Denna studie belyser effekterna på musikartisters personliga varumärken i samband med att artisternas musik finns med i reklamfilm. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med ett antal musikartister med olika erfarenhet och framgång som upplåtit sina verk till reklamfilm. Studien visar att viktiga faktorer för en artist att överväga innan ett samarbete kring reklamfilm inleds är:• Värderingar: Företagets värderingar vs. artistens värderingar.• Kreativ process: Grad av involvering från artisten i framtagande av manus.• Juridik: Konstnärliga och ekonomiska villkor för artistens medverkan.• Personligt varumärke: Påverkan för artistens varumärke vid medverkan i reklamfilm.Studien visar att artister i väldigt stor utsträckning är värderingsstyrda och vill primärt samarbeta med företag eller organisationer vars värderingar ligger i linje med sina egna värderingar. Men när värderingar kopplas till politik sker dock en tydlig uppdelning mellan de artister som anser att politik och musik inte hör ihop och de som gärna använder sitt ”kändisskap” för att påverka samhället i önskad riktning. Studien visar att den kreativa processen i samband med artisters medverkan i reklamfilm grovt kan delas in i fyra kategorier:• Fria händer att göra vad de vill.• Fria händer med riktlinjer från företaget.• En gemensam kreativ process med företaget.• Färdigskrivna manus och musik, bara ett framträdande.När det gäller kreativitet i samband med artisters medverkan i reklamfilm visar studien att icke etablerade artister i högre utsträckning måste bistå i den kreativa processen då det värde de representerar kommer från kunskap och inte i deras kändisskap/varumärke. Studien visar även exempel på en marknad i förändring där nya mellanhänder dyker upp och förändrar befintliga affärsmodeller med konsekvensen med konsekvensen att artister i allt större utsträckning än tidigare måste kunna förhålla sig till juridiska frågeställningar. Avslutningsvis visar studien att artister oftast får positiva effekter på sitt personliga varumärke genom att medverkan i reklamfilm.

Sociala medier fortsätter att vara en av de största plattformarna förmarknadsföring, men forskningen på området släpar efter. Mobiltelefonen somvisningsfönster är något som filmskapare måste förhålla sig till – men hur hanterasde begränsningar och möjligheter som formatet innebär? Detta arbete harundersökt hur skapare av rörlig reklam förhåller sig till formatet 9:16. I studien haren visuell analys genomförts på 35 reklamfilmer på Instagram Stories, i syftet attfinna mönster och trender i utformningen. Studien fann att reklamfilmernautgjordes till stor del av mediumtäta bildutsnitt med den visuella tyngdpunkten imitten av bilden och den vanligaste längden var 5–7 respektive 15 sekunder. Ljudförekom men var nästan aldrig informationsbärande. Klipprytm, rörelser ochanvändandet av färger varierade stort. Att som filmskapare vara låst till formatet9:16 verkar inte nödvändigtvis innebära att vara låst till någon specifik utformning.Studiens omfattning innebär dock att resultatet bör tolkas med viss försiktigheteftersom detta inte säkert är generaliserbart till en större mängd reklamfilmer ellertill reklamfilmer inom någon annan produktkategori än de som valdes för justdenna studie. De studerade produktkategorierna var: mat & dryck; sport & fritid;media; elektronik; hälsa & skönhet; hem & trädgård; kläder & accessoarer.

Digital media productions today, specifically commercials, are often designed to address and appeal to its audience in numerous ways, one important aspect being credibility. This study aims to locate the most essential parts of how to create credible moving image productions and how to establish trust amongst its viewers. Previous research shows that areas such as storytelling, representation and technology are important to create reliability in a media production. Three qualitative semi structured interviews, along with two focus groups consisting of five respondents each, were carried out to gather the data needed. The data was coded, concluded, analyzed and discussed to find the most vital elements in establishing trust. Six main topics were found and narrowed down to three areas which were concluded to create credibility. The six topics are honesty, message, recognition, audio and depiction, continuity and characters. These are summarized as narrative, representation and technical aspects. When these areas are considered and acted upon, credibility and trust amongst viewers can be successfully created.

