På Åland lever i dag människor från ett tjugotal olika länder. De bär med sig sin kultur, och även om de inte aktivt utövar den, också sin religion. Jag blev nyfiken på huruvida den åländska skolans tillämpning av de normativa texter som grundskolelagen och läroplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmänheten. I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. Målet med den nya lagen är att alla religiösa samfund i Finland skall vara jämlika och autonoma. Till samfundsstatusen är kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen. (Hbl, s. 12, 2004.05.06) I praktiken innebär det att om elevens vårdnadshavare begär undervisning i elevens egen religion, och det finns tre elever som hör till religionen i fråga, måste skolan ordna den. (GrUL § 13 mom.3, GymnL § 9 mom.3) För landskapet Ålands del innebär den nya religionsfrihetslagen att bestämmelser om undervisningen i religions- och livsåskådningskunskap i grundskolelagen måste korrigeras. (Utr.2004, s.2) Samhället påverkar skolan bland annat genom de normativa dokument som skolans verksamhet vilar på. Politik och samhällsordningar sätter sin prägel på skollagar och läroplaner. Skolan skickar ut framtidens samhällsmedborgare som i sin tur kommer att påverka kommande generationers skola. Detta är en spiral i ständig utveckling. Åtminstone borde den vara det. ”Ifall du vill böja ett träd, böj det medan det är ungt, ifall du låter det växa för högt är risken stor att det bryts av.” (Kenyanskt ordspråk) Frågan är om religionsundervisningen förändras i takt med tiden, och om lärarna reflekterar över det. I min undersökning ställs målen i läroplan och styrdokument mot tre pedagogers praktiska erfarenhet. Undersökningen är gjord i en av Ålands tjugosex grundskolor. Syftet med denna uppsats är att: 1. undersöka hur undervisningen i religionskunskap förhåller sig till målen som skollagen och läroplanen ställer. 2. undersöka hur lärare uppfattar undervisningen och målen.

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer. Dessa var läroboken, kollegorna, läroplanen, samhället, lärarens egen personlighet och eleverna. Han kom fram till att de tre förra var perifera faktorer och de tre senare var centrala sådana. Jag har använt kvalitativa intervjuer som metod, jag intervjuade sex stycken religionslärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna grundades på samma påverkansfaktorer som Falkevall använde i sin studie. Mina frågeställningar har kretsat kring dessa påverkansfaktorer samt om det går att jämföra mitt resultat med Falkevalls. Jag har inte utfört intervjuerna på samma sätt som Falkevall gjorde eftersom jag anser att det finns brister i hans utförande. Till skillnad från Falkevall argumenterar jag för att det finns två påverkansfaktorer som är mer betydande än de övriga, dessa två faktorer är kursplanen och eleverna. Jag påstår dock att det inte finns någon perifer påverkansfaktor. Jag hävdar att de lärare jag intervjuat följer de riktlinjer för lärare som finns i Lpf 94. Jag anser att mitt resultat skiljer sig åt från Falkevalls på grund av att hans tillvägagångssätt inte överensstämmer med de kvalitetskriterier som kvalitativa forskare tar hänsyn till. En annan förklaring som jag kommit fram till är att Falkevalls resultat blir missvisande eftersom han delar in och definierar påverkansfaktorerna i centrala och perifera sådana. Med en sådan indelning skapade han enligt mig ett större avstånd mellan de sex påverkansfaktorerna.

I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en är muslimsk, en är kristen och en saknar religiös profil eller är icke-konfessionell. De tre skolorna är således Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School. Studiens syfte är att jämföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man ställer sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmänhet, och hur ämnet är upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av någon religion och ifall någon religion helt lämnas utanför. Detta är viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktär ser ut och hur man prioriterar i undervisningen. Undersökningen innebär en jämförelse mellan skolorna, vad som skiljer och vad som är likt i den undervisning som ges till ungdomar i några av Accras skolor. För att få den bästa och mest övergripande bilden av hur undervisningen ser ut, krävs en stor tonvikt på lärarna. Eftersom lärarna ger så stark prägel på undervisningen, behövs det även framhållas hur de personligen ser på religion i olika syften. För att nå mina mål och syften, kommer jag att arbeta utifrån följande frågeställningar: • Vilka böcker och vilken litteratur används i samband med undervisningen? • Vilken syn har lärarna på religion som ett ämne i skolan? • Vilken är lärarnas personliga syn på religion, och religionen i samhället? • Vilka religioner presenteras i undervisningen? / The purpose of this study was to examine how religion as a subject in school is taught in three different schools in the capitol of Ghana, Accra. The schools have different religious profiles; Muslim, Christian and non-confessional. The aim is to present a view on the subject of religion that is taught in these different schools, what separates them and what is common to them. The result was slightly surprising, because all the schools seemed more similar than different. That is not what you could expect from the beginning, but it has its reasons. In Ghana there is and always has been a strong freedom of worship, and they have never suffered from problems with religious disputes in modern times. Certainly that is because of the education that is given in the schools. Every student is taught about the three main religions in Ghana, and they learn about them in detail. The main difference between the three schools is that the Christian school has its own subject (Christian Religious Studies), and that the Muslim school has mandatory teaching in Arabic and Islam. Besides that, the similarities are much more visible than the differences. Much of that is because of the economic situation in the country, there are no options, and therefore the education is similar in most of the schools.

