyser för de visuella och semiotiska resurserna i reklamfilmerna men också textanalyser med hjälp av den systemisk-funktionella lingvistikens metafunktioner för en bredare förståelse av de övergripande budskapen. Resultaten visar på likheter i kedjornas sätt att bygga upp sina reklamfilmer 2020 runt det övergripande budskapet att man tar Covid-19-viruset på allvar och prioriterar kundsäkerhet och samhällsansvar. Alla tre verksamheter är också noga med att framstå som givande och inte krävande. Det finns dock också skillnader i hur man förmedlar detta, exempelvis när det gäller distans till mottagaren, kampanjer och rollen som respektive kedja ämnar ta på sig i relation till mottagaren. Vidare går det även att identifiera återkommande mönster i resultaten från både tidigare forskning och reklamfilmerna från 2019 i alla tre kedjors Covid-19-anpassning där framförallt lättsamhet kontra allvar är tydligt.

<p><strong>Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009</strong></p><p>Seminar date: 2010-01-14</p><p>Department: Media- and Communication science</p><p>Report category: Degree project undergraduate level</p><p>Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson</p><p>Advisor: Kristoffer Holt</p><p>Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots.</p><p>Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-election</p> / <p><strong>Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 </strong></p><p><strong></strong>Seminariedatum: 2010-01-14</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall</p><p>Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå</p><p>Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson</p><p>Handledare: Kristoffer Holt</p><p>Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer.</p><p>Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent.</p>

Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminar date: 2010-01-14 Department: Media- and Communication science Report category: Degree project undergraduate level Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson Advisor: Kristoffer Holt Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots. Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-election / Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminariedatum: 2010-01-14 Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson Handledare: Kristoffer Holt Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer. Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent.