Studien har syftat till att undersöka huruvida Karin Smirnoffs bok Vi forupp med mor från 2019 kan användas i gymnasieundervisningen som exempel på en bok somillustrerar en laestadiansk rörelse i dagens Sverige. Detta har gjorts genom en litteraturstudie,där företeelser i Vi for upp med mor har jämförts med liknande händelser berättat av Maj-LisPalo i hennes bok Sommarsvalor och vintermesar – en bok om att leva i den laestadianskaväckelserörelsen idag från år 2000. Avslutningsvis har det skrivits en diskussion om på vilketsätt boken kan användas i religionsundervisningen på gymnasiet, och vilken eventuellproblematik den kan medföra utifrån Johan Wickströms teori om didaktisk textkompetens ireligionsundervisningen. Studien visar att det finns många likheter mellan Gemenskapen iSmirnoffs bok och den laestadianska rörelsen, men att de skiljs åt i det att Gemenskapenframstår som strängare i flera avseenden. I diskussionen framgår det att det användningen avboken i undervisningen inte bör vara problematisk så länge läraren – tillsammans med eleverna– arbetar medvetet och kritiskt med innehållet.

The main purpose of this essay is to examine the existing differences between how religion istaught at secondary schools in Hungary and Sweden. Furthermore, this essay will also discussand strive to answer the three questions that are stated below: 1. What differences and similarities can be found between religious education inSwedish and Hungarian secondary schools? 2. Why do these differences and/or similarities occur? 3. What are the consequences of these differences and/or similarities, according totheories on religious education and according to pedagogical theories? In order to answer these questions, this essay analyzes both Swedish and Hungariancurriculum, syllabus and other governmental documents on religious education in publicsecondary schools. Theories on decentralization, multiculturalism in schools and on seculareducation are some of the theories applied in order to achieve a multifaceted discussion. Thefinal conclusion of this essay is that there are numerous similarities and differences regardingreligious education between the countries, including content, form and focus within theprogrammes. These similarities and differences occur mainly due to political decisions, butalso due to historical and cultural contexts. The consequences of the previously statedsimilarities and differences are that students in Hungary and in Sweden can develop adifferent kind of worldview and perspective of knowledge. Furthermore, the difference withinthe two school systems may foster different values and provide students with different formsof knowledge and abilities.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur försoningsprocessen efter folkmordet i Rwanda 1994 framställs i Netflix-serien Black Earth Rising (2018) samt hur relationen mellan identitet och försoning gestaltas. De identitetsmarkörer som behandlas är hutu/tutsi samt västerländsk/afrikan. Genom en narrativ metod där seriens olika berättelser analyseras har arbetets frågeställningar kunnat besvaras. Resultatet visar att försoningsprocessen framställs som skör och som att risken för att konflikt blossar upp på nytt är stor. Serien framställer sanning och rättvisa, med starkast betoning på sanning, som mycket viktigt för att försoning ska vara möjlig. Rwandas identitetspolitik kritiseras också för att stå i vägen för försoningsprocessen. Gällande både identitetsmarkörerna hutu/tutsi och västerländsk/afrikan framställs möjligheterna till försoning som möjlig, men också svår på grund av olika hinder. Dessa hinder kan vara en stark känsla av kollektiv identitet samt olika former av nykolonialism som bidrar till ett ojämlikt förhållande mellan parterna. Försoningsbegreppet i arbetet baseras på John Paul Lederachs förståelse av försoning där de fyra delarna Truth, Mercy, Justice och Peace är nödvändiga för försoning. De perspektiv på försoning som skildras i serien är framför allt utifrån en elit-nivå, medan gräsrotsnivån inte framkommer. I arbetet diskuteras också seriens användningspotential i religionsundervisning, där det finns både möjligheter och svårigheter.

Detta arbete är en kunskapsöversikt där fokus ligger på att redovisa hur homosexualitet har inkluderats och speglats inom det svenska samhället och inom den svenska skolan. Det som också påvisas är hur den kristna tron har påverkat undervisningen i skolorna samt hur religionsundervisningen förhåller sig till ämnet idag. Under arbetet har vi fokuserat på frågor såsom: Hur berörs homosexuella i samhälle och i skola? Hur kan undervisning påverka elevernas medvetenhet? Hur påverkar den kristna protestantismen synen på homosexualitet hos människan och i samhället? Med hjälp av datasökningar på Swepub har vi hittat avhandlingar och annan forskning som hjälpt oss att nå fram till det resultat vi eftersökt. Med denna forskning har vi kunnat komma fram till att kyrkans roll i samhället har varit en stor del i hur synen på homosexualitet har varit. Detta har i sin tur även påverkat den svenska skolan och religionsundervisningen. Forskningen har kunnat ge oss en inblick i hur det är för både barn och vuxna att leva som homosexuell i det svenska samhället samt hur det har utvecklats med tiden. Rättigheten att leva fritt har inte alltid varit en självklarhet som homosexuell och med hjälp av litteraturen och de källor vi hittat har vi kunnat följa förändringen till ett mer rättvist samhälle. Förr hade kyrkan och kristendomens trosuppfattning en stor inverkan i människans tankesätt vilket resulterade i att samma tankesätt framkom i den svenska undervisningen. Forskningen har hjälp oss att förstå innebörden av ett samhälle och en skola som inkluderar varje individ och uppmärksammar deras rättigheter oavsett sexuell läggning. Detta utan att mötas av hot eller missgynnande av omgivning. Den forskning vi tagit del av visar hur värdegrundsarbetet i skolan är ett givande koncept för att motverka utanförskap och diskriminering i samhället.

Denna studie är riktad till verksamma och blivande lärare för att uppmärksamma de utmaningar som kan uppstå i det heterogena och mångkulturella klassrummet i religionsundervisningen. Vi vill även belysa den interkulturella pedagogiken som ett förhållningssätt lärare kan använda för att bemöta utmaningarna. Syftet med denna studie är alltså att undersöka om denna pedagogik kan vara ett möjligt alternativ för framtida och aktiva lärare att använda för att skapa ett bra klassrumsklimat som stärker inkluderingen.    Denna studie kommer att besvara frågeställningarna:  Vilka utmaningar möter religionsundervisningen i det heterogena och mångkulturella klassrummet? Kan läraren använda sig av ett interkulturellt förhållningssätt för att bemöta dessa utmaningar?   Vi har satt vår undersökning i ett större sammanhang genom att presentera tidigare forskning som utförts på området, såväl svensk som internationell. Vi redogör även för relevanta ämnesdidaktiska teorier som det sociokulturella perspektivet och interkulturell pedagogik. Tillvägagångssättet för denna uppsats grundar sig i kvalitativ metod, där vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Utifrån tidigare forskning och det empiriska resultatet har vi kunnat framställa att det finns flertal utmaningar som religionslärare möter i undervisningen i det heterogena och mångkulturella klassrummet, som bland annat att skapa en ömsesidig förståelse mellan elevers olika åsikter, samt mediers påverkan på elevernas inställning och attityd till de olika religionerna. Utifrån det empiriska resultatet har vi kunnat se att det interkulturella förhållningssättet inte har en central roll i läraryrket, men utifrån tidigare forskning som vi undersökt kan vi konstatera att interkulturell pedagogik kan bemöta utmaningar som uppstår i religionsundervisningen, samt ett förhållningssätt som skapar ett gott klassrumsklimat som stärker inkluderingen. / This study is aimed at active and aspiring teachers to draw attention to the challenges that may arise in the heterogeneous and multicultural classroom in religious education. We also want to highlight the intercultural pedagogy of an approach teachers can use to meet the challenges. The purpose of this study is thus to investigate whether this pedagogy can be a possible alternative for future and active teachers to use to create a good classroom climate that strengthens inclusion.   This study will answer the questions: What challenges does religious instruction face in the heterogeneous and multicultural classroom? Can the teacher use an intercultural approach to meet these challenges?  We have placed our study in a larger context by presenting previously conducted research in the field, both Swedish and international. We also account for relevant subject didactic theories such as the socio-cultural perspective and intercultural pedagogy. The approach for this essay is based on a qualitative method, where we have chosen to use semi-structured interviews. Based on previous research and the empirical results, we have been able to present that there are several challenges that religion teachers face in teaching in the heterogeneous and multicultural classroom. Examples of such are creating a mutual understanding between students 'different opinions, media influence on students' attitudes and attitudes to the different religions. Based on the empirical results, we have been able to see that the intercultural approach does not have a central role in the teaching profession, but based on previous research that we examined, we can state that intercultural pedagogy can meet challenges that arise in religious education, and an approach that creates a good classroom climate that strengthens the inclusion.