No description available.

Studien undersöker informella lärmiljöers betydelse genom att en gymnasieklass med 16 deltagande elever får möta tre narrativ kring övernaturliga fenomen, och sedan delge en egen upplevd eller hörd berättelse. Eleverna tilldelas ett verktyg för att ställa frågor kring existentiell kontext, och dessa frågor jämförs sedan för att undersöka lärmiljöernas betydelse. Undersökningen testar och utmanar vad religionskunskapen kan innehålla för ämnesstoff genom att pröva ett tematiskt lektionsupplägg kring övernaturliga upplevelser, samt genom att undersöka innehållet i elevernas narrativ. Lektionsupplägget består framförallt av en kvalitativ fallstudie som genomförs online via plattformen Zoom, men fallstudien innehåller även kompletterande kvantitativa frågor. Materialet har bearbetats kvalitativt (men med några kvantitativa inslag) utifrån en narrativanalys och en innehållsanalys. Resultatet har sedan analyserats genom bland annat narrativ teori, pragmatismen och socialisationsteorier. Resultat och analys visar att eleverna delade 21 olika narrativ som behandlade ett flertal områden av övernaturliga upplevelser, vilket kan bidra till undervisningsstoff och till insyn i elevernas plausibilitetsstrukturer. Majoriteten av berättelserna hämtades från elevernas primära socialisationsgrupper, och de flesta var självupplevda. Både temafrågorna som skapades i formell miljö och frågorna i mötet med elevernas egna narrativ tenderade att inkludera vad som existerar, snarare om varför eller hur det existerar. Vid jämförelse med tidigare forskning så liknar resultaten varandra kring: döden som ett vanligt förekommande tema samt betydelsen av primära socialisationsprocesser för eleverna.Innehållet i elevernas narrativ synliggör nytt undervisningsstoff som lärare kan använda sig av i religionskunskapsundervisningen, vilket kan inkludera narrativ identitet och potential till främjande arbete kring ökad tolerans för andra människors religiositet.

Denna studie undersöker lärarstudenters och nyexaminerade lärares resonemang och upplevelser av etiska konflikter i religionsundervisningen. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har data samlats in och analyserats för att identifiera mönster och teman. Resultaten visar att lärarna och lärarstudenterna betonar vikten av relationen mellan lärare och elev för att kunna hantera konflikter i religionsundervisningen. Vidare framkommer det att olika ämnen och frågor kan ge upphov till konflikter i klassrummet, såsom religionskritik, diskriminering och fientlighet. Denna studie bidrar till en ökad förståelse för de utmaningar som lärare och lärarstudenter står inför i religionsundervisningen och kan fungera som en grund för vidare forskning och utveckling av undervisningsmetoder.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka strategier lärare använder för att få till diskussioner i ämnet religionskunskap under lektionerna på lågstadiet. Men även att synliggöra om lärare kan se några hinder med diskussioner som metod i religionsundervisningen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med 5 lärare i olika kommuner i Svealand. Resultatet visade att när det gäller elever på lågstadiet är det viktigt att förklara vad en diskussion är och vad syftet är med diskussionen. Elever behöver få en tydlig struktur över hur en diskussion går till och vilka förhållningsregler som gäller vid en diskussion. Även flera olika metoder för diskussioner kommer fram i den här undersökningenoch det kommer även fram att det mångkulturella ses som en tillgång för att få fram diskussioner i religion på lågstadiet. / The aim of the study is to research which strategies teachers use to create discussions in the subject of religion during the lessons at the primary level. Also, to see if teachers can see any obstacles with discussions as a method in religious education. The survey has been done through interviews with five teachers in different cities in Central Sweden. The result showed that, when it comes to students at the low school, it is important to explain what a discussion is and its purpose. Students need a structure and rules about how to participate in a discussion. Several different methods for discussions also appear in this survey, and it also shows that the multicultural is seen as an asset to develop discussions in religion at the low school.