År 2009 försvann apoteksmonopolet och det statligt ägda Apoteket AB fick nya konkurrenterpå marknaden. Detta har för Apoteket AB inneburit att det blivit viktigt att utmärka sig för attnå ut till sina potentiella kunder. Apoteket AB säger själva att de ska vara den mest omtycktaapoteketsaktören. Denna uppsats ämnar undersöka hur reklambyrån Forsman & Bodenforsanvänder kommunikativa strategier för att framställa Apoteket AB som trygga, pålitliga ochtrovärdiga. Materialet som analyseras är reklamfilmen Apotekets kvalitetskontroll (2014).Detta studeras för att skapa större förståelse kring hur visuella budskap kan konstrueras samtför att öka medvetenhet om användandet av stereotyper och dess effekter. Detta görs genomatt undersöka filmens tecken och argument utifrån en retorisk och semiotisk innehållsanalys.Med hjälp av den valda metoden och teori om visuell retorik och semiotik påvisas flerasemiotiska tecken för trovärdighet och förtroende. Karaktären i reklamfilmen försökerrepresentera sitt yrke för att framstå som trovärdig och projicerar kunskap i ett försök om attbygga upp ett förtroende. Vidare blir effekten av att blanda humoristiska inslag, sakligaargument samt ett fokus på produktionsförhållande, ett försök om att skapa en personligkoppling till mottagaren samt att framstå som ett ansvarsfullt företag som sätter människansvälmående och hållbarhet i fokus. / Due to the privatization of the pharmacy industry 2009, Apoteket AB has needed to adjustthemselves to handle new competition in the industry. The company itself expresses that theywant to be the most likable pharmacy. This paper aims to explore which kinds ofcommunicative strategies the creative agency, Forsman & Bodenfors is using and how theyare being used, to portrait Apoteket AB as secure, reliable and trustworthy in the commercial,Apotekets kvalitetskontroll (2014). This is being studied to create a deeper knowledge abouthow meaning is being constructed within commercials, but also to understand how and whystereotypes is being used. This is done by analyzing signs and arguments within the film,from a rhetorical and semiotic content analysis. The result shows several semiotic signs ofcredibility and trust. In the commercial, the character is trying to represent her profession inorder to appear credible, she also project knowledge to be able to build trust. The effect ofmixing humor, factual arguments and a focus on production relationships, the commercialtries an attempt to emerge Apoteket AB as a company that takes social responsibility and puts human welfare in focus.

