Arbetet är en feministteologisk studie av fyra kvinnliga gestalter från judendomen och kristendomens religiösa urkunder. Syftet med arbetet är att synliggöra kvinnor från religiösa texter och hur de får status för sin egen person eller gärning. Arbetet använder feministisk exegetik och kontextualisering med ett aktörsperspektiv som metod för analys. Målet är att undersöka hur de kvinnliga gestalterna beskrivs, vilken status de har, vilken handlingar de utför och hur det erkänns samt om det sker en förändring i status under historien och vad förändringen beror på. I arbetet står fyra kvinnliga gestalter i fokus: Sara, Ester, Rachav och Foibe från olika delar i judendomens och kristendomens religiösa urkunder. Som representant för den judiska urkundstexten är JPS Hebrew-English Tanakh från 2003 i översättning av The Jewish Publication Society. Där återfinns Sara och Ester. Som företrädare för kristendomens religiösa urkund valdes Bibelkommissionens översättning av Bibeln utgiven av Verbum förlag 2011 och här finns Rachav och Foibe. Analysen är uppdelad utifrån kvinnorna i kronologiskordning med gestalterna från Tanakh först följt av Bibeln. Varje gestalt studeras utifrån ett feministiskt perspektiv med fokus på kvinnornas agerande och status i förhållande till sin kontext. Sedan relateras gestalterna och deras beskrivning till ämnesplanen för religionskunskapsämnet i gymnasieskolan och vilka möjliga användningsområden de har i undervisningen. I resultatsammanfattningen och diskussionen kopplas resultatet till frågeställningarna, detta resulterar i slutsatser som att kvinnornas status förändras under historien vilket påverkas både av dem själva men även av yttre faktorer. Att kvinnorna är aktörer i sin kontext men även är beroende av andras agerande är slutsatser som kan dras av beskrivningarna kring de kvinnliga gestalterna från judendomen och kristendomens religiösa urkundstexter.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om livsfrågor i relation till religionskunskap i grundskolans tidigare år. Den metod som har använts är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att vetenskaplig litteratur inom området har sökts, valts ut och analyserats. Sammanfattningsvis visar litteraturstudiens resultat att det finns flera möjliga svar på de didaktiska frågorna vad, hur och varför gällande livsfrågor kopplat till religionsundervisningen. Angående vad livsfrågor är framkommer att frågor som är aktuella för eleverna och personligt angelägna frågor är livsfrågor. Resultatet visar att det finns livsfrågor som anses vara för personliga för att behandlas i livsfrågeundervisningen samtidigt som frågorna inte helt kan sakna personlig anknytning. Vilka frågor som ska behandlas är öppet men det framkommer att elevernas egna frågor är viktiga samt frågor som är aktuella. Resultatet belyser att det finns en didaktisk osäkerhet bland lärare hur undervisningen kring livsfrågor ska gå till. Resultatet visar att det finns skäl till och möjligheter att förena ett ämnesstoff och elevernas egna erfarenheter i undervisningen. Angående varför livsfrågor ska ingå i religionsundervisningen framkommer tre motiveringar: livsfrågorna har ett egenvärde, livsfrågorna kan bidra med något i religionskunskapen och livsfrågor är något som möjligen kan vara intressanta för många människor. / <p>SO</p>

Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra grundskollärares tolkningar av begreppet livsfrågor samt hur lärare arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen. Genom att svara på frågorna hur lärare tolkar begreppet livsfrågor, hur lärare planerar och genomför undervisning i livsfrågor samt hur stor del av religionsundervisningen som är undervisning i livsfrågor så har syftet besvarats. Tillvägagångsättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas utsagor står för studiens resultat. Till studien har fyra grundskollärare bidragit med sina tolkningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör olika livsfrågor hos lärare där majoriteten anser att livsfrågor berör livets funderingar: vad som är gott och ont, hur man är en bra vän samt funderingar om kärlek. Ofta dyker livsfrågor upp spontant i undervisningen flera gånger i veckan genom elevernas frågor efter olika händelser. Den planerade undervisningen i livsfrågor sker med jämna mellanrum där lärarna söker inspiration i olika sidor för att hitta lämpliga filmer och texter till undervisningen. Samtliga lärare arbetar med livsfrågor främst genom diskussioner eftersom att kommunikation är en viktig del av undervisningen. Slutligen, så lyfter resultatet också fram att livsfrågor är en stor och viktig del av religionsundervisningen då livsfrågor genomsyrar allt som ingår i religionsämnet. / <p>SO</p>

The purpose with this study is to research how new religious movements are depicted, in textbooks used for upper secondary school in religious education, in contrast to how Christianity is depicted, and if there is a more negative depiction around new religious movements. The content analysis uses/investigates three chosen textbooks, all written for Swedish upper secondary education. The content analysis uses quantitatively research whereas the depiction of Christianity and new religious movements are investigated by counting as well as analyzing adjectives used to describe, furthermore what emotive value the adjectives carry. Through qualitative and quantitative analysis the syntheses of an adjective the study shows that more negatively charged adjectives are more common describing new religious movements in two of the textbooks and throughout all textbooks, Christianity is described positively.

Studien ämnar finna konkreta förslag för lärare som önskar använda videospel i religionsundervisning på gymnasiet. Detta med fokus på didaktiska möjligheter och begränsningar. De utvalda spelen består av Assassin’s Creed: Origins, Life is Strange och Civilization VI. Spelen analyseras med förhoppningen att etablera ett urval av spel som kan agera komplement för att uppfylla kunskapskraven i religionsundervisning. Metoden är en anpassad variant av kvalitativ riktad innehållsanalys som jag valt att kalla för videospelsdidaktisk innehållsanalys. Studien väljer ut lämpliga delar av spelen och analyserar dessa utifrån kriterier baserat på kunskapskraven i Religionskunskap 1, 2 &amp; Specialisering, Marc Prenskys teori om Digital Game-Based Learning och tidigare studier som berör spel i undervisning. Studien visar att de utvalda spelen kan användas i religionsundervisning förutsatt att anpassningar görs för att motverka spelens begränsningar.