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vilka didaktiska övervägande gymnasielärare gör gällande religionsundervisning i buddhism och hinduism samt vilket material de använder och varför. För att göra detta har vi använt oss utav tre olika teoretiska utgångspunkter som vi anser vara relevant för vår undersökning: representation, religionsdidaktik och eurocentrism Vidare har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod – en kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju där vi har intervjuat tre lärare på tre olika gymnasieskolor för att för en djupare inblick i lärarnas arbetssätt. Det vi kom fram till var att dagens undervisning är influerat av äldre arbetssätt som lever kvar. Dessa arbetssätt är starkt influerade av den eurocentriska världsbild som annars håller på att avta ute i samhället. Vårt resultat visar även på att undervisningen varierar beroende på lärarnas förkunskaper och att lärare inte gör några särskilda didaktiska överväganden i sin undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella rasistiska attityder hos skolpersonal och i skolorganisationen då inte mycket tidigare forskning utförts på detta område. Som metod för att undersöka detta utfördes intervjuer med fem olika lärare som definierar sig som normkritiska och har kunskap om rasism. Intervjuerna fokuserades på dessa lärares upplevelser av kollegors och skolorganisations attityder och handlingar som kan förstås som olika former av rasism. Dessa svar delades in i olika teman och analyserades sedan utifrån teorier och forskning, som bland annat postkolonialism, intersektionalitet och kulturrasism. Studien visar att både lärare och skolorganisation utövar rasism på olika sätt. I slutet presenteras olika tankar om lösningar på denna problematik

Sex och samlevnad är ett ämnesövergripande område som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta är det få lärare som får någon utbildning i ämnet på lärarutbildningen och området har en tendens att bli lågprioriterat ute på skolorna. Ett antal debattörer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som väl bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett för stort inflytande över ämnets innehåll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning. Eftersom skolans undervisning enligt styrdokumenten ska vara saklig och allsidig, så har jag valt att i detta arbete undersöka hur man kan främja en allsidig sex- och samlevnadsundervisning. För att skapa en större förståelse för ämnet så inleds arbetet med en kunskapsbakgrund där sexualupplysningens historia och sex- och samlevnadsundervisning i skolan presenteras, samt en genomgång av ämnet i dagens styrdokument, lärarutbildning, och relevant forskning. Kritiken mot RFSU presenteras också i ett avsnitt om den pågående samhällsdebatten. Med detta som bakgrund inleds undersökningen, där fyra verksamma lärare ger sina perspektiv på sex och samlevnad i skolan. De ser alla betydelsen av en allsidig sex- och samlevnadsundervisning, men ger tillsammans bilden av ett ämne som man inte pratar mycket om - varken på skolorna eller på lärarutbildningen.

Utgångspunkten för vår uppsats har varit att undersöka skönlitterära böckers värde i SO-undervisningen och se på vilket sätt dessa kan användas särskilt i religions-undervisningen. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, facklitteraturstudier samt orienterat oss i skönlitterär ungdomslitteratur. Några huvudargument för att använda skönlitteratur i SO-undervisningen, som framkommit vid intervjuer och litteraturstudier, är att skönlitteraturen förmedlar förståelse för det främmande och kan hjälpa eleverna att finna sin identitet. Ur resultatet framgår att de intervjuade lärarna främst bearbetar litteraturen genom diskussion och reflektion, men också med andra metoder som till exempel drama- och värderingsövningar. Det vi bland annat har kommit fram till är att användandet av skönlitteratur berikar undervisningen när fakta levandegörs då den sätts i ett narrativt sammanhang.

Detta examensarbete behandlar den sufiska poeten Jalal Ud-din Rumis dikter som läromedel inom ämnet religionskunskap. Genom att föra samman de två fenomenen religion och poesi undersöker jag på vilket sätt de förhåller sig till varandra i fråga om kunskap om och förståelse inför livet och världen. Vidare behandlar jag sedan hur dessa kopplingar, mellan poesin och religionen, i så fall skulle kunna användas inom religionsundervisningen. Studien är i huvudsak teoretisk med ett religionsdidaktiskt fokus och kretsar kring tolkningen av två dikter.

Genom att låta religionskunskapslärare delta i en kvalitativ enkätstudie är detta en undersökning som framhäver hur man kan arbeta för att motverka fördomar och samtidigt inte förmedla en romantiserande bild av livsåskådningar. Vilka strategier kan lärare använda sig av i sin undervisning för att dels skapa förståelse för och dels problematisera företeelser inom livsåskådningar? I litteraturgenomgången presenteras forskning som berör människans benägenhet att ha en etnocentrisk världsbild, tanken att det finns olika typer av tolerans samt hur religionsvetenskapliga studier kan göras med både ett fenomenologiskt och etnografiskt perspektiv. I studien framkommer att samtliga åtta deltagande lärare framhäver vikten av att skapa förståelse människor emellan, men de metoder som beskrivs för att uppnå detta mål är dock olika och delvis även motstridiga. Två lärare framhåller enbart betydelsen av att arbeta just mot målet att skapa förståelse, men majoriteten beskriver också metoder som används i undervisningen för att på olika vis problematisera undervisningsmaterial så att nyanserade bilder ges inom ramen för religionskunskapsundervisningen.