<p>Att leva är att befinna sig i olika världar. Samtidigt som vi lever med vår inre världsbild, är vi också en del av en hel omvärld. ”Möte mellan världar”, är ett arbete som berör dessa båda dimensioner. Då vår postmoderna tid bl.a. kännetecknas av att vi ställer oss frågor om framtiden, utgör temat livsfrågor i dag ett aktuellt ämne. För att möta framtiden är dock kunskap om vårt eget ursprung nödvändigt, då det förflutna alltid finns närvarande, liksom nuet och framtiden. Då livsfrågor inte är något avskilt från samhället i övrigt, har vi valt att studera temat religion/livsfrågor från två olika plan. Förutom individperspektivet har vi närmat oss temat religion/livsfrågor från ett samhällsplan, där bl. a. en översikt ges över hur religionens roll för människor förändrats över tid. Trots att många av de frågor vi människor ställer, inte är möjliga att vetenskapligt utforska, bidrar de till kunskap och vägledning i livet. Som blivande lärare har syftet med undersökningen varit att synliggöra elevers livsåskådning. Arbetets empiriska undersökning består av en samling individuellt skrivna texter av ungdomar i årskurs 8. Texterna ger oss inblick i vad eleverna tror eller antar om såväl världen, livet, döden, gud och människor. Sammanfattningsvis visar texterna på det intresse och behov som de facto finns att få uttrycka sig kring såväl ”de stora frågorna” som de av mer vardaglig karaktär.</p>

<p>Detta är en komparativ uppsats som beskriver likheter och skillnader mellan Sydafrikas läroplan, Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9), Svenska läroplanen Lpo 94 och kursplanen i religion.</p><p>Hur en läroplan utformas beror mycket på landets historia. Att Sydafrika har haft mycket problem med exempelvis apartheid speglas också i läroplanen. Demokrati är något som tycks vara mycket viktigt för den sydafrikanska skolan. I Sverige har vi haft demokrati relativt länge, och det verkar nästan som att vi börjar ta detta för givet. Hur stort utrymme demokratin tar i läroplanerna och kursplanen i religion är en av sakerna jag tar upp i denna uppsats.</p><p>Jag jämför också hur man beskriver religionsämnet i respektive läroplan/kursplan. I Sverige är religion ett eget ämne inom samhällsorienterade ämnen. I Sydafrika finns inget uttalat religionsämne, men detta betyder inte att man inte undervisar om religion i Sydafrika.</p><p>Jag diskuterar också hur pass objektiv den svenska läroplanen verkligen är. Får eleverna verkligen en objektiv syn på religion, trots att den största delen av religionsundervisningen går åt till kristendom, judendom och islam?</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Schultz".

<p>Ämnet religionskunskap har genomgått en omfattande förändring från den tiden då det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka på ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens religiositet påverkar denne i undervisningen av de fem världsreligionerna.</p><p>För att besvara denna fråga har jag begagnat mig av en enkätundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frågan. Sammanfattningsvis påvisar både enkätundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lärarens religiositet inverkar på undervisningen av de fem världsreligionerna.</p><p>De anser att om läraren lyckas använde sin religiositet för att skapa engagemang för ämnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan på undervisningen. Om läraren däremot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa åskådning anser de att detta påverkar undervisningen på ett negativt vis.</p>

<p>Det här arbetet är ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar på frågorna <em>Hur framställs den muslimska familjen i kapitlet islam i läroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framställningarna de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer? </em>För detta har en komparativ metod använts med utgångspunkt i läroböcker, ställda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrågor och underliggande frågor.</p><p>De resultat som framkommer häri är att läroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelämnar barnen. Där fokus ligger på kvinnan. Den här delen, familjen, i de läroböcker som använts, uppfyller de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer.</p><p>Islam är en religion som är världsomspännande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor går många muslimska barn, därför behövs en förståelse för den muslimska familjen både hos lärare och hos andra elever. För att detta skall kunna utvecklas bör lärare vara vakna och medvetna om vad lärobokstexterna har att säga om den muslimska familjen för att om det behövs utveckla denna information. Ett didaktiskt förhållningsätt är ett måste i samband med läroböcker och dess texter.</p><p>En önskan är att fler ägnar sig åt att analysera lärobokstexter, då inte endast inom området islam utan också inom de andra religionerna. Vad skrivs till exempel om kristendomen. Inte endast analysera texter i religionsläroböcker utan också inom andra ämnen, så att detta väcker ens eget medvetande och förhoppningsvis deras som läser det alster som produceras.<em></em></p>

<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats för människor från hela världen. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna där?</p><p>Om man betänker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 år sedan, betyder det att allt fler muslimer är personer som är födda och uppväxta här. De är således ”svenskar” men med en annan trosuppfattning än den traditionellt kristna som råder i Sverige. Islam är Sveriges andra största religion.</p><p>Det betyder att skolan under en lång tid varit en av våra mest mångkulturella mötesplatser. Hur ser läromedlen i religionskunskap ut? Vilka texter och bilder möter eleverna där? Hur presenteras kvinnan inom islam? Har läromedlen lyckats att förmedla förståelse för andra religioner och deras tro? Av anledningar som dessa är det viktigt att veta hur islam presenteras i svenska läroböcker. Denna analys kommer att enbart analysera läroböcker i religionskunskap och hur islam skildras i dessa.</p><ul><li>Hur presenteras generellt islam?</li><li>Vilka bilder har valts i anslutning till texterna?</li><li>Hur presenteras den muslimska kvinnan? </li></ul>

