Denna studie utreder hur reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva på en allt mer konkurrensintensiv reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen får svenska TV-kanaler idag sända tolv minuter reklam per timme, samma regler som gäller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sänder från Storbritannien. Studien utgår från en förstudie av den svenska TV-reklammarknaden där det bland annat observerades att den totala reklamtiden, inklusive reklam för kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sändningstiden. För annonsörer och reklaminköpare kan den ökade mängden reklam innebära ett försämrat genomslag och ökade kostnader för att nå ut med sitt budskap till samma mängd mottagare som för några år sedan. Det bidrar dessutom till allmänhetens allt mer negativa inställning, och till att en stor del av tittarna helt undviker TV-reklamen. För att besvara frågeställningen har fem intervjuer med reklamfilmsproducenter från olika svenska produktionsbyråer genomförts. Intervjusvaren analyserades med hjälp av relevanta teorier, om bland annat marknadsföring och filmproduktion, som valdes utifrån det insamlade datamaterialet. Analysen resulterade i ett antal slutsatser och rekommendationer för hur reklamfilmsproducenter kan arbeta för att möta den ökade mängden TV-reklam. Några av de viktigaste slutsatserna var att reklamfilmsproducenterna bör planera filmernas dramaturgiska uppbyggnad så att tittarnas uppmärksamhet snabbt fångas och därefter bibehålls, att väcka känslor hos tittarna för att lämna en eftertanke, samt att sända reklamfilmen ofta och komplettera med annonsering i fler medier för ökat genomslag. / This study investigates how producers of TV commercials adapt their productions to be effective in an increasingly competitive advertising market. According to the Radio and Television Act, the Swedish TV channels are now allowed to air twelve minutes of advertising per hour, the same rules which apply to such channels as TV3, Kanal 5 and TV6 broadcasting from the UK. The study is based on a preliminary study of the Swedish TV advertising market, in which the total advertising time, including advertisements for the channel’s own programs, was observed. In one case the total advertising time amounted to 26 percent of the total broadcasting time. The increased amount of advertising might result in poor advertising impact and increased costs for advertisers and advertising buyers to reach the same amount of viewers as before. It also contributes to the public’s increasingly negative attitude, and the increased avoidance of TV commercials. To answer the question statement, five interviews with producers of TV commercials from different Swedish production agencies were conducted. The interview responses were analyzed using relevant theories about marketing and film production that were chosen based on the collected set of data. The analysis resulted in a number of conclusions and recommendations for how to handle the increased amount of television advertising. Some of the key conclusions was that producers of TV commercials should plan the dramaturgic structure so that the viewer’s attention is quickly captured and thereafter maintained, to evoke the viewer’s emotions, to air the commercial frequently and supplement with advertising in other media to increase impact.

Purpose: The purpose of the study is to identify how norm creativity in commercials is perceived by consumers and how it affects their perception of a brand. Theoretical Framework: The theoretical framework for the study consists of theories of market communication, the advertising industry and brands. Methodology: The study is based on a deductible research where data collection takes place through focus groups. Result: The empirical content is collected through three focus groups, which are presented by narrative method. Conclusion: The study shows that consumers perceive norm creative commercials positively and meaningful. Consumers want to see more of this kind of commercials. This is because companies demonstrate corporate social responsibility and take on a responsibility consumers demand today. Norm creative commercials affect consumers' view of the brand both positively and negatively. Consumers argue that it has a positive impact on brands if they have good intentions and are doing it continuously, but that it may have a negative impact if the message does not go through or is provocative. The negative consequence is also linked to the fact that consumers believe brands may use this type of advertising solely for their own gain. It creates distrust among consumers and weakens their loyalty. / Syfte: Studiens syfte är att identifiera hur normkreativitet i reklamfilm upplevs av konsumenter och hur det påverkar deras upplevelse av varumärket. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen för studien består av teorier om marknadskommunikation, reklambranschen samt varumärken. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där insamling av data sker genom fokusgrupper.    Empiri: Det empiriska innehållet är insamlat från tre fokusgrupper som redovisas genom narrativ metod. Slutsats: Studiens resultat visar att konsumenter upplever normkreativa reklamfilmer positivt och betydelsefullt. Konsumenter önskar se mer av denna typ av reklamfilm. Detta på grund av att företag visar ett samhällsansvar och axlar ett ansvarstagande konsumenter idag efterfrågar. Normkreativa reklamfilmer påverkar konsumenters syn på varumärket både positivt och negativt. Konsumenter menar att det får en positiv påverkan om varumärken gör normkreativ reklamfilm av välvilja och gör det kontinuerligt, men att det kan få en negativ konsekvens om budskapet inte går igenom eller är provocerande. Den negativa konsekvensen är även kopplad till att konsumenter tror varumärken kan använda sig av denna typ av reklam enbart för egen vinning. Det skapar misstro hos konsumenter och försvagar deras lojalitet.

