The concept of industrial symbiosis aspires to increase regional resource efficiency by correlating traditionally separate industrial corporation towards a common goal regarding economic benefits and reduced environmental influence. The aim of this study was to determine the potential to industrial symbiosis within communities along the coast of northern Sweden, evaluating the possibility to increase the regional resource efficiency. Initially, eleven communities were evaluated regarding two validated indicators, industrial diversity and economic yield. Two considered communities, Umeå and Örnsköldsvik acquired the most promising values and were hence selected to be included further in the study. In order to evaluate the potential to industrial symbiosis, information regarding the industrial material and energy flows associated with the two were retrieved and analyzed. Additionally, the aggregated industries were categorized by national and European industrial classification codes, which enabled an analogy with already implemented, international synergies in the same industrial fields. Ultimately, 31 potential synergies could be charted within and between the studied communities. Örnsköldsvik exhibited a more superior potential to industrial symbiosis than Umeå, although the latter conducted a higher value regarding industrial diversity than the previous. The result was partly conducted by established correlations between the industrial composition within the studied communities and virtual cases of implemented synergies consisting of the same industries and energy or material flows around the world. The potential to industrial symbiosis along the northern coast of Sweden could ultimately be determined which, if enforced, could be expected to increase the regional resource efficiency.

This survey has been designed to identify, asses and analyze critical resources for renewable energy production from a lifecycle perspective. In the years 2016 - 2020, Vattenfall is implementing a comprehensive expansion of renewable energy. The goal is to have a renewable energy capacity of at least 2300 MW by 2020. The majority of the new capacity will be wind power. This work provides a basis for further decision making on closer cooperation or dialogue with suppliers. This study was demarcated to wind power and its input minerals. Six minerals were selected for the survey, iron, copper, tin, aluminum, neodymium and lead. The selected minerals were examined for resource efficiency and environmental impact. The survey was then compiled in a table, using a weighted sum model to yield a quantitative result. The work also provides suggestions on how to achieve better resource efficiency for the planned expansion. The survey found that tin was a very critical resource, considering both resource efficiency and environmental impact. Aluminum and copper were the most critical for environmental reasons.

Under de senaste århundradena har samhället tillämpat ett linjärt synsätt på ekonomin där varor produceras, säljs, används och sedan blir till avfall utan någon högre grad av återvinning. Det linjära synsättet har stor inverkan på vår planet med minskade ändliga resurser och ökat klimathot. Fler och fler har fått upp ögonen för att vårt nuvarande synsätt inte är hållbart och som en respons på den ökade medvetenheten har begreppet cirkulär ekonomi växt fram. Cirkulär ekonomi, i motsats till linjär, bygger på att sluta kretsloppen, både biologiskt och tekniskt. Begreppet innebär att minimera råvaruuttaget genom ökad återvinning och återbruk samt minimera avfallet genom att nyttja det som råvara någon annanstans. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åtgärder som skulle möjliggöra ett fastighetsföretags omställning från en linjär till en cirkulär affärsmodell. Det innefattar att belysa vilka områden som bör beaktas när cirkulär ekonomi inkorporeras i verksamheten och hur eventuella hinder kan övervinnas. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där cirkulär ekonomi har undersökts både på generell nivå samt specifikt inom fastighetsbranschen. En intervjustudie har genomförts med fastighetsföretag och andra marknadsaktörer där resultatet visar på tydliga strukturella problem som måste övervinnas för att övergången mot en cirkulär ekonomi ska kunna äga rum. Avsaknaden av en marknadsplats för återbrukade material och produkter är central. Fastighetsbranschen visar på en medvetenhet kring miljöfrågor, kunskapen om hur cirkulär ekonomi ska kunna inkorporeras i verksamheten är dock mindre. Vidare framgår att digitaliseringen kommer vara en drivande faktor där nya digitala tjänster och plattformar möjliggör inte minst för nya delandetjänster och funktioner. Att cirkulär ekonomi måste kunna kopplas till affärsnytta är tydligt och ur övergången mot cirkulär ekonomi uppstår nya affärsmodeller som på sikt kan öka lönsamheten givet att fastighetsägaren i högre grad kan arbeta cirkulärt. / In the last few centuries, society has applied a linear approach to the economy where goods are produced, sold, used and then become waste without a higher degree of recycling. The linear approach has a great impact on our planet with reduced finite resources and increased climate threat. More and more people have become aware that our current approach is not sustainable and as a response to the increased awareness, the concept of circular economy has emerged. Circular economy, in contrast to linear, is based on ending the cycles, both biological and technical. This implies minimizing raw material consumption through increased recycling and reuse and minimize waste by utilizing it as