No description available.

Bakgrund Restaurang- och cafébesöken ökar, liksom antalet människor med födoämnesöverkänslighet. Utbudet av glutenfri mat upplevs dåligt av de med celiaki, vilket också innebär svårigheter att äta utanför hemmet. Detta kan medföra en negativ social påverkan av rädsla för att äta mat som kan vara kontaminerad med gluten. Tidigare studier har visat brist av kunskap om födoämnesallergener bland restaurangpersonal. Syfte Syftet med studien var att kartlägga restaurangers och caféers utbud av och kunskap om glutenfri mat, samt att undersöka om intresse fanns för mer information kring glutenfri mat. Metod En anonym enkätstudie genomfördes bland restauranger och caféer inom Umeå tätort, under perioden april till juni 2012. Enkäten bestod av 18 frågor, inklusive ett kunskapstest. Totalt tillfrågades 115 verksamheter varav 102 deltog. Materialet sammanställdes i SPSS 18.0 med signifikansnivån p<0,05. Resultat Glutenfri mat på menyn fanns hos 81 av 102 besökta verksamheter. Av dessa bedömdes 55 ha ett bra utbud, med fyra glutenfria alternativ eller fler. Majoriteten (n=92) kunde också ordna glutenfri mat vid förfrågan. Kunskapstestets resultat gav ett medelvärde på sju rätt av tolv möjliga. God kunskap hade 29 %, medelgod kunskap 36 % och dålig kunskap hade 35 %. Av de respondenter som angett att de kände till glutenintolerans mycket väl, klarade färre än hälften kunskapstestet med goda resultat. Mer information om glutenintolerans önskades av 43 respondenter (n=98). Slutsats Trots att de flesta caféer och restauranger i Umeå erbjuder glutenfri mat, och överlag upplever att efterfrågan är relativt stor, så motsvarar detta inte kunskapsnivån bland respondenterna. Det kan ha förekommit respondenter som övervärderat sin kunskap. Detta skulle kunna innebära en risk att äta mat som sägs vara glutenfri, men som kan vara kontaminerad med gluten. Något de med celiaki bör vara medvetna om. Dessa faktorer pekar mot vikten av att genomföra utbildningsinsatser bland personal inom branschen.

Besöksnäringen har historiskt sett lidit av hög personalomsättning och idag är efterfrågan på kvalificerade kockar stor. Studier visar att Work-life Balance, som belyser betydelsen av anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv, är en central variabel kopplad till anställdas intentioner att stanna inom eller lämna en organisation. Då balans varierar mellan grupper och individer avsåg studien att specifikt studera kockar. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur restauranger kan arbeta för att bidra till kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. För att bidra med kunskap och fördjupad förståelse i ämnet, avsåg studien beskriva hur restauranger arbetar med dessa frågor samt hur yrkesverksamma kockar uppfattar sina förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. En fallstudie genomfördes på tre svenska restauranger där en kökschef och en kock på vardera restaurang intervjuades. Resultatet visade att restaurangerna i viss utsträckning arbetar med strukturella stöd, men desto mer med kulturella stöd i syfte att främja de anställdas upplevelse av balans. De implementerade kulturella stöden av restaurangerna samt den yrkesgemenskap som existerar inom kockyrket visade sig bidra till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Resultatet indikerade vidare att kockarna upplever balans trots att de spenderar mycket tid på arbetet samt att karaktärsdrag kopplade till kockyrket, bland annat passion och kreativitet, bidrar till deras upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv. Då studien vittnar om att kockyrket i sig samt den yrkesgemenskap som existerar påverkar kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv, belyser studien slutligen vikten av att studera specifika yrkesgrupper och deras förutsättningar till balans.

<p><p>Målet med mitt examensarbete har varit att formge en smörförpackning åt Emåmejeriet, där huvudanvändarna är restaurangpersonal och restauranggäster, som jobbar respektive besöker de mest exklusiva krogarna i Sverige. Syftet med uppsatsen är att beskriva ett uppdrag som har genomförts i samarbete med Emåmejeriet samt att återge min designprocess och mina ställnings-taganden under denna process.</p><p>Observationer, användarstudier, intervjuer och studier av tidigare forskning inom produktdesign samt marknadsföring har legat till grund för detta arbete. Ingående litteraturstudier inom förpackningsdesign samt min tidigare erfarenhet inom grafisk design har funnits med som ett komplement.</p><p>Kvalitativa intervjuer och användarstudier har genomförts med restaurangpersonal och restauranggäster under designprocessen. Jag har även genomfört observationer av restauranggästers beteende under intag av måltid.</p><p>Ett flertal mock-ups på olika varianter av produkten togs fram och användes till användartester på restaurangpersonal och presumtiva restauranggäster. Efter utvärdering av användartesterna justerades formen och mer genom-arbetade mock-ups togs fram för ytterligare tester.</p><p>Resultatet är en smörförpackning i etsat glas, som är tänkt att ingå i varje kuvert på restaurangbordet. Produkten utmärker sig med funktioner för att underlätta för restauranger att servera ett smör vid de optimala förhållanden som behövs för en komplett smakupplevelse.</p></p>

