Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur F-3-lärare i mångkulturella skolor resonerar kring mång- och interkulturalitet i religionskunskapsundervisningen. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att inkludering av elevers kulturella och religiösa erfarenheter sker i en interkulturell undervisning men att lärare efterfrågar mer kunskap om arbetet med interkulturalitet. Slutsatsen är att det behövs bredare kunskap om arbete med interkulturell pedagogik, i syfte för att undervisningen ska bli inkluderande och ta hänsyn till elevers olika bakgrunder och erfarenheter.

Den här studien undersöker hur hinduism och buddhism essentialiseras i religionsläroböcker för gymnasiet med hjälp av en korpusassisterad kritisk diskursanalys. Materialet består av kapitel ur åtta religionsläroböcker som handlar om hinduism eller buddhism. Utifrån ett kritiskt perspektiv används följande analysbegrepp för att tolka materialet: a) överskuggning av intern mångfald i jämförelser mellan världsreligioner och b) hierarkisering av olika religionsuttryck som mer eller mindre autentiska. Resultatet visar att hinduism och buddhism essentialiseras i olika textframställningar genom att de förutsätts vara homogena enheter med en given tro eller avgränsade normativa livsmål. Vidare visar studiens resultat att vissa uttryck inom buddhism framställs som mer renodlade än till exempel folkliga uttryck och att en uppfattad kärna eller grundtanke finns i de tidigaste religiösa texterna för hinduism och buddhism. Ett ytterligare fynd som visar på essentialistiska framställningar är att båda religionerna skildras ha en inneboende agens. Studien argumenterar för att essentialistiska framställningar bör undvikas i en sekulär religionsundervisning som ska framhålla religioners interna mångfald och diskuterar hur korpuslingvistik är användbart för att kritiskt granska diskurser som framkommer i religionsläroböcker.

This study examines how six Jewish youth in Stockholm County experience their Jewish identity in relation to religious education and the surrounding culture. The investigation is based on three research questions: (1) How do Jewish youth perceive the representation of Judaism in school's religious education? (2) How do they feel that their Jewish identity has been influenced by religious education? (3) What impact does the cultural life outside of school have on the Jewish identity of the youth? Semi-structured interviews were conducted to collect data, and a thematic analysis was used to process the material. The theoretical framework for the study consists of Nancy Ammerman's theory of public narratives and identity narratives. The results indicate that the respondents are dissatisfied with how Judaism is represented in religious education. It has also not affected their identity as much as the cultural aspects. This dissatisfaction arises from the education being too general, lacking focus on lived religion, and using Christianity as a reference frame. Therefore, the respondents demand a more inclusive and nuanced approach to religious education.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka strategier lärare använder för att få till diskussioner i ämnet religionskunskap under lektionerna på lågstadiet. Men även att synliggöra om lärare kan se några hinder med diskussioner som metod i religionsundervisningen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med 5 lärare i olika kommuner i Svealand. Resultatet visade att när det gäller elever på lågstadiet är det viktigt att förklara vad en diskussion är och vad syftet är med diskussionen. Elever behöver få en tydlig struktur över hur en diskussion går till och vilka förhållningsregler som gäller vid en diskussion. Även flera olika metoder för diskussioner kommer fram i den här undersökningenoch det kommer även fram att det mångkulturella ses som en tillgång för att få fram diskussioner i religion på lågstadiet. / The aim of the study is to research which strategies teachers use to create discussions in the subject of religion during the lessons at the primary level. Also, to see if teachers can see any obstacles with discussions as a method in religious education. The survey has been done through interviews with five teachers in different cities in Central Sweden. The result showed that, when it comes to students at the low school, it is important to explain what a discussion is and its purpose. Students need a structure and rules about how to participate in a discussion. Several different methods for discussions also appear in this survey, and it also shows that the multicultural is seen as an asset to develop discussions in religion at the low school.