raw material elsewhere. The purpose of this study is to investigate which measures would enable a real estate company to switch from a linear to a circular business model. This includes highlighting which areas should be considered when circular finances are incorporated into the business and how any obstacles can be overcome. A literature study has been conducted in which circular economy has been examined both at the general level and specifically in the real estate industry. Later, an interview study has been conducted with real estate companies and other market participants where the result shows clear structural problems that must be overcome for the transition to a circular economy to take place. The lack of a marketplace for recycled materials and products is central. The real estate industry shows an awareness of environmental issues, however there is less knowledge about how circular economy is to be incorporated into the business. Furthermore, it appears that digitization will be a driving factor where new digital services and platforms are vital enablers, not least for new sharing services and functions. Circular economy must be linked to business benefits and from the transition to circular economy new business models will emerge, which in the future can increase profitability, given that the property owner can work more circularly to a greater extent.

The waste and carbon emissions in Sweden is comprehensively contributed by the construction industry. With focus on the growing need for raw materials, reports indicate that by 2060 the use of raw materials is expected to increase by 50%. It is evident that the production of windows can have negative environmental consequences, from extraction to its contribution to a building’s energy consumption. By centering on the circular economy framework, this study aims to promote reuse of windows, by focusing on environmental, economic and quality factors. Through literature reviews, case studies and stakeholder interviews, this study focus upon window reuse in construction projects in a feasible manner. The absence of knowledge and logistical concerns hinders the reuse of windows, despite its environmental and economic benefits. Reuse relies on inventory, digital logistics and collaboration among stakeholders as a vital key motivator. Furthermore, limited support and resources has been identified as some of the key obstacles for progress and implementation of reuse of windows. Emphasizing on the importance of responsibility allocation and considering sustainability throughout the entire construction process. Quality criteria for window reuse include energy efficiency and cultural value. Despite challenges such as economics, logistics, collaboration and the share of knowledge, it’s believed that this study can significantly transform the reuse process and steer towards a more sustainable future. / Bygg- och fastighetssektorn står för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp samt av den energi som förbrukas i Sverige. Sektorns användning av råmaterial tenderar att stiga och förväntas fördubblas till 2060. Utvecklingen skapar ett tydligt behov av att minska sektorns negativa miljöpåverkan och öka återbruket av byggmaterial, som för närvarande står för 35% av Sveriges totala avfall. Fönster är en komplex del av en byggnad vars utformning kan variera avsevärt och ha stor inverkan på hur energieffektiv en byggnad är. Vidare har fönster krav på både estetik, komfort och funktion. Produktionen av fönster kan ha negativa miljökonsekvenser, från råvaruutvinning till dess bidrag på en byggnads totala energiförbrukning vid bruksskedet. Denna studie fokuserar på återbruk av fönster för att minska miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten.Studiens syfte är att identifiera och optimera återbruksprocessen av fönster och samtidigt beakta miljö, ekonomi och kvalitetskrav. Frågeställningar inkluderar hur återbruk kan främjas, vem som styr och fattar beslut om återbruk, samt vilka kvalitetskriterier som behövs för fönster. För att besvara frågeställningarna kombineras de tre tillvägagångssätten; litteraturstudie, fallstudier och intervjuer med branschaktörer. Med tillvägagångssättet undersöks utmaningar, möjligheter samt vem som lämpligast driver frågan om återbruk av fönster i ett projekt. Målet med studien är att utforma en handlingsplan för resurseffektivt återbruk. Studiens teoretiska ramverk bygger på konceptet om cirkulär ekonomi, som syftar till att minska avfall och främja återanvändning.Resultatet av studien visar att både miljömässiga och ekonomiska aspekter motiverar återbruk av fönster inom bygg- och fastighetssektorn. De främsta utmaningarna identifieras som relaterade till logistik, brist på kunskap och motstånd mot förändring. Åtgärder såsom inventering, digitala logistikportaler och ökad medvetenhet föreslogs för att främja återbruk av fönster. Implementering av återbruk av fönster och därmed cirkulärt byggande kräver att dessa utmaningar adresseras, vilket kan underlättas om aktörer inom sektorn samarbetar. Utmaningar vid implementering kan uppstå på grund av bristande stöd från beslutsfattare och resursallokering. Begränsningar i tidigare forskning och den svenska marknadens förutsättningar kan påverka resultatets betydelse utanför Sverige. Studienbelyser vikten av ansvarsfördelning och att beakta hållbarhet genom hela byggprocessen. Kvalitetskriterier för återbruk av fönster avser energieffektivitet och kulturellt värde. Trots utmaningar som ekonomi och logistik, kan samarbete och kunskapsdelning effektivisera återbruksprocessen och leda sektorn mot en mer hållbar framtid.