Denna studie undersöker reklamfilmer producerade av två svenska spelföretag, ett statligt ägt och ett privat. Med grunder i en retorisk analys syftar studien till att undersöka ifall dessa reklamfilmer kan anses vara måttfulla sett till spellagen som stiftades 2018. För att besvara studiens syfte ställs följande tre frågeställningar: Följer Svenska spel och Leo Vegas spellagen sett från ett retoriskt perspektiv? Förekommer det gränsöverskridande retorik i företagens reklamfilmer? Kan man se någon skillnad i hur statligt ägda företag respektive privata företag anpassar sig till spellagen? Slutsatsen av studien visar att Svenska spel följer spellagen sett från ett retoriskt perspektiv medan Leo Vegas inte gör det. Resultatet visar att det förekommer gränsöverskridande retorik i företagens reklamfilmer och att det statligt ägda företaget har anpassat sig bättre till spellagen än vad det privata gjort. Studien visar dock att en mer omfattande undersökning krävs för att få fram resultat som är mindre generaliserande. Studien visar även att undersökningen blir viktig för fortsatta studier, då den väcker frågor om vad som kan anses vara måttfullt inom marknadsföring samt huruvida retoriska aspekter ska övervägas i spellagen.

Denna studie undersöker med hjälp av en fallstudie hos två filmproduktionsbolag, King Edward och Cinematik hur co-design som metod hade kunnat användas inom postproduktionsprocessen av reklamfilm. Med en teoretisk djupdykning i filmproduktionens fyra processer; förproduktion, produktion, postproduktion, distribution och metoden co-design har det legat som grund för undersökningen. Även teori kring filmens historia och reklamfilm har undersökts för att ge en bättre grund och tyngd till resultatet.Med kvalitativa intervjuer på båda företagen har information samlats in kring hur deras arbetsprocess ser ut och vad deras tidigare kunskap kring co-design var och om de själva hade ansett att det hade varit användbart. Genom en jämförelse av den insamlade teorin och resultatet från företagen har en prototyp skapats som visar vart i en postproduktionsprocess inom reklamfilm som implementering av co-design hade varit möjligt. Det sammansatta resultatet visar att co-design som det används inom produktdesign inte hade varit möjligt inom film, men att vissa delar av metoden, nämligen att låta kunden vara med tidigt i postproduktionsprocessen och dela med sig av sina erfarenheter beroende på vilken kund reklamen riktas åt hade varit möjligt att implementera. Genom att ha kunden med i det tidiga skedet av postproduktionen hos produktionsbolag hade färre revideringar gjorts i processen och färre möten med kund som tvingat fram ändringar i filmerna hade undvikits. / This thesis explores through a case study with two film production firms, King Edward and Cinematik how co-design as a method would be applicable in post-production of commercials. With a theoretical deep dive into the film production’s four phases; pre-production, production, post production, distribution and the method of co-design it has been the foundation of this thesis. Further information has been gathered for film history and commercials to give a better understanding and weight for the analysis. By doing qualitative interviews on both firms, information has been gathered regarding their production process, and their previous knowledge of co-design and if they themselves believe that it would be a useful method. By comparing the gathered theory with the results from the interviews, a prototype has been created showing where in a post-production process, in commercials, co-design as a method could be implemented. The combined result proves that the way co-design is used in production design would not be viable in film production, but that some parts of the method could be implemented depending on the client and the commercial, for example if the client has specific experiences needed for the film. By having the client be a part of the early stages of the post production process at a film production firm, less revisions would be needed and less meetings would be needed for fixes.

