No description available.

An essay on whether high school students have different views on religion and religious education, and on conceivable didactic conequences of demonstrable differences. / Ett arbete om vilka uppfattningar elever på olika program har när det gäller religion och religionskunskap. Utifrån enkätresultat diskuteras också tänkbara didaktiska konsekvenser.

Representation av ett läromedel har stor betydese för hur kunskapen förmedlas till våra elever, det är därför det är viktigt att ge en allsidig kunskap och inte ensidig. I de samhällsorienterade ämnena har jag valt att fokusera specifikt på religionsämnet eftersom innehållet och informationen i de religiösa böckerna i svenska skolor kan skapa missvisning. Syftet med detta arbete är att granska SO puls boken för att ta reda på hur islam representeras. Studien gjordes med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I min studie var det fem lärare som deltog i två olika skolor. Varav två lärare befann isg i en skola och tre befann sig i en annan skola. I studien upplevde flera lärare att islam inte representerades ur ett objektivt synsätt och att det även fanns bilder i boken som kopplades till den stereotypiska av hur islam formas i svenska skolor. Således granskade jag även SO puls boken för att skapa min egna uppfattning. Genom undersökningen kom jag fram till samma slutsats som övriga lärare som deltog i min kvalitativa studie. Med hjälp av min teori om det socio-religiösa perspektivet fick jag en bredare förståelse för bakomliggande faktorer till varför islam inte synliggörs på ett korrekt sätt och jag fick även en motivering för varför det förekommer stereotypiska bilder i kapitlet om islam. I studien har jag även valt att analysera olika didaktiska metoder för religionsundervisningen för attt kunna komplettera SO puls boken. Detta gjorde jag för att kunna undersöka om hur vi framtida lärare kan utöka vår kunskap i ämnesdidaktik och för att vi ska kunna arbeta på ett varierande och inkluderande arbetssätt. I varje klass finns det olika elevgrupper och det är därför viktigt att kunna förhålla sig till sin elevgrupp samtidigt som det är viktigt att utgå utifrån läroplanen. I min slutsats om religionsdidaktiska metoder kom jag och dem berörda respondenterna i min studie att ha en kroppslig pedagogik som innebär att besöka lokaler för att komma i kontakt med det okända fenomenet för att bygga en bredare förståelse, men även för att kunna arbeta varierande och skapa inkludering i klassrummet.

Inkludering är en process som innebär att man skapar möjligheter för alla elever oavsett deras olika kompetenser. Som lärare bör man ta hänsyn till elevers olikheter och att den religiösa mångfalden i klassrummet ska ses som tillgång till resurser för att vidareutveckla elevernas kunskaper i undervisningen. Denna studie gjordes för att undersöka hur inkludering kan se ut i religionsundervisningen, med ett särskilt fokus på elever med olika bakgrunder. För att kunna undersöka studiens syfte skapades två frågeställningar:Hur ser lärare på inkludering i religionsundervisning i klasser inom F-3 som specifikt präglas av mångfald? Vilka möjligheter respektive utmaningar upplever lärare att inkludering skapar i religionsundervisning i mångkulturella klassrum? För att  få svar på dessa frågeställningar intervjuades fyra olika lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen för studien utgår från interkulturell pedagogik som handlar om att främja en lärandemiljö som är byggd på öppenhet, förståelse och ömsesidig respekt för allas likheter och skillnader. I religionsundervisningen betonar alla lärare vikten av att visa respekt för olika religioner, exempelvis genom att undervisa om likheter mellan de abrahamitiska religionerna. Dock menar några lärare att de även stöter på utmaningar med inkluderande arbetssätt som bland annat studiebesök till religiösa platser och att balansera ämnesinnehållet med elevernas personliga erfarenheter. Vidare drogs slutsatser att inkludering, särskilt i samband med mångfald, bör vävas in i religionsundervisning för en undervisning som bjuder in till elevers vidareutveckling av ämnet. Slutligen kritiseras och diskuteras svaren som lärarna har gett i samband med tidigare forskning och även förslag till att forska vidare om ämnet lyfts upp.

The purpose of this study is to investigate how eight newly arrived Afghan high school students experience Swedish non-confessional religious education. This will be in contrast to how they experienced their previous confessional religious education in Afghanistan. Furthermore, the purpose is also to draw attention to whether these eight students have encountered challenges and opportunities with the religious subject at the Swedish non-confessional school. This study will answer two research questions related to this topic. The first question is: 1) In what way/s does the Swedish religious education system differ from the religious system they received in Afghanistan? The second question is: 2) What challenges and opportunities do these students think the Swedish religious education has for them? To answer these two research questions, a qualitative method has been applied, and interviews in two focus groups have also been conducted. There were four Afghan high school students in each focus group, which is a total of eight Afghan high school students who participated in this study. A sociocultural perspective and the concept of interculturality have been used in this study to analyze the results that have been shown. These two theoretical concepts are the basis for this study where we can interpret, and understand the results brought up. The results have shown that there are differences between Sweden’s and Afghanistan’s religious education systems. The results have also shown that the Afghan students faced both challenges and opportunities with the Swedish religious education.