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att ta reda på hur pedagoger tolkarskrivningar om begreppen etik och moral i kursplanen för religion. Frågeställningar somformulerats utifrån syftet är: “Vilka tolkningar gör verksamma pedagoger för årskurs 4-6av begreppen etik och moral i kursplanen för religionskunskap?”, “Vilka uttryck ger dessatolkningar konkret i den praktiska undervisningen?” och “Vilka möjligheter ochsvårigheter med bedömning av kunskapskravet om etik och moral i religionskunskap förårskurs 4-6 upplever verksamma pedagoger?”Vi har valt att använda oss av en socialkonstruktivistisk förståelseram, där teorin utgår frånatt världen ses som konstruerad av människan. Med det socialkonstruktivistiska synsättetså utgår vi i analysen från hur pedagogerna erfar, förstår och beskriver sin verklighet.Tidigare forskning visar på att etik och moral inom religion är ett omtvistat ämne. Bolton(1997, s.202) anser att det är mycket kontroversiellt att tala om etik och moral inomreligion, och hävdar att det finns för många olika riktningar inom varje religion vilket gördet svårt att svara på vad som etiskt rätt eller fel.Resultatet från vår studie visar på att pedagogernas tolkningar av skrivningar i läroplanenhar en stor påverkan på deras religionsundervisning om etik och moral. En del avpedagogerna menade på att etik och moral hörde hemma i värdegrundsarbetet och sågingen koppling till religionsundervisningen. Vi kan förstå resultatet genom vad Thurfjell(2015, s.31) beskriver som ett sekulär-rationellt förhållningssätt med individens rätt attutforma sitt eget liv som central tanke. Vidare lyfts svårigheter fram kring bedömning avkunskapskravet som handlar om etik och moral.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare planerar sin religionsundervisning, hur de tolkar kursplanen, samt att lyfta fram deras tankar och pedagogiska strategier gällande sitt arbete. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med lärare som fick berätta om sina egna erfarenheter över arbetet med religionsundervisning. Till vårt arbete använde vi oss även av enkäter som fick fyllas i av eleverna i årskurs 9 av respektive lärare. Elevenkäterna hjälpte till att visa hur eleverna uppfattar sin religionsundervisning, och dessa tillsammans med intervjuerna lyfte fram fyra olika teman som arbetet är uppdelat efter. Genom att använda oss både av intervju och enkäter fick vi insamlat material för att kunna analysera och få svar på våra frågeställningar.

Det mångkulturella samhället som speglar skolan upplever läraren religionsundervisningen på olika sätt, beroende på om de möter hinder och vilka hinder. Syftet med detta arbete är att utifrån tre frågeställningar undersöka hur SO-läraren i lågstadiet upplever religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Hur lärarna hanterar olika utmaningar de möter i klassrummet undersöks. I mitt arbete vill jag ta reda på lärarens upplevelser av utmaningar vad gäller bland annat att väcka intresse och skapa förståelse för de tre abrahamitiska religionerna som diskuteras i ett mångkulturellt klassrum. Målet med studien är att utifrån lärarens upplevelser lyfta fram lärarens upplevelser och erfarenheter vad gäller utmaningar, hinder och fördomar i ett mångkulturellt klassrum. I studien kommer det fram från intervjuerna med lärarna även positiva upplevelser och fördelar med ett mångkulturellt klassrum. Vilka arbetsmetoderna som lärarna kan tillämpa för att minska utmaningar och för en mer ökad måluppfyllnad undervisning för eleverna. Religionsundervisningen upplyser om livsfrågor som berör individen, gruppen och samhället vilket gör att eleverna kan tolka sig själva och sin omgivning de lever i. Det sociokulturella perspektivet är teorin som används i studien. Det kooperativa lärandet används i studien som en arbetsmetod. Empirin i studiens har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer för att ta reda på lärarens upplevelser och metoder för en ökad måluppfyllelse. Utöver det har kopplingar till i tidigare forskning gjorts. Att tala om livsfrågor i ett mångkulturellt klassrum är utmanande för läraren. Jannert och Persson i deras forskning beskriver att utmaningen ligger på att få eleverna att bli engagerade i diskussionerna med klasskamraterna samt att tillsammans kunna samla in fakta och lära sig nya kunskaper. Kittelmann Flansér samtycker í sin forskning och menar att det kan beror på hur läraren planerar sin undervisning, kunde det trigga till olika diskussioner som kan leda till att vissa elever känner sig hotfulla. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån det kooperativa lärandet genom samspel med varandra för att bygga respekt mellan eleverna och för att förebygga fördomar eleverna har med sig. Detta genom att lyfta upp det gemensamma i de abrahamitiska religionerna samt att låta eleverna dela med sig av sina religioner och kunskaper. Lärarna upplever att det är viktigt att arbeta med kommunikation inom religionskunskap för en ökad måluppfyllelse. Dock upplevs det som utmanande för samtliga lärare men samtidigt som något spännande och lärorikt.