Industries with energy costs as a large proportion of their total costs are greatly affected by the instruments deployed to cope with the Swedish climate and energy policy goals. With energy costs representing more than 30 % of the total costs, tomato cultivators are one of the affected industries. In order to remain competitive with other countries, a more resource- and cost-efficient cultivation of tomatoes in greenhouses is desirable in Sweden. Based on the concept of industrial symbiosis, this study investigates the prerequisites for a resource-efficient production of locally grown tomatoes in Sweden through the utilization of low grade industrial waste heat. The study is based on the foundry industry as the supplier of waste heat. To investigate the environmental, technical and economic potential of the exchange of waste heat, a comparative life cycle assessment, an inventory of the supply of industrial waste heat in Sweden, a compilation of potential technologies for the recovery of low grade industrial waste heat for heating greenhouses and a comparative life-cycle cost calculation were carried out. To investigate the possibility of realizing the potential, an interview study with the aim to identify key barriers, drivers and success factors for waste heat recovery as well as design options for the waste heat agreement was conducted. A design proposal for waste heat agreements between the operators were developed to show how some of the identified barriers can be overcome. The result shows that there is a great potential to reduce the carbon footprint from the production of tomatoes by utilizing waste heat. The result also shows that the amount of industrial waste heat in Sweden would be more than enough to make the country self-sufficient in tomato production. Today, there are no developed technologies for utilizing low grade waste heat for heating greenhouses. Using conventional techniques entail excessive costs due to the low temperatures. This is particularly true when the heat flow is not continuous. Therefore, technological development is necessary to increase the potential of the concept. The interview study indicates that the main barriers to realizing an exchange of waste heat are lack of knowledge regarding the available amount of waste heat, lack of continuous flows of waste heat and uncertainty regarding the design of an agreement for purchase/sales of waste heat. The main drivers are economic, but concern for future legislation on waste heat and social driving forces, such as creation of new job opportunities and a prosperous countryside, are also important. The success factors of greatest importance are the ability of both parties to benefit from the exchange, a mutual quest for both parties to be successful with their businesses and that there are other forces than economic ones to initiate collaboration on an exchange of waste heat. The majority of the identified barriers to waste heat exchange are associated with the collaboration between different parties. Therefore, it is important that these barriers are overcome by designing a waste heat agreement that is beneficial to both parties. The parts of the agreement that are crucial are the term of agreement, security of supply, allocation of costs and the price setting of the heat. Overall, it can be said that there is a great potential for the waste heat concept, but many barriers and questions remain before realization is possible. This study has contributed with knowledge about the current situation regarding the potential to realize a waste heat exchange between an industry and a greenhouse. The study provides insight into what remains to be established before the commercialization of the concept is possible. / Branscher vars energikostnader utgör en stor andel av de totala kostnaderna påverkas i stor utsträckning av de styrmedel som införts för att klara de svenska klimat- och energipolitiska målen. Med energikostnader som utgör drygt 30 procent av totalkostnaden tillhör tomatodlarna en av de branscher som påverkas. För att stärka sin konkurrenskraft gentemot andra länder krävs en mer resurs- och kostnadseffektiv växthusodling av tomater i Sverige. Med utgångspunkt i konceptet industriell symbios utreds i studien förutsättningarna för en resurseffektiv produktion av närodlade tomater i Sverige genom tillvaratagande av låggradig industriell spillvärme. Studien tar sin utgångspunkt i gjuteriindustrin som spillvärmeleverantör. För att utreda spillvärmeutbytets miljömässiga, tekniska och ekonomiska potential genomfördes en jämförande livscykelanalys, en inventering av tillgången på industriell spillvärme