Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.

Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan? Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter. Eftersom det är i gudstjänstspråket som Svenska Kyrkans tro kommer till uttryck i tal och handling har jag valt att avgränsa mig till detta område. Uppsatsens främsta utgångspunkt är att det i kristendomen finns en jämlikhetstanke. Denna grundar sig på att Gud är både man och kvinna och att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa och inte man. Uppsatsens källor består av relevant litteratur, Internet-publiceringar och intervjuer med tre präster. Med hjälp av allt detta har jag kommit fram till att jämlikhet kan vara något för Svenska Kyrkan om de är villiga att släppa in kvinnlighet och möjligheten för kvinnor att känna igen sig i Gud och Jesus/Kristus. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lundqvist".

Mitt uttalade syfte var att studera ämnet meningen i livet utifrån Frankl, Fromm och Kübler-Ross. Min frågeställning var först vilka skillnader och likheter som föreligger mellan dem i ämnen som har betydelse för huvudsyftet: mening i livet. Därefter undrade jag över möjligheten att genom ett nutida levnadsöde bedöma tankegångarna. Gällande första frågeställningen anser jag mig funnit både skillnader och likheter. Jag valde, efter studiet av litteraturen, att inrikta mig på ämnena kärlek, tid, människosyn, död och meningen i livet. Krasst har jag enbart funnit två områden där trion är överens och det är vikten av att ha kärlek till sig själv och nödvändigheten av att uppleva och ta hand om tiden här och nu. Själva anledningarna till denna likhet kan variera men vikten vid dem överensstämmer. Skillnaderna är otaliga, men av stegrande natur. Fromm beskriver sin teori av meningen i livet genom varandets livsform logiskt. Han avböjer från känslomässiga yttringar, är återhållsam i sitt leverne och förkastar ägande som något som hindrar människan att hitta mening i varandet. Kübler-Ross befinner sig långt från Fromm när hon för fram intuitionen som ledsättet för att leva fullt och växa i nuet. Hennes mening består av att växa genom kärlek och lärande av läxor från den obegränsade världen. För det krävs att lita på sin intuition i situationer där det enligt Fromm krävs koncentration och kritiskt tänkande. Frankl befinner sig mellan de två. Han har inte samma öppenhet för förutbestämdhet och fortsatt liv som Kübler-Ross. Samtidigt står han i motsättning till Fromm då han anser att döden har betydelse för meningen i livet. Frankls mening är unik för varje människa och för varje ögonblick. Fromm anser att vi själva styr, Frankl verkar ha ett övre skeende vilket människan kan påverka via anden och Kübler-Ross menar att det finns en färdig plan vilken människan styrs mot. I samtliga frågor anar jag en eskalering från Fromms återhållsamhet via Frankls förlåtande och möjliggörande till Kübler-Ross svävande harmoni. Vad gäller dagens levnadsöde finner jag länkar till samtliga i trion. Dock anser jag att Frankls teorier är de som är mest framträdande. Att skapa olika värden, med attitydvärdet som det tyngsta och mest givande samt ta ställning lyser igenom som avgörande i Lindqvists berättelse. Att leva idag, men samtidigt hitta kraft i det förflutna som finns som en del av individen. Tryggheten i att veta att människan är älskad för sin ande, det som finns kvar oavsett den egna existensens varande. Slutligen, det bästa: att varje sekund är ett liv!

Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag: A, Redogöra för skolorna. B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem. C, Diskutera resultatet. I diskussionen avser jag svara på följande frågor: 1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget? 2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet? 3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna? 4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte? 5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?

Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.

Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv.

Ämnesdidaktiken kräver kunnande i både ämne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundläggande didaktiska frågorna. Varför skall man lära sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vägval ställs filosofiläraren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för ämnet filosofi? Hur väljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i ämnet? Syftet med denna uppsats är diskutera de didaktiska frågorna i filosofiämnet utifrån ”Hur-frågan”. genomföra arbetsformer inom det problembaserade lärandet under ämnesblocket ”Etiska frågor”. analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till ämnet förändras inom det problembaserade lärandet. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn först till "Nilel" och sedan till "Högman".

