Denna studie syftar till att, genom en komparativ ideologianalys, analysera tre valda filosofiska modeller och uttolka vilka implikationer dessa kan ha vad gäller religionsämnets syftesbeskrivning ur LGY11; att eleverna ska "förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald." Studien syftar inte till att argumentera för någon specifik modell. De modeller som analyserats är hämtade ur verk författade av Charles Taylor, Seyla Benhabib samt Martha Nussbaum. Analysen påvisade såväl skillnader som likheter mellan de olika modellerna. Analysen påvisade att kristendomens särställning som "förvaltare av den svenska värdegrunden" kan vara en problematisk aspekt av läroplanen då kristendomen kan tas som neutral, objektiv eller tolkas som innehållande en "god" essentiell kärna. Ett annat resultat vilket uttolkades av de analyserade modellerna var att förståelse för de andra, måste föregås av en kritisk granskning av, eller medvetenhet om, den egna utgångspunkten. Detta tolkades som ytterst relevant i en religionsundervisning vilken syftar till att uppnå förståelse för mångfald

Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra grundskollärares tolkningar av begreppet livsfrågor samt hur lärare arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen. Genom att svara på frågorna hur lärare tolkar begreppet livsfrågor, hur lärare planerar och genomför undervisning i livsfrågor samt hur stor del av religionsundervisningen som är undervisning i livsfrågor så har syftet besvarats. Tillvägagångsättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas utsagor står för studiens resultat. Till studien har fyra grundskollärare bidragit med sina tolkningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör olika livsfrågor hos lärare där majoriteten anser att livsfrågor berör livets funderingar: vad som är gott och ont, hur man är en bra vän samt funderingar om kärlek. Ofta dyker livsfrågor upp spontant i undervisningen flera gånger i veckan genom elevernas frågor efter olika händelser. Den planerade undervisningen i livsfrågor sker med jämna mellanrum där lärarna söker inspiration i olika sidor för att hitta lämpliga filmer och texter till undervisningen. Samtliga lärare arbetar med livsfrågor främst genom diskussioner eftersom att kommunikation är en viktig del av undervisningen. Slutligen, så lyfter resultatet också fram att livsfrågor är en stor och viktig del av religionsundervisningen då livsfrågor genomsyrar allt som ingår i religionsämnet. / <p>SO</p>

Denna studie bygger på intervjuer med sex gymnasielärare där syftet är att undersöka lärarnas erfarenheter när det kommer till att undervisa om nya religiösa rörelser på gymnasiet. Studien baseras på lärarnas erfarenheter och hur de beskriver hur det är att arbeta på gymnasiet med ämnet nya religiösa rörelser men också hur de själva definierar begreppet nya religiösa rörelser. Genomförandet av studien har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare. En analys har sedan genomförts utifrån tre frågor som grundar sig från ett fenomenologiskt synsätt. De tre tematiseringarna som delade in analysen utgick från spontana erfarenheter, lärarnas självbild och självförståelse och lärarnas uppfattningar. Det som framkommer i lärarnas svar är att de definierar begreppet nya religiösa rörelser på olika sätt vilket gör att deras olikheter framträder. En av lärarna beskriver exempelvis nya religiösa rörelser som religioner från öst medan den andre läraren definierar dem som en förgrening från ursprungsreligionerna. En av utmaningarna som lärarna lyfter fram är fördomarna mot de olika rörelserna och om det skulle finnas någon elev som är tillhörande någon rörelse. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna har olika uppfattningar om dessa rörelser, de har skaffat sina kunskaper om rörelserna på olika sätt och från olika källor. Detta är något som också återspeglas i lärarnas erfarenheter av undervisningen och deras beskrivningar av vad de anser är viktiga kunskaper och perspektiv att förmedla i undervisningen om dessa rörelser.

Syftet med detta arbete som utgått genom en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare som jobbar i skolor i Malmö stad, har varit att se över vilka utmaningar som förekommer inom religionskunskapsundervisningen och även hur läraren bemöter och arbetar med att inkludera alla elever i dessa utmaningar.    Med hjälp av intervjufrågor till lärarna, det sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning har det hjälpt mig att besvara mina frågeställningar;   ·       Vad finns det för utmaningar, enligt läraren, inom religionskunskapsundervisning?  ·       Hur bemöter lärarna utmaningarna som uppstår, samt arbetar med att inkludera alla elever i dessa utmaningar?  I min studie framkommer till viss del samma typ av utmaningar i undervisningen som redan tidigare forskning påvisat och belyst. Empirin och tidigare forskning har kommit fram till att de utmaningar som uppstår i religionsundervisningen beror till stor del av olika fördomar och brist på kommunikation och samspel mellan eleverna.  För att jobba vidare med dessa utmaningar enligt forskning och lärare att fokus skall vara en målmedveten undervisning och strukturerad planering, för att kunna möta elevernas kunskapsinlärning på elevernas olika nivåer.