Denna uppsats har undersökt hur Libresse har använt sig av det retoriska tilltalet för att nå ut och påverka sin avsedda målgrupp i reklamkampanjen #wombstories. En semiotisk filmanalys har genomförts där resultatet har analyserats utifrån teorier om kommodifierad feminism, wokeness och femvertising. Frågeställningen i uppsatsen har varit, Hur används känslomässiga retoriska tilltal i förhållande till kommodifierad feminism, wokeness och femvertising i Libresse reklamfilm #wombstories? Som avgränsning har enbart en sekvens i reklamfilmen analyserats som porträtterar missfall hos ett lesbiskt par. Resultatet visade att Libresse använder sig av musik, ljud, tystnad, animation och skådespeleri för att förhöja känslan av det retoriska tilltalet där patos var det tilltal som var mest påtagligt. Kommodifierad feminism, wokeness och femvertising representerades genom tecken som kännetecknar termen. Slutsatsen blev att representationen blir ett ställningstagande av Libresse där de vill visa att de är allierade med de individer som möts av de största strukturella orättvisorna och sociala diskrimineringarna i samhället. / This paper has examined how Libresse have used the rhetorical appeal to reach out and influence their intended target group in the advertising campaign #wombstories. A semiotic film analysis has been carried out where the results have been analysed based on theories of commodified feminism, wokeness and femvertising. The question in the essay has been, How are emotional rhetorical appeals used in relation to commodified feminism, wokeness and femvertising in Libresse commercial #wombstories? As a delimitation, only one sequence in the commercial has been analyzed that portrays miscarriage in a lesbian couple. The result showed that Libresse used music, sound, silence, animation and acting to enhance the sense of the rhetorical appeal in which pathos was the most noticeable. Commodified feminism, wokeness and femvertising were represented by signs that distinguish the terms. The conclusion was that the representation shows that Libresse wants to be allies of the individuals who face the greatest structural injustices and social discrimination in society.

Environmental issues are a hot topic in political debates and residents are becoming more and more aware of them, forcing car manufacturers to follow a strategy based on these principles. Our goal with the study is to analyze four different car manufacturers' commercials to find out how they create their commercials to succeed in selling and make a product that is stressful for climate emissions appear harmless. The method used for this empirical study is a qualitative content analysis based on four different commercials. The manufacturers are Volvo, Volkswagen, Kia and Toyota, which are the most common car brands in Sweden when the study is executed. The result we ended up with is that the car manufacturers embrace the environmental issue so much that their films consist as much of nature as their car. It can't be missed that they are no longer promoting a fossil fuel future. There are many elements of nature in different ways and we could see that they want to present an image of being environmentally conscious and they want to show that their identity is progressive and modern to attract consumers to keep buying their cars.

<p>This paper sets out to investigate how companies can create advertisement that focus not only on selling but also on entertainment. The research is based on seven TV-commercials produced by the Swedish food chain ICA. The commercials were analyzed according to the methods of discourse analysis, semiotic analysis and rhetorical analysis. Furthermore, the research compares the analysis made with the thoughts and ideas of Tobias Karlsson, Head of marketing and communications development at ICA to find out how the comprehension of the commercials correlate with the original intentions made by the company.</p><p>The study shows that ICA creates a commercial that contains the perfect mix of rhetorical approaches, communication strategies and entertainment mixed with gravity. The study also shows that ICA fails with its primary goal which is to sell selected products; however, by producing the entertaining commercials, they manage to strengthen their brand. This is assumed to lead to increased loyalty and confidence among consumers which makes the consumers visit ICA more often.</p>