Denna studie handlar om representationen den menstruerande kvinnan i reklam från Bodyform mellan 2004–2018. I studien undersöks forskningsfrågorna: Hur ser representationen av den menstruerande kvinnan ut om man tittar på reklamfilmer från Bodyform mellan 2004 - 2018? Hur och om kan man argumentera för att reklamfilmen Bloodnormal från Bodyform bidrar till en förändring av diskursen kring den menstruerande kvinnan i reklamfilm? Frågorna i studien besvaras med hjälp av en diskursanalys baserad på teorier om den manliga blicken, stereotyper i reklam, diskurs & representation. Materialet som analyseras är tre reklamfilmer från Bodyform. Resultatet av studien bekräftar stereotypa bilder av den menstruerande kvinnan i tidigare reklamfilmer från Bodyform. Studien bekräftar även en förändring av den stereotypa representationen av den menstruerande kvinnan i reklamfilmen Bloodnormal, jämfört med det tidigare materialet från Bodyform. Denna nya representation fungerar som ett motstånd mot normerna i de tidigare reklamfilmerna från 2004 och 2009.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en ökad förståelse för hur ICA kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, detta då ICA enligt SBIs undersökning uppfattades som en av de mest hållbara dagligvarubutikerna i Sverige 2020 (Sustainable brand index 2020b). För att utläsa hur hållbara budskap kommuniceras i tre reklamfilmer studeras de med hjälp av metoder hämtade från såväl den klassiska retoriken som den visuella retoriken. Det teoretiska ramverket innefattar även forskning om hållbarhet, hållbarhetskommunikation och Corporate Social Responsibility (CSR). Resultatet av analysen visar att ICA främst använder sig av känslosamma patosargument för att övertyga publiken om deras hållbarhetsengagemang. De använder sig även av retoriska stilfigurer såsom hyperbol och ironi för att underhålla och upprätthålla publikens intresse. I reklamfilmerna använder sig ICA av karaktärer som mottagaren kan identifiera sig med, dessa karaktärer använder de sedan för att lyfta hållbara ämnen. Genom att effektivt använda sig av retoriska medel för att nå ut med budskap om hållbarhet stärker och försvarar således ICA sin position som hållbara och ansvarstagande. Slutligen bidrar studien med ökad kunskap om hur visuella budskap förmedlas i syfte att övertyga.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå berättelsestrukturen samt hur mottagaren upplever skillnaden i en reklamfilm skriven av AI i sättet som den fångar intresset. Studien har haft för avsikt att tillämpa en jämförelse av en reklamfilm skriven av AI med två reklamfilmer skrivna av människor. Genom att undersöka reklamfilmerna på djupet kan det framkomma om AI är tillräckligt kreativt som tekniskt hjälpmedel för att satsas på inom reklamproduktion. För denna studie har en kvalitativ narrativ analys utförts för att undersöka berättelsestrukturen i reklamfilmerna samt en kvantitativ enkätundersökning för att se hur reklamfilmerna fångar mottagarnas intresse och uppmärksamhet. Den narrativa analysen utfördes för varje reklamfilm med hjälp av en narrativ modell som består av olika steg att analysera. Av enkätundersökningen framkom det svar från 37 respondenter. Insamlat material från enkätundersökningen analyserades och blev visualiserat i olika diagram, samt genom en innehållsanalys för de öppna frågorna. Resultaten visade att reklamfilmen skriven av AI fångade intresset mer bland mottagarna. Slutsatsen är att det som skilde den AI-skrivna reklamfilmen mot de reklamfilmerna skrivna av människor var att den AI-skrivna reklamfilmen upplevdes som mer unik och nyskapande. Detta gör den AI-skrivna reklamfilmen mer kreativ till sin utformning och var troligen det som gjorde att mottagarna fångades mer av den än de andra två reklamfilmerna. En annan anledning till att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse var att den hade tydligast narrativ struktur och där spänningen steg mer. Slutsatsen är att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse mer eftersom den var unik, kreativ, spännande och hade en tydlig narrativ struktur. / The purpose of this study is to investigate and understand the story structure and how acommercial film written by AI is created, and how the recipient experience the difference in acommercial film written by AI in the way it captures the interest. By examining thecommercials in depth, it can be found if AI is creative enough as a technical tool to invest inadvertising production. The study was intended to apply a comparison of a commercial filmwritten by AI with two commercial films written by humans. For this study, a qualitativenarrative analysis was performed to investigate the story structure of the commercial films aswell as a quantitative survey to see how the commercial films capture the interest and attention of the recipients. The narrative analysis was performed for each commercial film using a narrative model consisting of different steps to analyze. The survey revealed responses from 37 respondents. Collected material from the survey was analyzed through a univariate analysis and visualized in various charts, as well as through a content analysis for the open questions. The results showed that the commercial films written by AI caught the interest more among the recipients. The conclusion is that what distinguished the AI-written commercial film against the commercial films written by humans was that the AI-written commercial film was perceived as more unique and innovative. This makes the AI-written commercial film more creative in its design and was probably what made the recipients more captivated by it than the other two commercial films. Another reason why the AI-written commercial film caught the interest of the recipients was that it had the clearest narrative structure and where the tension rises more. The conclusion of the study is that the AI-written commercial film caught the interest of the recipients in a better way because it was unique, creative, thrilling and had a clear narrative structure.

Denna studie undersöker effekterna av karaktärsutveckling i reklamfilm. Syftet är att utvecklakunskapen i hur reklamfilm kan använda karaktärsutveckling med stöd av storytelling för attstärka varumärkesidentitet. Fokus ligger på FlygBRA och undersöker hur, genomprototypskapande karaktärer i deras reklamfilm kan utvecklas med deras koncept om socialhållbarhet. För att hitta detta har kvalitativ intervju med en fokusgrupp använts för att skapakunskapsgrunden för konstruktionen av en vidareutvecklad prototyp av den befintligareklamfilmen. Det har funnits att relaterbarhet, att hålla antalet karaktärer nere samt att fokusera på den konsumentbaserade storytellingen är viktiga aspekter för att stärkavarumärkesidentiteten. Denna kunskap hjälpte till att forma prototypen som anses vara dethuvudsakliga resultatet i denna uppsats. Slutsatser visar att användandet av relaterbara och identifierbara karaktärer som utvecklas isymbios med varumärket och narrativ transport stärker varumärkets identitet. Dessa användstillsammans för att skapa en relaterbar och familjär karaktärsutveckling som tillåter karaktärerna att träffas i sociala sammanhang med hjälp av FlygBRA. / This study investigates the effects of character development in commercial films. The aim is to extend the knowledge in how commercial films can use character development with support by storytelling to strengthen the brand identity. Focus lies on the company FlygBRA and researches, through prototyping how characters in their commercials can be further developed with the concept of social sustainability that the company works with. To find this the study has used qualitative interview with a focus group to make up the base of knowledge to construct a further developed prototype of the existing commercial film. It has been found that being able to relate to the characters, keeping the amount of characters down and focusing on the consumer based storytelling is important aspects for developing the brands identity. This knowledge helped form the prototype which is considered the main result in this paper.Conclusions show that the usage of relatable and identifiable characters that evolves insymbiosis with the brand and narrative transport strengthens the brands identity. These are used together to create a relatable and familiar character development that allow the characters to meet in social contexts with the help from FlygBRA.