This litterature study is an analysis of the concept of tolerance, as it is a central value in the curriculum for the Swedish upper secondary school (Gy11) and therefore an important part of interpreting the specific curriculum for religious studies. The scientific approach is drawn from curriculum theory and the method of analysis is hermeneutic. Four different understandings of the concept are presented from academic literary sources. To further problematize the understandings of the concept, critique against a ”pedagogy of tolerance” as expressed by normcritical pedagogical writers and scholars is presented and analyzed. Implications regarding didactical practice are discussed in the light of previous analysis. Two main criteria for tolerance were found in all four understandings. These criterias outline the necessary components of an act of tolerance. The critique mainly focuses on said act, as it is an act of power and differentiation. This implies the didactical importance of awareness regarding the complexity of an act of tolerance.

This essay aims to examine if five high school textbooks represent Judaism as homogeneous or diverse. The purpose is to see if textbooks add a diverse or homogeneous view on Judaism. The methods for this essay are a qualitative content analysis and an image analysis. The results tells us that both homogeneous and heterogeneous tendencies can be found in the textbooks to a certain extent. The homogeneous tendencies can be explained as an aftereffect of the textbooks’ authors becoming limited by their schedule, amount of pages and so on. This results in a second-rate construction of how Judaism is represented and how it affects a person’s life. This homogeneity can also be explained as that the reader has to be able to get an understandable view of Judaism’s importance and uniqueness. These heterogeneous tendencies can be explained as an aftereffect of the ongoing debate on textbooks and a careful usage of the language in the books. The author has to be more thoughtful regarding where to compromise. In the end, it is the teacher that creates the diversity and it is up to him/her to evaluate the material to see what it actually says and how it affects the pupil’s view on religion. / Denna uppsats undersöker om fem läroböcker för gymnasiet porträtterar judendomen som homogen eller nyanserad. Syftet är för att se om läromedel bidrar till en nyanserad alternativt homogen syn på religionen. Vald metod för undersökningen är kvalitativ textanalys samt en bildanalys. Resultatet visar på såväl heterogena som homogena tendenser i alla läromedel, dock i mer eller mindre utsträckning. De homogena tendenserna kan bero på läroboksförfattarens begränsningar i skrivandet av ett läromedel, i form av tidsbegränsning, sidbegränsning med mera. Detta skapar en begränsad andrahandskonstruktion av hur judendomen representeras och påverkar en persons liv. Homogeniteten kan även bero på att läsaren måste få en greppbar syn på vad som ger religionen dess betydelse och särart. De heterogena tendenserna kan bero på exempelvis den pågående debatten kring läromedel samt ett mer eftertänksamt språkbruk. Författaren måste vara eftertänksam i sina kompromisser kring valet av text. Dock är det i slutändan alltid läraren som skapar nyansering och det är upp till denne att se till sitt material, hur det påverkar synen på religion hos eleven och vad materialet verkligen säger.