<p>The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong>This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.</p><p><strong> </strong></p><p>The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.</p><p> </p><p>Keywords:</p><p>Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society</p>

<p>I dagens konsumtionssamhälle söker vi människor efter mer än bara att tillfredställa de grundläggande behoven, vi söker efter olika mervärden som kan tillgodose oss upplevelser. Uppsatsen belyser hur vi påverkas av våra restaurangbesök från ett upplevelseperspektiv, jag har i undersökningen använt mig av intervjusamtal för att få svar på vad som gör en restaurangupplevelse. Resultatet från informanterna kom att handla om <em>samspelet </em>mellan <em>personalen</em>,<em> andra gäster</em> och <em>miljön </em>på<em> </em>restaurangen. I uppsatsen förklarar jag sammanfattningsvis utifrån olika teoretiska dimensioner tillsammans med diskussionen av informanternas resultat hur <em>samspelet </em>mellan <em>personal</em>, <em>andra gäster </em>och fysiska <em>miljön</em> tillsammans skapar en <em>upplevelse </em>och hur en restaurangupplevelse tillblir.</p>

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.    This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.   The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.   Keywords: Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society

Dagens svenska barn baserar många av sina restaurangerfarenheter från pizzerior och snabbmatsrestauranger, då det är denna typ av barnvänliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna på Sveriges restauranger är förutsägbara och lämnar få valmöjligheter. Syftet med uppsatsen är att belysa hur barn i åldern nio till tolv år ser på ämnen som mat, måltider och restaurangbesök och även om platsen och upplevelsen kring måltiden har betydelse. Resultaten kan användas till att utveckla området mat- och måltid för barn genom en ökad förståelse för barns egna tankar, förväntningar och upplevelser av mat, ätande och måltider såväl i hemmet som på restauranger. Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. Två observationer av sammanlagt sju barn har genomförts då de lagade mat i ett restaurangkök. Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrätter och snabbmat men även plockmat såsom tacos och bufféer. Matens smak, utseende och hur den beskrevs var faktorer som påverkade deras vilja att smaka maten. Viljan att smaka maten ökade om de själva var delaktiga i matlagningen. De tyckte att restaurangbesök var långtråkiga efter att måltiden avslutats och de eftersökte aktiviteter och anpassade menyer för barn i deras ålder samt större variation av portionsstorlekar och maträtter. / Barnens Bästa Bord / Barntillåtet-Javisst!

I dagens konsumtionssamhälle söker vi människor efter mer än bara att tillfredställa de grundläggande behoven, vi söker efter olika mervärden som kan tillgodose oss upplevelser. Uppsatsen belyser hur vi påverkas av våra restaurangbesök från ett upplevelseperspektiv, jag har i undersökningen använt mig av intervjusamtal för att få svar på vad som gör en restaurangupplevelse. Resultatet från informanterna kom att handla om samspelet mellan personalen, andra gäster och miljön på restaurangen. I uppsatsen förklarar jag sammanfattningsvis utifrån olika teoretiska dimensioner tillsammans med diskussionen av informanternas resultat hur samspelet mellan personal, andra gäster och fysiska miljön tillsammans skapar en upplevelse och hur en restaurangupplevelse tillblir.

Det finns idag i Sverige många lantbruk och bönder som producerar livsmedel och grödor i olika stora skalor. Intresset för lokalt producerade råvaror är något som ökat i samhället och är ofta förekommande i media. Människor i restaurangbranschen har under många år använt sig av lokalt producerade råvaror, men i och med det ökade intresset från konsumenter så har möjligheterna till användandet ökat.Syftet med denna uppsats är att se hur restauranger använder sig av lokalt producerade råvaror som en del i sin marknadsföring. Vi vill också ta reda på vilket sätt kundens val av restaurang påverkas av restaurangers användande av lokalt producerade råvaror.Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer samt en kvantitativ enkät med kvalitativa metodinslag. Vi har genomfört tre intervjuer med verksamma inom restaurangbranschen samt distribuerat en enkät via ett socialt media riktad till restaurangkunder vilken var tänkt som ett komplement att ställa mot resultaten av intervjuerna.Resultatet av de undersökningar vi genomfört visar att definitionen av vad som anses vara lokalt producerat skiljer sig väldigt mycket från olika individer. Mängden lokalt producerade råvaror som används hos restauranger skiljer sig mycket beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Detta är dock något som restaurangerna använder i sin marknadsföring och resultaten visar att konsumenterna uppfattar detta.