i Sverige och en sammanställning över möjliga tekniker för tillvaratagande av låggradig industriell spillvärme för uppvärmning av växthus respektive en jämförande livscykelkostnadsberäkning. För att utreda möjligheterna att realisera potentialen genomfördes en intervjustudie med syfte att identifiera viktiga hinder, drivkrafter och framgångsfaktorer för spillvärmeutbytet samt möjliga utformningar på ett spillvärmeavtal. För att visa på hur några av de identifierade hindren kan överbryggas togs ett förslag på avtalsmodell fram. Resultatet visar att det finns potential att minska klimatpåverkan från produktionen av tomater genom att utnyttja spillvärme. Resultatet visar även att mängden industriell spillvärme i Sverige är tillräcklig för att göra landet självförsörjande på tomater. I dagsläget finns dock ingen utvecklad teknik för att tillvarata spillvärme av låg temperatur för uppvärmning av växthus. Användning av konventionell teknik medför orimligt höga kostnader på grund av de låga temperaturerna. Detta gäller inte minst när ett spillvärmeflöde inte är kontinuerligt. Teknikutveckling är därmed nödvändig för att öka konceptets potential. Intervjustudien indikerar att de främsta hindren för att realisera spillvärmeutbyten är kunskapsbrist angående tillgänglig mängd spillvärme, brist på kontinuerliga spillvärmeflöden samt osäkerhet kring utformning av spillvärmeavtalet. De främsta drivkrafterna som identifierats är av ekonomisk karaktär men även oro för framtida lagstiftning angående spillvärme samt sociala drivkrafter, i form av vilja att skapa fler arbetstillfällen och en levande landsbygd, är av vikt. Betydande framgångsfaktorer är möjligheten för båda parter att tjäna på utbytet, ömsesidig strävan efter att bägge parter ska lyckas med sina respektive verksamheter samt att det finns andra drivkrafter än de rent ekonomiska för att inleda ett samarbete kring ett spillvärmeutbyte. Flertalet av de identifierade hindren för spillvärmeutbytet är förknippade med aktörssamverkan. Det är därför viktigt att dessa hinder överbryggas genom att utforma ett spillvärmeavtal som är förmånligt för bägge parter. De punkter i avtalet som är av störst vikt är bindningstiden, leveranssäkerheten, kostnadsfördelning samt prissättning. Sammantaget kan det konstateras att det finns potential för konceptet men att många hinder och frågetecken kvarstår innan en realisering är möjlig. Denna studie har bidragit med kunskap kring nuläget avseende möjligheterna att realisera ett spillvärmeutbyte mellan en industri och ett växthus. Studien ger inblick i vad som kvarstår att utreda innan kommersialisering av konceptet är möjligt.

Bakgrund och syfte: I svensk sjukhusvård har arbetet med att införa Lean eller Lean- inspirerade system pågått under de senaste årtiondena. Detta har inte varit helt problemfritt då Lean ursprungligen kommer från industrin och innehåller terminologi och tankesätt som speglar varuproduktion. Många anställda inom vården har svårt att ta till sig att deras arbetsplats skall ses som en produktionsenhet vilket kan försvåra implementeringen i verksamheten och det är inte heller självklart att det blir någon förbättring efteråt. Syftet med vår studie har varit att studera forskning och annan litteratur om effekterna av Lean-implementering i svensk sjukhusvård och vad det gett för resultat. Metod: Arbetet är genomfört som en litteraturstudie över tillgänglig forskning och litteratur som beskriver direkta effekter av Lean i svensk sjukhusvård. Resultaten är kategoriserade utifrån vilket område av verksamheten som påverkats. Resultat: En väl genomförd implementering av konceptet visar sig ha i huvudsak positiva effekter på väntetider för vård, genomloppstider för patienter, en smartare resursanvändning, förbättrat samarbete, minskad stress och ett bättre upplevt ledarskap. Resultaten visar också att en mindre lyckad implementering kan skapa en större förändringsrelaterad stress och högre personalomsättning samt att det finns en risk för suboptimering om enheter genomför förändringar isolerat från andra. Diskussion: Att Lean kan ha positiva effekter på arbetsplatsen anses vara väl underbyggt inte bara i denna sammanställning utan även i annan forskning. Utmaningen ligger snarare i införandet och strategier för detta då nästan hälften av alla organisationer som försöker sig på ett Lean-inspirerat förbättringsarbete misslyckas med att hålla det vid liv. En framgångsrik implementering kräver förankring i organisationens mål och visioner, uthållighet och en god systematik. Annars riskerar verktygen att bli en pålaga för en redan pressad personal och stjälpa snarare än att hjälpa organisationen.