<p>Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället. Jag menar här att barnen överöses med information och press och frågan riktas mot hur barnen överhuvudtaget orkar överleva under dessa omständigheter.</p><p>Mitt tredje block beskriver Svenska kyrkans arbete med barn och dess brist på att nå barnen idag. Jag konstaterar här att kyrkans medlemsantal sjunker inom barnverksamheten och ifrågasätter om det är kyrkans egna fel eller om det är hela samhällets synsätt som påverkar att barnen aldrig ens kommer till kyrkliga sammankomster.</p><p>Mitt fjärde block tar upp hur kyrkan skulle kunna arbeta med barnen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag menar här att om kyrkan omplanerar sin läroplan med barnens självstärkande i centrum så skulle detta kunna bidra till en hjälp för hela samhället i dag, då inte tiden för detta verkar kunna finnas i den vanliga vardagssituationen för allt för många barn.</p><p>I mitt femte block kommer mina slutsatser där jag konstaterar att barnen är i behov av en fungerande kyrka och en tro. Att barnen är i behov av stillhet för att orka med att ta itu med den för övrigt pressade vardagen. Och att en tro på Gud inte bara är en seger för det kristna samfundet utan även kan fungera för barnet som en hjälpande och närvarande vän.</p>

<p>Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstår när lärare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebär för lärar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel från skolan där dessa mål och normer inte uppnås. Efter detta ska jag förklara varför lärare brister i yrkesetik. En analys av bristande yrkesetik leder även till en förståelse för dessa lärares livssituation. Avgränsningen i uppsatsen består i att jag endast undersöker lärares bristande yrkesetik.</p><p>Mina frågeställningar lyder: Hur definieras yrkesetik och bristande yrkesetik? Vilka yrkesetiska brister uppvisar lärare? Varför brister lärare i yrkesetik? Dessa frågor behandlas utifrån ett lärarperspektiv.</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Blomqvist".

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre läroböckerna. Jag vill visa på att läromedelsbilden bär på värderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har även valt att analysera vilken funktion bilderna i läromedlen har. Två av läroböckerna jag kommer att använda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En är en lärobok som omfattar både A- och B-kursen.</p><p><strong>Huvudfrågor</strong></p><ul type="disc"><li>Vad förställer bilderna som finns i läromedlens kapitel om judendomen och vilken bild får man av judendomen genom att titta på dessa bilder?</li><li>Vilken funktion har bilden i ett läromedel?</li></ul>

<p>I skollagen framgår tydligt att ingen i skolan får diskrimineras på grund av sexuell läggning. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsämnet är att det är inom detta ämne etiken i skolan har sin främsta plats och att det är i kursbeskrivningen för detta ämne områden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgått från Fanny Ambjörnssons bok Vad är Queer, där hon beskriver queerteori och heteronormativitet.</p><p>Då heteronormativiteten är en dold struktur har det inte varit helt lätt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrån detta perspektiv. Enligt styrdokumenten får ingen i skolan diskrimineras på grund av sexuell läggning. Heteronormativitet i sig är dock inte ett medvetet diskriminerande förhållningssätt, men det kan för många människor upplevas så.</p><p>Min undersökning visar att flera böcker i studien har ett heteronormativt förhållningssätt, vilket gör det svårt för eleverna att självständigt kunna ta ställning i olika frågor som rör homosexualitet. Även om läroböckerna inte direkt bryter mot skollagen eller brister i sitt uppdrag enligt styrdokumenten bidrar detta upprätthållande av fasta strukturer kring sexualitet att undervisningen fastnar i diskussioner för eller emot homosexualitet, eller att eleverna inte tillåts skapa egna normer och värderingar. Det fanns dock ett undantag, och denna lärobok utgick inte från någon förutfattad mening kring vad som är normalt eller inte.</p>

<p>Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola. Vidare undersöktes massmedias bild av islam under fem veckors bevakning. Koncentrationen låg framförallt på dags- och kvällstidningar, men även tv och radio bevakades i viss mån.</p><p>Under undersökningsveckorna hittades trettionio bidrag i tidningarna som berör islam. Av dessa handlade de flesta om krig eller terror, vilket även märktes i elevernas kommentarer i intervjuerna. Det var ingen markant dominans av bidrag med den här karaktären. Dock hade dessa artiklar de mest framträdande platserna i kvällspressen och de var även formatmässigt störst. Övriga artiklar berörde till stor del Ramadan och nyutkommen litteratur. Att elever i allra högsta grad påverkas av den bild som massmedia förmedlar var ett annat resultat av undersökningen. Detta märktes då det första eller det andra som eleverna tänkte på när de hörde ordet islam eller muslim ofta var relaterat till krig eller terror. Vidare framkom även att eleverna diskuterar med sina föräldrar om sådant de sett på TV eller läst i tidningar som berör nyhetsrapporteringen. Islamofobi är inte något vanligt förekommande bland dessa elever. Vissa islamofobiska tendenser kunde dock skönjas i vissa av elevernas uttalanden.</p><p>Klasslärarna arbetar med religion främst när man jobbar med andra länder. De använder sig alltså av ett holistiskt tänkande. En av dessa har inte tagit upp islam i klassen vilket den andra gjort. SO-lärarna inleder alltid med att låta eleverna göra var sitt arbete om kristendomen. Efter detta får eleverna fritt välja religion att skriva om. Flera av de elever vi intervjuat har arbetat med islam.</p><p>Av de sex läroböcker som analyserats har några innehållit inslag som kan bidra till islamofobi genom sin framställning av islam.</p>