Ansvaret för val av läromedel som ska användas i Religionskunskap är fördelat till varje enskild skola. Som en följd av detta används olika läromedel i det svenska skolsystemet i vilket olika definitioner av religion presenteras. Följaktligen har studien undersökt hur läromedel i Religionskunskap framställer och diskuterar definitioner av religion. Studien har även undersökt hur man kan använda olika definitioner av religion i undervisningen och hur studiens resultat påverkar den ämnesdidaktiska diskussionen. Studien granskar åtta läromedel. Studien analyserar resultatet utifrån Skolinspektionens kritik gällande läromedels framställning av olika definitioner av religion. Resultatet visar tendentiösa inslag, ett fokus på kunskap och reflektion samt tillkortakommanden mot styrdokumenten. Av tidigare nämnda skäl blir lärare ansvarig att komplettera och belysa problematiken för elever vilket diskuteras genom möjliga ämnesdidaktiska undervisningsstrategier och teorier.Sökord:

One of the criteriums for the course Religionskunskap 1 in upper secondary school is that the religious education should highlight how world religions express themselves for individuals and groups in the present, in Sweden and abroad. This study aimed to examine how two teaching textbooks that are used in religious education achieve this criterium. The representation and portraying of Hinduism and Buddhism in the textbooks has been analyzed in relation to the previously mentioned criteria. The theoretic framework for the study has been Robert Jackson and his interpretive approach. The study shows that the two textbooks are not enough to fulfill the criteria. Therefor teachers need to look beyond the textbooks to fulfill this specific criterium and use diverse and different teaching tools.

Detta är en kvalitativ analys där syftet är att undersöka några utvalda kapitel från två religionsdidaktiska böcker, Interkulturell religionsdidaktik – Utmaningar och möjligheter och Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Fokus kommer läggas på ett jämförande. Hur litteraturen framställer att pedagoger ska arbeta för att skapa en bra lärmiljö i de multikulturella klassrummen utifrån ett interkulturellt pedagogiskt förhållningssätt. Arbetet fokuserar också på den problematik och de svårigheter pedagoger ställs inför i det multikulturella klassrummet. Idén till uppsatsämnet kommer från egna uppfattningar och erfarenheter som yrkesverksamma inom skolan. Skolvärlden i sin tur påverkas av det svenska samhället som numera består av en ökad kulturell mångfald. Resultat visar att viljan generellt finns hos pedagoger i arbetet med den interkulturella pedagogiken men att de vetenskapligt prövade metoderna och verktygen saknas. Den valda litteraturen är rekommenderad av Skolverket att vända sig till gällande denna fråga och ses därför som ett relevant val av litteratur till uppsatsens utgångspunkt. Resultatet av arbetets kvalitativa analys visar att pedagoger utifrån bästa förmåga söker efter fungerande verktyg och modeller gentemot det interkulturella pedagogiska tänkandet. Avsaknad av säkerställd forskning är ett faktum, vilket försvårar pedagogers uppdrag då tydliga riktlinjer saknas.

Religionsämnet är komplext och undervisas till stor del med hjälp av textböcker för de yngre eleverna. Därför analyseras två läromedel i religionsundervisning i årskurs 1–3 i studien. Syftet är att med en komparativ textanalys undersöka hur läromedlen använder lära om- och lära av perspektiv, samt om tolkande religionsdidaktik kan urskiljas. Läromedlen kommer att analyseras och kodas tematiskt. Syftet undersöks genom frågeställningarna: Hur framställs begreppet lära om religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Hur framställs begreppet lära av religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Samt om det finns ett tolkande religionsdidaktiskt perspektiv i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Resultatet indikerar att lära av och lära om finns med i båda de undersökta läromedlen men framställs på olika sätt där världsreligioner får olika mycket plats. Till exempel fanns ett större kristet fokus i det äldre läromedlet och inga lära av perspektiv finns kopplade till judendom, islam, hinduism och buddhism. I det nyare läromedlet finns fler lära av och lära om perspektiv i alla ovannämnda religioner och även sekulära och andliga inslag kan urskiljas. Den tolkande religionsdidaktiken är så gott som obefintlig i det äldre läromedlet som undersöks men är desto tydligare i det nyare läromedlet där representationer inom samtliga världsreligioner samt sekulära perspektiv exemplifieras genom olika barns individuella tolkningar.

Avsikten med vårt arbete har varit att undersöka hur lärare upplever, hanterar och förebygger konflikter och skapar en god undervisning i religionsklassrummet. Vi vill skapa en större förståelse för hur lärare tänker och agerar kring kontroversiella samtal och konflikter i klassrummet. För att komma fram till deras upplevelser och erfarenheter intervjuade vi sex religionskunskapslärare på högstadiet. Utifrån intervjuerna kan vi se att lärarna arbetade liknande när det gäller strategier och tillvägagångssätt. De hade också en liknande syn på hur kontroversiella samtal ska främjas till något av godo och hur de ser på konfliktlösning i religionsklassrummet. Vår undersökning kom fram till att konflikter och kontroversiella samtal hanteras och förebyggs genom auktoritet, strukturer och goda relationer. Det tillsammans med ett gott samarbete och en god kommunikation bidrar till att främja ett gott klassrumsklimat som eftersträvas.