Effektivitetsparadoxen, där flödeseffektivitet vägs mot resurseffektivitet, är en utmaning sominnebär en balansgång mellan resursers värdeadderande tid och flödesenhetersvärdemottagande tid. Viking Malt, ett av Europas största mälterier, är ett företag som tampasmed detta ställningstagande. Examensarbetet är genomfört vid deras produktionsanläggning iHalmstad där effektivitetsproblem uppdagats som en konsekvens av långa och varierandecykeltider i lastningsprocesser. Implikationerna blir försvårad planering och nekande avtilläggsbeställningar, varpå ytterligare kundsamarbeten uteblir. Dessutom finns ett missnöjebland de anställda som berör icke-ergonomiska arbetsmoment, vilket kan hämma effektivitetoch arbetssäkerhet. Syftet med examensarbetet har därför varit att utreda och ta fram rekommendationer för hurViking Malt kan arbeta för att effektivisera lastningsprocesserna. Dessutom förväntas arbetetbidra med ökad processkännedom samt förbättrad ergonomi och säkerhet. Syftet har uppnåttsgenom ett Sex Sigma projekt där problemlösningsmetodiken DMAIC tillämpats. Underexamensarbetets gång inriktades arbetet alltmer mot den lastningsprocess i vilken malten fyllsdirekt i en container, i rapporten benämnd loading (container). Examensarbetet har genom analyser av observationer, intervjuer och sekundärdata kunnatidentifiera faktorer som orsakat ett ojämnt flöde och icke-ergonomiska arbetsmoment.Förbättringsförslag har därför utformats för att motverka problematiken. Förslagen som beröreffektivitetsförbättringar har simulerats i syfte att validera dess trovärdighet och bidra medrealistiska kalkyler. En åtgärdsplan med lösningsförslag till icke-ergonomiska arbetsuppgifter och ineffektivalastningsprocesser har upprättats, vilket förutspås gagna fallorganisationens fortsattaförbättringsarbete. Konceptuellt framtogs ett ergonomiförbättrande verktyg som förväntasförbättra arbetsmiljö och ergonomi. De ekonomiskt kvantifierbara förslagen beräknas ökalastningskapaciteten med drygt 10,5 procent, vilket motsvarar en ökad bruttovinst med 1 047500 kronor årligen.