The purpose of this study has been to investigate teachers’ treatment of girls and boys in religiouseducation and how these teachers discuss their treatment of them. The study is set in Kurdistan innorthern Iraq. Religion teachers were interviewed in order to examine their reasoning regardingtheir treatment of girls and boys and observations have been performed to investigate how theseteachers treat the students in religious education. As a background, the study describes the Kurdisheducation from the time of them being an ethnic minority group in northern Iraq to becoming a selfgovernedregion with their own curriculum. This study has used a qualitative method whereinterviews have been conducted with a phenomenological approach and ethnography as a methodfor the observations. The study's results have been analyzed based on its gender-theoretical points.The study has been written with the help of a phenomenology approach. The results have beendiscussed based on the studies gender-theoretical points. The conclusion is that even though girlsand boys are considered equal they do not have equal opportunities. / Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares bemötande av flickor respektive pojkar ireligionsundervisningen i Kurdistan i norra Irak, samt hur dessa lärare resonerar kring sittbemötande. Religionslärare har intervjuats för att undersöka deras resonemang kring sitt bemötandeoch observationer har utförts för att undersöka hur dessa lärare bemöter eleverna ireligionsundervisningen. Som bakgrund har studien beskrivit Kurdistans undervisning från att varaen minoritetsfolkgrupp i norra Irak till att sedan bli en självstyrd region med egen läroplan. Enkvalitativ metod har använts och intervjuer med ett fenomenologiskt tillvägagångsätt har utförtsoch med etnografi som observationsmetod. Resultat har analyserats utifrån de genusteoretiskautgångspunkter. Utifrån fenomenologin och de teoretiska utgångspunkterna har resultatetdiskuterats. Slutsatsen är att trots att flickor och pojkar ses som jämlika så har de inte likamöjligheter.

In the seemingly ever growing, diverse, and developing fields of comparative education, specific parts of integrative processes in many countries’ religious education (RE) also appears to develop. Whereas many countries’ religious educations tend to act upon integrative aspirations, many of them take different routes as well. Even so, does the more specific part of “Lived Religion”. This study aims to ask and inquire into some of the comparative questions that might occur while reading about different countries’ different forms of implementation of Lived Religion in their education (e.g. In what different ways does Lived Religion seem to be interpreted, understood, and treated?). This is done by examining and comparing three different examples of Nordic studies (Sweden, Norway, and Finland) that refer to the implementation of Lived Religion in their classrooms, as primary materials. This paper concludes that there is an apparent need of more research in this matter, both nationally and comparatively. Whereas also Lived Religion is both treated and understood differently between the examined prime materials, there are though some fruitful similarities and differences that can be worthwhile drawing. While the Lived Religious aspects might be tough to educate, as with many other integrative matters, it is discussed that there is several benefits ongoingly understanding and comparing Lived Religion as a field of research in the classrooms (when it comes to approaching the aspirating integrative ambitions underlying the chosen countries’ curricula and religious educations). Even though this kind of “Lived” understanding of how Religion and Religiousness works for many people and is compatible with the ambitions the chosen Nordic countries has, there are also some similarities and differences regarding the difficulties implementing these kinds of understandings in the classroom. Both because of curricular and practical reasons.

Syfte – Denna studie undersöker hur verksamma lärare i årskurs 1–3 undervisar i religionskunskap om världsreligionerna, kristendom, islam och judendom i mångkulturella och homogena klasser i svenska skolor. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i undervisningen mellan de två olika elevgrupperna, samt vilka faktorer som påverkar lärares val av undervisningsinnehåll. Ur ett lärarperspektiv ska denna studie dessutom öka insikten över hur lärare påverkas och utformar sin världsreligionsundervisning utifrån olika elevsammansättningar. Metod och teori– Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät som innehöll 26 frågor med varierande svarsalternativ. Enkäten består av två delar, bakgrundsfrågor samt frågor om religionsundervisningen och besvarades av 103 respondenter. Den insamlade empirin undersöks utifrån ramfaktorteorin. Resultat – De huvudsakliga resultaten visar att skillnaden mellan mångkulturella och homogena elevgrupper är liten. Det finns dock en skillnad i hur mycket uppmärksamhet högtiderna gavs i de olika religionerna mellan elevgrupperna. Läroplanen anses vara den faktorn som styr religionsundervisningen i högsta grad då resultatet visar att lärarna utgår från den när de planerar sin undervisning. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den tidigare forskningen och ramfaktorteorin. / Purpose – This study examines how active teachers in grades 1-3 teach religious studies about world religions, Christianity, Islam and Judaism, in multicultural and homogeneous classes in Swedish schools. The purpose of the study is to examine whether there are differences in teaching between the two different groups of students, as well as the factors influencing choice of teaching content.  From a teacher's perspective, this study will also increase insight into how teachers are affected and thereby designing their world religious teaching based on different student compositions. Method and theory– The survey was conducted using an online survey that includes 26 questions with varying response options. The survey consists of two parts: background questions; and questions about religious education and was answered by 103 respondents. The collected empirics is analyzed based on the framework factor theory. Results – The main results show that the difference between multicultural and homogeneous groups of pupils is insignificant. However, there was a difference in how much attention the religious holidays were given in the different religions between the student groups. The curriculum is considered to be the factor that governs religious education to the highest degree as the results show that teachers start from it when planning their teaching. Finally, the results are discussed in relation to the previous research and framework factor theory.