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om värdegrunden. Anledningen till detta är den brist på respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant från när jag växte upp. Jag är uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en självklarhet och är det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har. Alla gör vi klavertramp och det hoppar grodor ur munnen ibland, men då ber man om ursäkt och går vidare i livet. Man hade respekt för de vuxna i skolan och även sina kamrater. Värdegrundscentrum, VGC i Umeå, delar in värdegrunden i fem områden: ”demokrati, etik, jämställdhet, mobbing och mångkulturalism”. Jag har speciellt valt att titta på värdegrunden ur ett religionsfilosofiskt perspektiv, därmed kommer jag att koncentrera mig på etik och mångkulturalism. Mitt arbete bygger på tidigare forskning omkring värdegrunden från synpunkterna kristen etik och västerländsk humanism. Hur framställer man dessa synpunkter i en multikulturell skola där det finns elever som inte är kristna och delar våra värderingar? Genom mina egna erfarenheter har jag jämfört den kommunala skolan med Montessoripedagogiken. Jag har tittat på vad kristen etik och västerländsk humanism innebär och även hur VGC:s fem områden framställs i skolan idag. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2004.

This essay consists of a comparative study of the ontological argument for the existence of God asformulated by St. Anselm of Canterbury and René Descartes. The comparative analysis itselfconsists of two parts. Firstly, a comparative study of the argument itself, and an examination of theunderlying metaontological commitments that form the basis of the respective arguments, whichare then likewise contrasted. The stated purpose is to examine whether two versions of theontological argument that appear to be similar may have an underlying framework that makes themfundamentally fundamentally distinct in a way that is not immediately apparent. The analysis foundthat this was the case, and that there are significant differences in how the argument is formulated.This is of interest especially as these two thinkers wrote in and were influenced by widely differingcultural, intellectual and academic contexts, which may be reflected in their work. Ontologicalarguments for the existence of God as a phenomenon is a metaphysical argument that seeks toprove that God exists without relying on empirical and observational evidence. Rather, one seeksthrough these ontological arguments to show that the existence of God is self-evident.With Anselm and Descartes this happens in a seemingly very similar yet fundamentally differentway. The results of this study demonstrate differences that appear primarily in the starting point forthe respective discourses, as well as in the methodology that is applied. Anselm bases his discourseon a distinctly neoplatonic foundation regarding the highest good, which he later extrapolates to amore comprehensive reasoning regarding the distinction between different natures according togreatness, of which goodness is one such greatness. Descartes, on the other hand, anchors hisdiscourse in scholastic philosophy and especially the idea of the causal principle of transference,especially in relation to human consciousness and the idea or the concept of God which manifeststherein. These results have been achieved primarily by examining Anselm's arguments based onsecondary sources that relate both directly and indirectly to his ontological argument, which in itssimplicity otherwise consists almost in its entirely of a self-evident descriptive definition of whatGod is. However, the differences that emerge are not of such a degree that a division of these twoargument into different categories can be made with a high degree of confidence. On the otherhand, it is of interest to analyze these underlying frameworks for ontological arguments in order toalso be able to analyze the potential influence or impact of various contextual aspects such as place,time and prevailing academic culture as this essay attempts to do.

Worldview studies among high-school students is a strategic way of building an attitude of respect and dialogue between citizens in the increasingly multi-cultural society of Sweden. First of all, academic research by professors in philosophy and education from different countries, express the importance of worldview studies among students. Secondly, established experience in several educational institutes, as well as among many students, confirm that worldview studies leads to better understanding of self and others. Thirdly, with the increasing number of immigrants in Sweden, there is a great need of constructive forums for dialogue concerning different worldviews. Considering academic research, established experience as well as the immigration crisis in Sweden this essay investigates and argues the thesis that an increased emphasis on worldview studies within the Swedish high-school curriculum is a strategic and pedagogical way of building bridges of dialogue and respect in our society.