Syfte: Mänskligheten strävar alltid efter att utvecklas och kreativitet är en central del i processen då världen ständigt blir mer komplex. Forskning inom området kreativitet är således en nödvändighet för ett modernt och framåtsträvande samhälle. Likaså inom marknadsföring ges kreativitet utrymme då marknaden idag är hårt konkurrensutsatt och utsatt för ett överflöd av marknadsföring. Det är därför av stor vikt att differentiera sig från mängden för att bli uppmärksammad och kreativitet är en betydelsefull del i att göra marknadsföring synlig. Syftet med studien är att söka förståelse kring vilka kreativa marknadsföringskomponenter som bidrar till uppmärksamhet samt hur de påverkar graden av uppmärksamhet. Syftet är även att minska det existerande forskningsgapet inom området.Design/metod: En empirisk undersökning av uppmärksammade reklamfilmer har gjorts för att uppnå studiens syfte och inspiration är till stor del hämtad från kulturanalys. Studien innehåller en kvalitativ analys av nio reklamfilmer där fyra marknadsföringskomponenter med koppling till kreativitet har identifierats och analyserats. De komponenter som inkluderats i studien är originalitet, humor, storytelling samt kändiseffekt och tidigare forskning och teorier inom dessa områden har legat till grund för studien.Resultat: Resultatet av studien visar att samtliga marknadsföringskomponenterna återfanns i fem av de nio reklamfilmer som analyserades. Originalitet och storytelling återfanns i de fyra resterande reklamfilmerna. Samtliga av komponenterna konstateras därför bidra till att öka uppmärksamheten kring en reklamfilm dock i olika stor utsträckning. Originalitet och storytelling är tillsynes en nödvändighet medan humor och kändiseffekten är komponenter som kan öka chanserna ytterligare för en reklamfilm att nå stor uppmärksamhet. Studien har även resulterat i slutsatsen att humor i större utsträckning återfinns bland uppmärksammade reklamfilmer. Studien bekräftar även tidigare forskning som visar att oväntade element är den form av humoristisk reklam som till största delen återfinns i dagens reklam.Framtida forskning: För framtida forskning rekommenderas det att studien utökas med analys av fler mediekanaler, observationer under längre tidsperiod samt intervjuer med respondenter som för första gången utsätts för reklamen. Det för att öka överförbarheten samt trovärdigheten och göra studiens resultat mer generellt applicerbart inom marknadsföring. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Study</strong> <strong>objects</strong>: Three different productions companies which the authors have chosen to be anonymous. <strong>Purpose</strong>: The purpose with this study is to examine why production companies choose to use 3D-animations in television commercials, and what different kind of aspects affects their decisions. <strong>Theoretical</strong>: The theoretical chapter reviews the history of 3D-animation andtelevision commercials and other fields that will be relevant laterin the analysis and discussion. <strong>Method</strong>: A case study has been made on three different companies, two of the companies are active in post-production and the other one is active in the consulting area. Data was collected through semistructured interviews with two of the companies. The last interview was conducted via e-mail. <strong>Conclusions</strong>: There were different ground aspects (economy, control, targetaudience, consumer impression) that affected a productioncompany’s decision in whether or not to use 3D-animation in theirproductions of television commercials.</p>

This paper sets out to investigate how companies can create advertisement that focus not only on selling but also on entertainment. The research is based on seven TV-commercials produced by the Swedish food chain ICA. The commercials were analyzed according to the methods of discourse analysis, semiotic analysis and rhetorical analysis. Furthermore, the research compares the analysis made with the thoughts and ideas of Tobias Karlsson, Head of marketing and communications development at ICA to find out how the comprehension of the commercials correlate with the original intentions made by the company. The study shows that ICA creates a commercial that contains the perfect mix of rhetorical approaches, communication strategies and entertainment mixed with gravity. The study also shows that ICA fails with its primary goal which is to sell selected products; however, by producing the entertaining commercials, they manage to strengthen their brand. This is assumed to lead to increased loyalty and confidence among consumers which makes the consumers visit ICA more often.