Despite Sweden being described as the most secularised country in the world, there is belief that religion is expected to play a lesser role in public life especially amongst peoples’ lives regardless of modernisation and industrialisation. At the same time, in a post-secular Sweden, there is anticipation of the rise in private religiousness and increased religion due to factors like migration among others. Post-secular religiousness has also had an impact on religious education in Sweden especially regarding didactics in secondary schools. This study was specifically aimed at analysing how secondary school RE teachers are adapting to teaching religion in Sweden. Likewise, the study was aimed at analysing, how RE teachers in secondary schools understand the term post-secular religiousness in school. To accomplish this research, the study used only qualitative research methods which helped me analyse the impact of post secular religiousness on the didactics of religious education. The study used observations and interviews limited to secondary school RE teachers where the data gave me different kinds of results and conclusions regarding the research.  The results from the study and the empirical analysis revealed that religion was about creating understanding for all religions and to achieve this, there is need to ensure an open environment where everyone can freely express themselves. Based on the findings of my study, post-secular religiousness has also been understood by RE teachers to mean increased private religiousness despite religion continuing to play a major role in public and likewise in school.  In conclusion, the research shows that RE teachers have adapted in their work in a post-secular classroom by adopting different methods to teach religion depending on circumstances by using their intercultural competences. Future research can try and explore the meaning of both post-secularism and didactics specifically in a classroom context in Sweden. / Trots att Sverige beskrivs som världens mest sekulariserade land i världen, finns det, tro på att religion förväntas att spela en mindre roll i det offentliga livet särskilt, bland människors liv oavsett modernisering och industrialisering. Samtidigt finns det i ett postsekulärt Sverige, en förväntan på ökad privat religiositet och ökad religion på grund av bland annat migration. Postsekulär religiositet har också haft en inverkan på religionsundervisning i Sverige, särskilt vad gäller didaktik i gymnasieskolan. Studien syftar specifikt till att analysera hur gymnasielärare har anpassat sig till religionsundervisning i Sverige och även analysera hur religionslärare i gymnasieskolor förstår begreppet postsekulär religiositet.  För att analysera postsekulärt religiositets inflytande på gymnasieskolor använde jag i studien kvalitativa forskningsmetoder som hjälpte mig att analysera postsekulärt religiösitetsinflytande på religionsundervisnings didaktiken. I studien, användes jag observationer och intervjuer som begränsades till religionslärare från olika gymnasieskolor vilket gav mig olika typer av resultat och slutsatser.  Resultaten från studien och den empiriska analysen avslöjade att religionsundervisning för religionslärare handlade om, att skapa förståelse för alla religioner och för att uppnå detta är det nödvändigt att säkerställa en öppen miljö där alla kan fritt uttrycka sig. Studien visar att den postsekulära religiositeten också förståtts av religionslärare att religion fortfarande spelar en viktig roll i allmänhet samt på skolan men i form av privat religiositet.  Sammanfattningsvis, visar forskningen att religionslärare har anpassat sig i sitt arbete i ett sekulärt klassrum genom att använda olika metoder för att undervisa religion beroende på omständigheter med hjälp av sina inter-kulturella kompetenser. Framtida forskning kan försöka utforska betydelsen av både post-sekulärism och didaktik, särskilt i ett svenskt sammanhang i klassrummet.

Detta är ett examensarbete på grundnivå om hur nya religiösa rörelser framställs i läroböcker från läroplanerna i grundskolan från 1962, 1980 samt 2011. Det problem jag ser, och som jag vill förmedla ny kunskap om, är att flera av de religionsböcker som används i högstadiet verkar ha ett ganska generaliserande sätt att beskriva nya religiösa rörelser, vilket skulle kunna skapa fördomar mot rörelserna. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de nya religiösa rörelserna framställs, vilka eventuella skillnader det finns i läroböckerna från de olika läroplanerna och hur lite eller hur mycket plats de får i läroböckerna i förhållande till det övriga religionskunskapämnet. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys som metod och teori med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet av undersökningen varierade beroende på vilken läroplan läroboken utgick från samt vilken ny religiös rörelse som framställdes. Resultatet visar att i de äldre läromedlen var de nya religiösa rörelserna inte skildrade alls eller att det var kristna nya religiösa rörelser som presenterades. Intressant nog fanns en gemensam nämnare i vissa läroböcker där en del rörelser framställdes på ungefär samma sätt, både i negativ samt positiv anda.