Textilindustrin står inför nya utmaningar till följd av den ökande globala textilkonsumtionenoch den ökande avfallsmängden. På grund av bomullens resursintensiva och miljöfarligaproduktion ökar förväntningarna att kunna möta framtidens textilefterfrågan med mindreresursintensiva och mer miljövänliga alternativ. Idag saknar vi en storskalig svensktextilåtervinning och det ökade textilavfallet kan samtidigt hanteras med hjälp av cirkulärekonomi. Genom en uppskalning av en kemisk återvinningsprocess utan stora materialförlusterkan hållbarare alternativ till bomull erhållas samtidigt som textilavfallet hanteras på ett effektivtsätt. Återvinningsprocessen omvandlar bomull till dissolvingmassa (en typ av textilmassa) förviskosproduktion. Därför undersöker vi i detta projekt vilka problem som finns och anger vårarekommendationer för att kunna realisera en sådan textilåtervinning för svenska textilflöden påen större skala, sett ur ett resurseffektivitets- och miljöperspektiv.Vi har genomfört ett kvalitativt projekt med stor vikt på litteratur. Kompletterande intervjuerhar genomförts för att identifiera och kartlägga olika steg i återvinningscykeln. Dessutom hartextilindustrins utveckling analyserats. Utifrån analysen har slutsatser dragits om hur framtidenssituation kan bli för cellulosabaserade textilier. Insamling, sortering, mekanisk och kemiskåtervinning har identifierats som huvudkomponenter och vår slutsats är att dessa behöverutvecklas gemensamt för en fungerande, resurseffektiv och miljövänlig textilåtervinning. Dettagörs för att undvika olika flaskhalsar i återvinningscykeln. Därmed kan en cirkulär ekonomiuppnås. Utifrån analysen konstateras att textilindustrin ändrar karaktär och blir allt merkemibaserad, likt ett bioraffinaderi, där man tar tillvara på alla restprodukter. / The textile industry is facing new challenges as a result of increasing global textile consumptionand the increasing volume of waste. Due to the resource-intensive and environmentallyhazardous production of cotton, expectations are increasing to meet future demand for textileproducts with less resource-intensive and more environmentally friendly alternatives. Todaywe lack a large-scale Swedish textile recycling and the increased amount of textile waste canbe handled by means of circular economy. By scaling up a chemical recycling process withoutmajor material losses more sustainable alternatives to cotton can be obtained while managingthe waste efficiently. The recycling process converts cotton into dissolving pulp (a type oftextile pulp) for viscose production. Thus, we will during this project investigate the problemsthat exist and give our recommendations to implement such a textile recycling for Swedishtextile flows on a larger scale, viewed from a resource efficiency and environmentalperspective.We have made a qualitative study with emphasis on literature studies. Additional interviewshave been conducted to identify and map out various steps in the recycling process. In addition,the development of the textile industry has been analyzed. Based on this analysis, conclusionshave been drawn about how the future situation may be for cellulose-based textiles. Collection,sorting, mechanical and chemical recycling have been identified as main components in therecycling process and our conclusion is that they need to be developed simultaneously for aresource efficient and environmentally friendly textile recycling. The purpose is to avoiddifferent bottlenecks in the recycling process. A circular economy could therefore be achieved.Based on our analysis, a conclusion can be drawn that the textile industry is changing itscharacter and is becoming more chemically intensive, similar to a biorefinery, where allresidues are used.

Tjänstefiering är en kontinuerlig process som hjälper tillverkningsföretag att addera tjänster till deras etablerade produkter. Gränsen mellan tjänster och produkter blir allt mer suddig och trenden mot ett tjänsteorienterat företag av traditionella produktorienterade företag medför stora förändringar inom många industrier. En av de industrierna är tillverkningsindustrin där krav på resurseffektiv produktion ökar. Detta arbete fokuserar på lastbilsbranschen i Sverige där det ses en tydlig utveckling av erbjudande som består av tjänster och produkter tillsammans. Dessutom står denna bransch för höga utsläpp som belastar miljön. Genom att erbjuda tjänster förväntas lastbilsbranschen både skapa bättre kundrelation och förlänga produkternas livscykel. En lyckad implementeringen av produkter och tjänster kallas för ett ”product service-system” (PSS). Det finns tre olika typer av PSS: Produktorienterad, Användningsorienterad och Resulatatorienterad PSS. Lastbilsbranschen i Sverige präglas främst av ett Produktorienterad PSS men de stora tillverkningsföretagen har tjänster från alla olika PSS. Scania som en ledande svensk lastbilstillverkare erbjuder en blandning av tjänster. Deras tjänsteportfölj inkluderar bland annat reparation, underhåll, uppgradering och återvinning av deras produkter som klassificeras som produktorienterade tjänster. Vidare erbjuder de även användningsorienterade tjänster som ”leasing” och uthyrning samt resultatorienterade tjänster och digitala tjänster som Fleet Managementtjänsten. De flesta tjänster som har studerats i rapporten bidrar till en ökad resurseffektivitet i lastbilsbranschen i Sverige. Andra slutsatser som har dragits under arbetets gång är följande: Digitaliseringen kommer främja de användnings- och resultatorienterade tjänsterna. Ju större företaget desto större sannolikhet att lyckas med en lönsam tjänstefiering.  