Abstract En kvalitativ studie av hur lärare uppfattar populärkultur i förhållande till religion och undervisningen i religionskunskap. Genom införandet av populärkultur i ”Lgr 11” och det centrala innehåll som anger att undervisningen i årskurs 7–9 ska behandla populärkulturen i samband med studiet av identitet och livsfrågor kan populärkulturen anses ha fått en etablerad position inom religionskunskapsundervisningen. Genom intervjuer med tre högstadielärare strävar jag efter att nå en ökad förståelse för användandet av populärkultur i en undervisning som inte enbart begränsas till identitet och livsfrågor utan som berör hela religionsämnet. Studien är både deskriptiv och normativ då syftet är att ge en ökad förståelse för hur populärkultur uppfattas av de intervjuade lärarna och varför lärare bör använda sig av populärkultur i religionskunskapsundervisningen.     Nyckelord: populärkultur, religion, livsfrågor, religionsundervisning, religionsdidaktik

This essay aims at examine the existing research on textbook analysis of Islamic studies in Swedish religious education (Religionskunskap) and the consequences this may have on education about Islam. The research questions this essay intends to answer are; How is Islam presented in different teaching materials according to previous research?, How are women in Islam portrayed in teaching materials according to previous research? and, What are the consequences of this portrayal of Islam according to previous research?. Through various similar essays and research databases, such as Libsearch, ProQuest and EBSCOhost, we found analyses of textbooks and teaching material and other research that elaborate on the research questions in this essay. Swedish school authorities have through investigations and reports found that teaching about Islam reproduces stereotypes. The supplementary research presented in this essay reach the same conclusions. This finding is a result of i.a. the Lutheran tradition in the Swedish school system, the Western context in which Islam is seen from an orientalist’s perspective and the Western media's coverage of Muslim countries' conflicts, all of which influence the Swedish education about Islam. In conclusion, the textbook analysis shows that the information on Islam in Swedish education is either wrong, angled, lack information or describe Islam as a religion with an agency. This causes an undesirable reproduction of stereotypes of Islam. Instead of counteracting stereotypes in the curriculum of the Swedish religious education, this essay shows that the outcome is rather the opposite.

Syftet med vår studie är att analysera undervisningen om islam i svenska skolor, baserat påtidigare studier, med särskilt fokus på pedagogiska utmaningar och missuppfattningar omislam bland lärare och elever. Forskningen inkluderar olika akademiska studier och rapportersom belyser utbildningens komplexitet i att undervisa islam.Resultaten visar viktiga didaktiska utmaningar, inklusive behovet av en mer kontextuell ochjämförande förståelse av islam inom läroplanen. Våra slutsatser betonar ocksånödvändigheten av att förenkla innehållet i islamstudier för att fokusera på dessgrundläggande aspekter, därigenom undvika komplicerade och obalanserade framställningarsamtidigt som en heltäckande undervisning säkerställs. Slutsatsen framhäver hur viktigt det ärmed innovativa pedagogiska metoder och läromedel för att på ett jämnviktigt och effektivtsätt kunna ge en mångsidig och nyanserad framställning av islam i undervisningssammang.

Följande kvalitativa studie undersöker tre lärares upplevelser av inkludering och delaktighet inom ämnet religionskunskap på gymnasieskolan. Resultatet från undersökningen visar ett stickprov på vad några lärare i religionskunskap i Sverige från tre olika skolor, tycker och tänker kring begreppen inkludering och delaktighet och intersektionalitet. Samt vilka kunskaper de har från sina utbildningar till att jobba med dessa begrepp i sina undervisningar. Resultatet från studien för oss till att vidare forskning kring specialpedagogiken i lärarutbildning bör göras när det kommer till begreppen inkludering och delaktighet. Endast en av tre lärare var bekant med intersektionalitetsperspektivet och använde det med ett tydligt syfte för att belysa olikheter mot ökad inkludering. Förutsättningen för en inkluderande religionsundervisning är att lärare skapar förståelse för olika elevers förutsättningar vid deras undervisningar. Men resultatet visar en gemensam kritisk tanke hos alla tre lärare: hur ska läraren nå bästa möjliga inkludering när lärarutbildningen inte har givit tillräckligt med kunskap om inkludering och delaktighet inom ämnet specialpedagogik? Begreppet inkludering beskrivs av vissa lärare som ett trendbegrepp som används olika av politiker och syftar till olika betydelser. Denna otydlighet kring vad inkludering är gav resultatet att det är ett väldigt svårt begrepp att definiera och arbeta med. Lärarna fick i stället skapa sina egna verktyg och strategier anpassade efter varje klassmiljö och individer i klassrummet.