Today Sweden is one of the most secularized countries in the world and almost nowhere do so few believe that traditional religion plays a role in their lives. The purpose of this study is to investigate and analyze how secularization is portrayed in nine selected textbooks intended for middle school education and also to analyze how this result can be understood from two perspectives: secularization and modernization.  To clarify this purpose through a specific inquiry, two research questions have been formulated: How is secularization presented in the different textbooks? and How can the production of educational materials be understood in terms of secularization and modernization?. The aim is also to achieve this by using pre-selected analytical questions that will help answer the research question along with the selected excerpts in the material. The theory used in this study consists of the definitions of secularization and modernization presented and discussed in Bruce (2002, 2011) and Davie (2013). Bruce (2002, 2011) discusses the role of modernization in the decline of religion in society and the emergence of the secular society, where rationality, science, and technology became increasingly important. The discussion also assumes that the rise of secularization is a development of modernization. Davie (2013) initially discusses how modernization and the separation of church and state created a society that no longer relied on religious thinking but instead on empirical and ethical approaches.  Since the essay aims to study how textbooks present a concept, a content analysis of qualitative significance has been conducted to select and analyze what the author intends to convey through their portrayal of secularization. To structure the presented material, a coding process has been conducted to identify the context in which secularization is portrayed and presented in the different textbooks. The coding categories are as follows: "Secularization as the main part of the context," "Secularization as a part alternatively labeled in the context," and "Secularization not presented." Based on these codes, a thematization of the material has been carried out to use the analytical questions that have been employed to answer the research question. The themes are as follows: 'secularization,' 'modernization,' 'micro-level,' and 'macro-level.' The conclusions that this study has been able to identify and establish are that secularization can be portrayed and presented in several different ways. It is up to the author to focus on which perspective, starting point, or societal level secularization should be used.

Vi vill se om religionsundervisningen kan bli mer inkluderande för alla elever som, till följd av den religiösa mångfald som finns i Sverige idag, har olika religiösa tillhörigheter och erfarenheter. Syftet blir således att undersöka om det interkulturella förhållningssättet kan bidra till denna inkludering och göra religionsundervisningen mer gynnsam för eleverna. I vår forskningsöversikt kommer vi beröra både elevernas attityder till religion och lärarnas påverkan på den interkulturella undervisningen. För att hitta litteratur till arbetet har vi använt oss av EBSCO och Swepub och all litteratur är vetenskapligt granskad. I inledningen av resultatet tydliggör vi vad ett interkulturellt förhållningssätt är och hur detta kan tillämpas i praktiken. Vidare undersöker vi vilka krav det interkulturella förhållningssättet ställer på läraren och hur elevernas attityder till undervisningen påverkas. Vi kan konstatera att lärarna har bristande kompetens inom kritisk medvetenhet och det blir lätt fel i klassrummet eftersom eleverna inte förstår skillnaden på att vara kritisk och att rikta kritik. Därför anser vi att ett interkulturellt förhållningssätt gynnar religionsundervisningen eftersom det höjer lärarens kompetens. Vår slutsats är dock att eleverna i årskurserna F-3 främst behöver utveckla kunskaper om religion och att kritisk medvetenhet inte ska ha för stort fokus. Läraren behöver dock alltid förhålla sig interkulturellt för ett bättre klimat i klassrummet.

Skolan är idag en mångkulturell mötesplats som genom sitt fostransuppdrag bland annat ansvarar för att undervisningen ska främja elevernas identitetsskapande. Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare i årskurs 1–3 synliggör och praktiserar identitetsskapandet i religionsundervisningen. Genom en fenomenografisk analysmetod har empiri från intervjuer sammanställts och analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv och Bubers relationsteori. Slutsatsen tyder på att meningsfulla relationer och elevinflytande stärker identitetsskapandet. Resultatet i denna studie är att nio av tio lärare arbetar för att främja elevers identitetsskapande i religionskunskap. / <p>SO</p>

Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats. Lärarstudenter och gymnasieelever efterfrågar inte objektivitet i lika stor utsträckning och man kan skönja en återgång till de romantiska tankarna . Trots detta ställer sig denna uppsats kritisk till det faktum att så stor andel av de blivande religionslärarna är erkännande troende. Detta på grund av de resultat som framkom i enkäten som gymnasieeleverna fick besvara. De anser inte objektivitet vara mycket viktigt men tycker trots det att den religionsundervisning de mottagit är till stor del partisk. Man kan tydligt se en polarisering mellan blivande religionslärares och gymnasieelevers syn på ämnet. / This essay discusses the fact that many teacher students within religious education are Christians or, in more rare cases, believe in some other traditional religion. The laws governing Swedish schools state that the education should be non-confessional, something that can be seen as a problem with a confessing staff. For a long time, schools were run by the church, but gradually the demand for objectivity arose and public schools took over and secularized the education. In the 1960´s, the demand for objectivity was so grand that many teachers became afraid of teaching and by mistake happen to influence their pupils with their own views. The demand for objectivity has somewhat subsided and this can be seen in the surveys this essay is based on. Teacher students and pupils in upper secondary school does not ask for objectivity in the same way as they used to and you can see a return to the more romantic ideas. Still, this essay is critical of the fact that so many teachers-to-be are confessing themselves to a belief; this due of the results from the questionnaire concerning upper secondary pupils. They think objectivity is not of the highest importance but still claim that the religious education they receive is to a large extent partial. One can clearly see a polarization between the upper secondary pupils and the teacher students’ opinions.

År 2016 skrev vi ett teoretiskt översiktsarbete om ungdomars identitetsskapande i relation till religionsundervisningen i skolan. En utveckling av detta sker i detta examensarbete med syfte att undersöka hur elever och lärare ser på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik och ifall denna syn skiljer sig. Frågeställningarna som vi utgått från är: Hur ser elever och lärare på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik? Och skiljer sig uppfattningen om begreppen mellan elever och lärare? I så fall hur? Tidigare forskning har gjorts i ämnet av bland annat Kerstin von Brömssen, Carin Holmqvist Lidh och Signild Risenfors. De undersöker ungdomar och identitet utifrån olika synvinklar, där von Brömssen fokuserar på elevers syn på sin egen och andras religion, medan Holmqvist Lidh fokuserar på elever med religiös positionering och Risenfors på gymnasieungdomars livstolkande. Vår undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever och lärare på en gymnasieskola i centrala Malmö där frågor om identitet, religion och religionsundervisningen ställdes. I resultatet kan man finna en skillnad mellan lärarnas och elevernas definition av begreppet identitet där lärarnas är mer utförlig och bred medan elevernas fokuserar på ”självet”. Ett genomgående ämne som går att finna i hela arbetet är elevernas tal om den egna och sanna identiteten som något viktigt för dem. Samma tanke går inte att finna hos lärarna. En likhet som går att finna hos både elever och lärare är att de delar samma åsikt om att temat identitet i relation till religion, livsfrågor och etik är något som är uppskattat att arbeta med i klassrummet.

Denna studie syftar till att få en inblick i vilka attityder ungdomar har gentemot homosexuella och homosexualitet. Således valde vi att göra en attitydundersökning om gym-nasieelevers syn på homosexuella och homosexualitet. Vår metod bestod av en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer i två fokusgrupper. Resultaten visar att ungdomarna ansåg sig vara positivt inställda till homosexualitet och att homosexuella ska behandlas jämlikt med och ha samma rättigheter som heterosexuella. Dock visade det sig också att ungdomarna, trots denna uttalade positiva inställning mot homosexuella, även gav uttryck för negativa attityder, som att homosexualitet är motbjudande. Resultatet visade också att flickorna var mer positivt inställda till homosexuella än pojkarna, samt att ungdomarna med utländsk härkomst var mer positivt inställda än vi väntat oss. / This essay aims to attain insight into the attitudes of youths towards homosexuals and homosexuality. Thus, we have chosen to conduct an attitude survey concerning the view students in Upper Secondary School hold on homosexuals and homosexuality. Our method consisted of a quantitative questionnaire along with qualitative interviews in two focus groups. The results show that the youths considered themselves to hold a positive approach towards homosexuality and stated that homosexuals should be treated equally and have the same rights as heterosexuals. Nonetheless, it also became evident that, despite this pronounced positive approach towards homosexuals, the youths also expressed negative attitudes, such as the opinion that homosexuality is appalling. The results also demonstrated that girls were more positive than boys towards homosexuals, and that the attitudes of the youths with foreign background were more positive than we had expected.