Trots många studier av McDonald’s marknadsföringsstrategi är den under ständig utveckling. McDonald’s vill under 2020/2021 investera i nya kulturellt relevanta metoder. Denna uppsats kommer att analysera McDonald’s reklamfilmer från 2021 utifrån ett kulturellt perspektiv för att komplettera tidigare studier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kultur speglas i reklamfilmerna och hur kulturerna samspelar med varandra. Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och semiotisk analys. Empirin består av sex olika reklamfilmer från Storbritannien, Sverige, Arabländerna, Indien, Singapore och Korea. Urvalet är främst baserat på den kultur-teorin som används. Analysen visar att kulturerna speglas i reklamfilmerna och att reklamfilmerna i stora skulle kunna appliceras i de andra kulturerna. Nyckelord: McDonald’s, reklamfilm, kultur, Lewis-modellen, kommunikationsstrategi, semiotik, kvalitativ innehållsanalys.

Projektet som presenteras i denna studie undersöker hur man kan förändra konsumenters känslor och uppfattningar av ett varumärke genom ljudförändringar i reklamfilm. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer arbetades två reklamfilmer fram som är inspirerade av varumärket Yes. Reklamfilmerna är visuellt likadana, medan ljudspåret förändras genom studiens process, vilket är den avgörande faktorn till att känslan och uppfattningen till att varje version skiljer sig åt. Den ena versionen skapades med vad vi ansåg var ett mer sorgligt och nedstämt ljudspår, och den andra med ett mer gladare och mer positivt ljudspår. Vi upptäckte dock under intervjuerna att varje persons tolkning av båda reklamfilmerna skiljde sig åt, vilket kan bero på personliga åsikter och erfarenheter som gör att intervjupersonerna konnoterar filmerna olika. Studien syftar dock inte till att kunna generalisera, det vill säga att påstå att ett visst ljud skulle tolkas på samma sätt av alla respondenter, det skulle då krävas ett annat upplägg och en kvantitativ undersökning för att göra det möjligt. Den här studien syftade till att ta reda på hur en ljudförändring kan tolkas, samt att presentera den process som lett fram till de olika reklamfilmsversionerna, som i sin tur visar upp de skilda tolkningarna som kan uppstå utifrån ljudet i reklamfilmerna. Med hjälp av varumärkesteorier, marknadssemiotik, samt tidigare forskning kring både ljud i reklamfilmer samt enskilt ljud, analyseras vad som sades under intervjuerna för att sedan tydliggöra och föra argument till varför reklamfilmerna tolkades på vissa sätt. Då studien utförts under en begränsad tidsram hann endast tre fokusgruppsintervjuer med, där varje fokusgrupp inkluderade tre personer. Därav presenteras även förslag på hur studien kan byggas vidare. / The project presented in this study investigates how one can change consumers emotions and perception regarding commercials and the brand they belong to. With the help of focus group interviews two commercial films inspired by the brand Yes were brought forth. The two films are visually the exact same, the sound is what separates them and is the determining factor to why the emotion and perception every version provides is different. One version was made with what we viewed as sad and downhearted sound and music, the other supposedly happier and more up. We realized during the interviews that every person's interpretation of the two commercial films is very different, which could be based on their personal opinions and experiences which makes the interviewed people connote the films differently. The study doesn't aim to generalize, and to claim that one certain sound would be interpreted the same way by everyone we interviewed was not our goal, it would take a different arrangement and a quantitative study to make that possible. This study aimed to figure out how a change in sound could be interpreted, as well as presenting the process that led to the finalized commercial films, which shows the different interpretations that can be made entirely based on the sound in the commercials. With the help of brand theories, marketing semiotics as well as different research regarding both sound in commercial films and sound individually, we analyzed what was said during the interviews to clarify and present reasons to why the commercial was interpreted in specific ways. As the study was done with a limited timeframe we only managed three focus group interviews with three people per group, as such, we also present suggestions to how the study can be further built upon in future research.