The following report is aimed to compare how teachers and students experience teaching when it comes to the subject of religion named Religionskunskap 1 in Swedish upper secondary education (high school), and particular teaching about the relationship between science and religion which is to be a part of the subject regarding to the curriculum. The report uses the method of a digital survey and is focusing on whether the two perspectives science and religion are given an equal amount of time during teaching, if the books and other material used during teaching gives an unbiased version of both perspectives, if the teaching regarding science and religion is neutral in total and if teachers and students find it worrying if the teaching regarding science and religions are not unbiased. The findings are to be compared to a theory which is explained with a report written by Masoud Kamali about how the Swedish society separates ”us” from ”them” and how school is a part of the reproducing of hierarchies from the majority society. The findings shows that students in much higher rate than teachers experience that science is given more time in class, and that the students more often refer to the diversity of the Swedish society and therefor the teaching regarding science and religion must be unbiased, even though both teachers and students refer to Sweden as a secular country where science has a very strong position. To fully understand the results further research must be done. Since the findings show that students and teachers experience differ we may have a problem with teachers reproducing hierarchies that separates ”us” from ”them”, and to complete the findings one probably need to use another method than a survey, preferably to sit down and interview teachers for a longer period of time to get to the core of the problem.

This study examines how an analysis of lyrics can be used as a didactic tool when teaching religion at upper secondary school and some pros and cons that may arise. Because this study considers and analyses the experiences and reflections from both teachers and students, qualitative interviews were conducted with five teachers and six students. The result of the study shows that using lyric analysis as a didactic tool in religious studies is a somewhat unexplored field among teachers in northern Sweden. The interviewed teachers and students have positive attitudes towards lyric analysis in religious education. There are some negative aspects that can be seen, for example teachers’ knowledge about music. However, there seems to be more advantages with lyric analysis in religious education, such as viewing religion from different viewpoints and being an enjoyable and enriching way to teach with the interests of students in mind. The study therefore concludes that with flexibility and exploration, there are numerous ways to include lyric analysis in religious education that will broaden students understanding of the complexity and individuality of religion in practice.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven.</p><p> </p><p>Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av.</p><p> </p><p>I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.</p><p> </p><p><strong> </strong>Mina frågeställningar i del ett är:</p><p> </p><p>Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen?</p><p> </p><p>Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder?</p><p> </p><p>Mina frågeställningar i del två är:</p><p> </p><p>Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant?</p><p> </p><p>Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka?</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare. Kvinnor får litet utrymme i bild- och textmaterialet och ofta utelämnar man kvinnor helt eller låter bli att vidareutveckla den ofta torftiga informationen. Män och manlig praxis utgör mer än hälften av allt bild- och textmaterial som presenteras i läroböckernas kristendomsavsnitt.</p>

<p><p>Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker. I den äldsta boken fokuserades mycket på islams utbredning. Senare pekas olika muslimska organisationer ut (boken från 2001). Slutligen försöker man ge en mer neutral och mindre laddad bild av religionen (de senaste böckerna). Boken från 2001, tar endast upp de islamistiska grupperna, samt att al-Qaida är skyldiga till attacken 2001. Boken utgavs alltså samma år, och Bin Ladin förnekade inblandning ända till 2004, tre år efter att boken publicerades. I de två senaste böckerna är det en neutral bild som finns i samband med de politiska grupperna. Det är sparsamt med namn, detaljer och ordet "fundamentalism" nämns inte alls.</p></p>

<p>Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik. Idag finns en brist på kunskap om kultur och religion som skapar missförstånd i mötet människor emellan. Den rätta kunskapen är till sådan stor hjälp och ökar elevers förståelse för mångfalden. En mångkulturell pedagogik går ut på att den enskilde eleven kan se sig själv i relation till andra och att anpassa undervisningen så att man får större insikt om sig själv genom en förmåga att se utifrån andra och andras kulturella perspektiv. Utbildningen ska påvisa att det inte finns ett rätt sätt att leva på, vilket leder till att utrymmet för tolerans, respekt och förståelse ökar. Detta kommer i sin tur att vidga normalitetens ramar och förståelsen för andra kulturer kommer att öppnas upp.</p> / Uppsatsförfattarens namn på persiska är: الناز مرادی