I allt fler skolor ser man hur digitala verktyg mer och mer implementeras i varje ämne. Vissa lärare använder sig mer av digitala verktyg i sin undervisning än andra lärare som inte använder det lika frekvent. Hur gör vi med undervisningen när vi är i en global pandemi? Att en global pandemi sker är tragiskt men undervisningen kan inte stanna upp på grund av detta. Detta arbetet kommer handla om hur digital undervisning påverkar elevernas inlärning i religionsundervisningen. Frågeställningarna som besvaras i detta arbetet är följande: I samband med digital undervisning och distansundervisning hur påverkas elevernas inlärning i religionskunskap? På vilket/vilka sätt försvårar eller underlättar digital undervisning deras inlärning? Arbetet tar upp hur lärarna och eleverna upplever pandemin och hur deras arbete blir påverkade. I arbetet kommer även det teoretiska perspektivet tas upp. Arbetet kommer ut gå ifrån ZPD-modellen som grundades av Lev Vygotskij där han för klarar de fyra olika stadierna för en progressiv utveckling. Detta arbetet tar även upp tidigare forskning om hur digitala verktyg kan implementeras i ämnet Religionskunskap. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där jag har intervjuat nio personer var av två utav dessa är lärare och de andra är elever. Resultatet tyder på fem av sju elever anser att digital undervisning har en negativt påverkan på dem. Eleverna anser att de inte får det stöd de behöver och lärarna har svårt att nå ut till alla. Det är jobbigt för eleverna att ta ansvar och slutföra sina arbeten när dem är hemma, men att komma in till skolan är en bra lösning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen : ● Vilka didaktiska val är att föredra i ett mångkulturellt samt mångreligiöst klassrum för att motverka de svårigheter och problematik som finns inom religionsundervisningen? Kunskapsöversikten är riktad till blivande och verksamma lärare då den arbetar mot en större kunskap som pedagog för att motverka konflikter och osäkerhet i relation till religionsundervisningen i ett mångreligiöst klassrum. Vi har sökt efter våra sökord på både engelska och svenska via olika databaser tagit fram relevant forskning och därtill viktiga avhandlingar och böcker. För att ställa resultatet på spets lyfts för- och nackdelar med hur religionsundervisning kan vara i form av didaktiska val och hur undervisningens grund planeras upp i antingen tematiskt arbetssätt eller erfarenhetsbaserat arbetssätt, möjligen båda två. I resultatet presenteras även hur de didaktiska valen väljer att presentera olika religioner, vilken plats eleverna får ta och hur diskussioner i klassrummet görs. Resultatet visar på svårigheter i religionsundervisningen på grund av den befintliga timplanen, de utdaterade läromedlen och de olika perspektiven och historierna som måste ta hänsyn till. Genom att diskutera om hur alla elever ska bli inkluderade och likvärdiga i ett mångreligiöst klassrum gällande religionsundervisningen formuleras slutsatsen till att det viktigaste i hela undervisningen är grunden i klassrummet som skapar en trygghet för framtida lärdomar.