Syftet med denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur den ökande mångfalden i samhället och skolan påverkar ämnet religionskunskap. Studien utgår från tre frågeställningar som handlar om lärarnas uppfattningar om hur mångfalden påverkar undervisningen, de utmaningar som lärarna anser finns med mångfalden i klassrummet samt huruvida interkulturell pedagogik är det bästa sättet att ta itu med mångfalden i klassrummet. I denna beskrivande studie intervjuades fem legitimerade lärare som undervisar på högstadiet och gymnasiet på olika skolor i Sverige och lärarnas utsagor analyserades i relation till interkulturell pedagogik och diskurspsykologi. Resultateten visar att lärarnas uppfattningar av mångfalden och dess utmaningar i klassrummet är subjektiva och relateras till lärarnas etnicitet och kultur; mångfalden anses vara främst en fråga om svenskhet eller icke-svenskhet. Detta kan vidare förklaras med uppfattningen om gruppidentitet och hur människor kategoriserar sig själva som gruppmedlemmar i relation till andra grupper i samhället. Mot denna bakgrund kan även konstateras att ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen kan vara det bästa sättet att ta itu med mångfalden men detta gäller för vissa lärare och vissa klassrumssituationer och inte för alla. Vidare visar studien att segregering och ojämlika maktförhållanden i samhället påverkar även lärarnas arbete med ämnet Religionskunskap i skolan.

Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.

Syfte Denna studie undersöker aktuella religionsläroböcker för årskurs 4-6 utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Syftet med studien är att bidra med kunskap till forskningen om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläroböcker samt i de olika bokavsnitten inom varje bok som handlar om kristendom, islam, hinduism samt etik/moral och hur man lever tillsammans. Ur ett lärarperspektiv kommer denna studie att bidra till en diskussion om vikten att kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen samt hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna. Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av metoden läromedelsanalys i kombination med kritisk visuell metod för att analysera fyra olika religionsläroböckers textinnehåll samt bildinnehåll. Texterna analyserades med hjälp av analysverktyget ”genustrappan”. Resultat De huvudsakliga resultaten visar på att religionsläroböcker överlag har ett könsneutralt innehåll men att det även finns tendenser till att innehållet är könsmytsförstärkande. De texter som är direkt religiösa berättelser domineras nästan uteslutande av män och där framställs männen ofta på ett könsstereotypiskt sätt. Män tenderar även att representeras i bild oftare än kvinnor. Den religion som utifrån de utvalda läroböckerna och genustrappan framställs som den mest könsneutrala är islam. Avslutningsvis avslutas studien med en diskussion kring vikten av att kritiskt granska läromedel samt hur läromedlens innehåll kan påverka eleverna.

This study aims to investigate how religious education in Swedish schools is portrayed in the Swedish media. Retriever's media archive is used by searching for the word’s religious education (religionsundervising*) and religious knowledge (religionskunskap*) in five of the most read newspapers in Sweden, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten, Sydsvenskan, Aftonbladet and Expressen during the years 2010-2021. Furthermore, a qualitative content analysis is used to find similarities and differences between the articles and then group the articles into different themes that are presented in the results section of the study. The study uses the framing theory to analyze the results by using the theory's concepts of “frame building”, “journalistic framing” and “framing effects”. The results showed an overall picture of how religious education is presented in the Swedish media. Together with the framing theory, it could also show that depending on the writer, media source and basic source of the article, the portrayal will look different. This is explained with the help of the concepts of frame building and journalistic framing.

Religionsämnet är komplext och undervisas till stor del med hjälp av textböcker för de yngre eleverna. Därför analyseras två läromedel i religionsundervisning i årskurs 1–3 i studien. Syftet är att med en komparativ textanalys undersöka hur läromedlen använder lära om- och lära av perspektiv, samt om tolkande religionsdidaktik kan urskiljas. Läromedlen kommer att analyseras och kodas tematiskt. Syftet undersöks genom frågeställningarna: Hur framställs begreppet lära om religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Hur framställs begreppet lära av religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Samt om det finns ett tolkande religionsdidaktiskt perspektiv i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Resultatet indikerar att lära av och lära om finns med i båda de undersökta läromedlen men framställs på olika sätt där världsreligioner får olika mycket plats. Till exempel fanns ett större kristet fokus i det äldre läromedlet och inga lära av perspektiv finns kopplade till judendom, islam, hinduism och buddhism. I det nyare läromedlet finns fler lära av och lära om perspektiv i alla ovannämnda religioner och även sekulära och andliga inslag kan urskiljas. Den tolkande religionsdidaktiken är så gott som obefintlig i det äldre läromedlet som undersöks men är desto tydligare i det nyare läromedlet där representationer inom samtliga världsreligioner samt sekulära perspektiv exemplifieras genom olika barns individuella tolkningar.

Denna studie har analyserat läroplanerna Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11 och Lgr 22 utifrån ett interkulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur underliggande diskurser tar sig i uttryck i kursplaner för religionskunskapsämnet i läroplanerna mellan Lgr 69 och Lgr 22 för svensk grundskola i årskurs 4-6. Den kritiska diskursanalysen har tillämpats både som metod och teori för undersökningen där Faircloughs tredimensionella modell legat till grund för utförandet. Det som ska undersökas är om det finns underliggande diskurser i de nämnda läroplanerna samt hur dessa ökar eller avtar med åren. I analys och diskussion problematiseras diskurserna kristendom-diskurs, interkultur-diskurs och särskiljande-diskurs som är de dominanta diskurserna som arbetet, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tagit fram. Resultatet visar att de olika diskurserna dominerar i läroplanerna under olika tidsperioder. Den diskurs som avtar med åren är kristendom-diskursen vilket dels beror på den sociala praktiken. Den diskurs som istället dominerar i de senare läroplanerna är interkultur-diskursen. Genom Faircloughs tredimensionella modell sätts resultatet samman med hur samhället sett ut under den tid som de fem läroplanerna grundats, vilket visar på likheter. Uttrycket om att en läroplan speglar samhället bevisas genom denna undersökning.