Tjänster som finns tillgängliga idag som exempelvis förarutbildning, men även de kommande nya typer av digitala tjänsterna har för huvudsyfte att sanka kostnaderna for åkandet genom att minska bränsleförbrukningen. Ytterligare någon positiv påverkan erhålls av de tjänster som minskar slitaget på̊ lastbilen eftersom livslängden på̊ åkeriernas lastbilar ökar. Det är tydligt att tjänstefieringen har många fördelar med tyvärr är det fortfarande en stor utmaning för många av de mindre och medelstora tillverkningsföretagen i Sverige. Några av utmaningarna är den bristande kunskapen inom tjänstefiering och de stora organisatoriska förändringarna som en sådan process kräver. I samband med detta presenteras två olika modeller som har för syfte att underlätta implementeringen av tjänstefiering i tillverkningsföretagen. Den första modellen är Olivia och Kallenbergs modell och den andra är ATIT modellen som står för Avancerade tjänster i tillverkningsindustrin. / Servitization is a continuous process that helps manufacturing companies in the process of adding services to their established products. The line between services and products is becoming increasingly blurred and the trend towards a service-oriented company from a traditional product-oriented companies is leading to major changes in many industries. One of these industries is the manufacturing industry, where the demand for resource-efficient production is increasing. This report focuses on the truck industry in Sweden, where there is a clear development of offerings that consist of services and products together. In addition, this industry accounts for high emissions that burden our environment. By offering more services, the truck industry is expecting to create a better customer relationship and extend their product’s life cycle. A system with a successful implementation of products and services is called a product-service system (PSS). There are three different types of PSS: Product Oriented-, Usage Oriented- and Result Oriented PSS. The truck industry in Sweden is mainly characterized by the Productoriented PSS, but large manufacturing companies often offer services from all different PSS. Scania as a leading Swedish truck manufacturer offers a mix of services. Their service portfolio includes reparation, maintenance, upgrading and recycling of their products, which are classified as product-oriented services. Furthermore, they offer usage-oriented services such as "leasing" and renting, result-oriented services and digital services such as the Fleet Management services. Most services that have been studied in the report contribute to increased resource efficiency in the truck industry in Sweden. In conclusion, digitization will promote the usage- and resultoriented services. The larger the company, the greater the probability of succeeding in servitization. Services that are available today, such as driver training, but also the upcoming new types of digital services, aim to reduce the costs of driving by reducing fuel consumption. An additional positive effect is obtained from the services that reduce wear and tear on the truck which increases its life cycle. It is clear that the servitization has many advantages, but unfortunately it is still a big challenge for many of the small and medium-sized manufacturing companies in Sweden. Some of the challenges are the lack of knowledge in servitization and the major organizational changes that such a process requires. Additionally, two different models were presented which aim to facilitate the implementation of servitization in the manufacturing companies. The first model is Olivia and Kallenberg's model and the second one is the ATIT model.

Industri 4.0 är idag ett omtalat koncept inom industrin som innebär att fabriker ska digitaliseras och automatiseras för att kunna uppnå effektiva produktionsfördelar. Intern transport är ett av områdena som går att automatisera där man kan ersätta de traditionella truckarna med förarlösa truckar, så kallade Automated Guided Vehicles. Syftet med arbetet var att få en förståelse för vilka faktorer som är viktiga vid implementering av självkörande truckar. För att uppnå syftet använde studien sig av följande frågeställning: • Vilka viktiga faktorer behöver man ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar? Genom litteraturstudie, studiebesök, empiriskt material och ostrukturerade intervjuer kom studien fram till att följande huvudrubriker med tillhörande underrubriker är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar: System/IT Underhåll Batteri och laddning Support och service Förutsättningar i produktionen Övrigt Kostnader Målet med fallstudien var att ta fram en rekommendation angående vilken leverantör som är mest lämplig för applikationen utifrån specificerade krav och behov som möjliggör implementering av självkörande truckar i Electrolux’ produktion, med avseende på att förbättra arbetsmiljö och resurseffektivitet.