Abstract En kvalitativ studie av hur lärare uppfattar populärkultur i förhållande till religion och undervisningen i religionskunskap. Genom införandet av populärkultur i ”Lgr 11” och det centrala innehåll som anger att undervisningen i årskurs 7–9 ska behandla populärkulturen i samband med studiet av identitet och livsfrågor kan populärkulturen anses ha fått en etablerad position inom religionskunskapsundervisningen. Genom intervjuer med tre högstadielärare strävar jag efter att nå en ökad förståelse för användandet av populärkultur i en undervisning som inte enbart begränsas till identitet och livsfrågor utan som berör hela religionsämnet. Studien är både deskriptiv och normativ då syftet är att ge en ökad förståelse för hur populärkultur uppfattas av de intervjuade lärarna och varför lärare bör använda sig av populärkultur i religionskunskapsundervisningen.     Nyckelord: populärkultur, religion, livsfrågor, religionsundervisning, religionsdidaktik

No description available.

Arbetet är en forskningsöversikt som har för avsikt att presentera forskningsläget utifrån islamisk religionsundervisning (IRU) i skolor med muslimsk profil. Samt vilket behov det finns av friskolorna med muslimsk profil i Sverige. Frågorna som utgör underlag för analysen av forskningen är: Hur bedrivs religionsundervisning och religiös utbildning i konfessionella friskolor med muslimsk profil i Sverige? Varför finns ett behov av konfessionella friskolor med muslimsk profil i Sverige? Vi definierar även vilka skillnader det kan finnas mellan utbildning och undervisning som sker inom skolans verksamhet, samt hur dessa tar sitt uttryck i skolor med muslimsk profil. Den metod vi har använt i arbetet är insamling av forskningsmaterial från olika databaser, både nationellt och internationellt. Därefter värderade vi deras användbarhet för arbetet. I resultatet nådde vi fram till att IRU kan genomföras på olika sätt samt att innehållet är skiftande. Resultatet visade också att det fanns ett spänningsförhållande mellan olika behov av religiösa friskolor. En slutsats som vi nådde är att både IRU och spänningsförhållandet mellan behoven är väldigt komplext, samt att gränserna mellan undervisningen och utbildningen i religiösa friskolor blir diffusa.

This study aims to investigate how LGBTQI individuals have experienced the visibility of LGBTQI perspectives in religious education and how religious educators can integrate LGBTQI perspectives into teaching to ensure an inclusive learning environment for all students. To address the research questions, semi-structured interviews were chosen as the data collection method, followed by thematic analysis of the collected material. The results of the study indicate that LGBTQI individuals have experienced negative portrayals of LGBTQI perspectives in education. All LGBTQI individuals emphasize an experience of heteronormalized religious education and express the need for modernization of teaching practices. Furthermore, the results show that language plays a significant role in integrating LGBTQI perspectives into religious education. Religious educators point out that the existing curriculum documents are clear enough to enable teaching about LGBTQI perspectives and religion. However, they also highlight that school textbooks often inadequately address the subject, requiring educators to seek and utilize additional materials to enhance their teaching. Another perspective that emerges is the importance of integrating norm-critical pedagogy. All religious educators stress the importance of creating an atmosphere where students are encouraged to have open and respectful discussions about LGBTQI perspectives and religion. Finally, the study's results are discussed in relation to previous research and the theoretical framework of the study.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få syn på problematik som kan uppstå inom religionsundervisningen som resultat av ett multikulturellt klassrum med en religiös mångfald. Vi skriver detta arbete eftersom vi vill inspirera till att öka inkluderingen av alla elever genom att synliggöra olika perspektiv och förhållningssätt som kan tillämpas i klassrummet. Vi vill lyfta flera perspektiv för att måla en klarare bild av problematiken som kan uppstå i klassrummen. Det har vi kunnat göra genom vår informationssökning som vi skapat genom att vi har använt oss av metoden systematisk kunskapsöversikt. I resultatet framkommer det att vi har sett hur eleverna kan behöva en varierad religionsundervisning för att öppna upp sina ögon samt våga visa sin tro. Det har framkommit att en av nycklarna till inkludering är att klassrummet bidrar till en trygg plats för varje elev. Det gäller även vilket förhållningssätt man som lärare väljer att ha. Sedan har vi sett hur lärarutbildningen kan påverka hur undervisningen ser ut för studentens framtida elever. Detta har vi även berört i vår slutsats, där har vi kommit fram till att det är mycket som spelar roll i hur en inkludering ökas. Vi kunde dra slutsatser som vi inte räknat med, vilket vi fann mycket intressant och det fick oss att tänka till.