Bakgrund: Revisorers arbete går ut på att granska företag, detta sker delvis på plats hos företaget för att kunna samla in information för att sedan kunna genomföra en bra revision. Granskningen av företag i krissituation ställer högre krav på revisorn menar FAR. År 2020 drabbades världen av en pandemi vilket faller inom ramen för krissituation. Under pandemin rekommenderade folkhälsomyndigheten att alla företag som kan arbeta på distans bör göra det. Problemformulering: Hur har revisorers revisionskvalitet påverkats av distansarbete? Syfte: Studiens syfte är att få kunskap om hur kommunikationskanaler påverkar olika dimensioner av revisionskvaliteten när dessa kommunikationskanaler används. Studien önskar att bidra med kunskap om revisionskvaliteten ändras och i så fall hur den ändras när kommunikationen sker på distans. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det är fem revisorer som har intervjuats genom varsitt Zoom-samtal. Intervjupersonerna har valts genom ett strategiskt urval. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att revisionskvaliteten har delvis påverkats under pandemin. Dels har revisionskvaliteten försämrats när revisorer valt att föra distanskommunikation med nya klienter. I de fall revisorer haft en längre relation med klienten påverkas inte användningen av distanskommunikation på samma sätt. Kompetensen på revisionsbyrån har även påverkats då kommunikationen mellan medarbetare har minskat på grund av distanskommunikation. Studien redovisar även hur dimensionerna möjligheten att kontrollera processer och storleken på revisionsbyrån har blivit påverkad av distanskommunikation. / Background: Auditor’s work involves auditing companies, this is partly done on site at the company in order to be able to collect information and then be able to do a good audit. The audit of companies in crisis situations places higher demands on the auditor, according to FAR. In 2020, the world was hit by a pandemic, which falls within the framework of a crisis situation. During the pandemic, the public health agency recommended that all companies that can work remotely should do so. Question: How has the auditors audit quality been affected by distance work? Purpose: The purpose of the study is to gain knowledge about how communications channels affect different dimensions of audit quality when these communications channels are used. The study wish to contribute with knowledge about if the audit quality changes and if so how it changes when communication happens through distance. Method: The study was conducted using a qualitative method. There are five auditors who have been interviewed through Zoom. The interviewees were chosen through a strategic selection. Results and conclusions: The results of the study showed that the audit quality was partly affected during the pandemic. Partially the audit quality has deteriorated when the auditor has chosen to conduct distance communication with new customers. In cases where the auditor has had a longer relationship with the customer, the use of distance communication has not affected audit quality in the same way. The competence of the audit firm has also been affected as communication between employees has decreased due to distance communication. The study also reports how the ability to control processes and the size of the auditing firm has been affected by distance communication.

Today’s society is developing in a high paced environment and in line with this high pace an expansion is occurring in the accounting profession which is also creating a development in the industry. Since there is a possibility of scarcity in the future the demand for the accounting profession has increased. Thus, back in 2018 the authority changed the qualification requirements to become a certified accountant. Hence, to attract the population to apply for an accounting degree. The purpose of this study is to identify the requirements desired by the employer while in an accounting recurring process, both prior and subsequent the amendment of the law, furthermore whether a change has occurred. The data collection method has been in the form of document study, by reviewing job advertisements designed for the accounting profession then examining the requirements on personal abilities, experiences as well as knowledge desired before and after amendment of the law. 100 job advertisements were examined, the first 50 refer to prior and the remaining 50 refer to following the amended education requirements. The result was visualized on separate tables and charts. The study shows that the desire for personal abilities has reduced on the advertisements since the change in the requirements. Hence, after the change in law the employers are focusing on education and work experiences as these are more demanded in the job advertisements. Though, the view on the ideal characteristic in comparison with the previous research has not changed much. The personal characteristics that were mentioned in the previous research was ability to work as part of a team, independent, communication, analytical and ability to work professionally. However, the difference between the prior research and this study, demonstrates the importance characteristics in a professional accountant also includes the ability being driven, business behavior, service oriented, flexible, accurate and goal oriented. As a suggestion this study can be used for future studies and to take a further step into performing an interview for an accountant profession. For the reason being to comprehend a detailed image of how the accounting profession has been affected by the amendment of the law. This study is written in the Swedish language. / Dagens samhälle utvecklas i en hög takt och i takt med denna utveckling sker det en tillväxt inom revisorsprofessionen men även en utveckling. Då allt fler revisorer behövs och det finns risk för brist på yrket i framtiden, ändrade regeringen år 2018 utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor. Detta för att locka fler till att söka sig till utbildningen. Denna studie syftar till att identifiera vilka krav som arbetsgivarna eftertraktar vid rekrytering av revisorer, både innan och efter lagändringarna samt om det har skett någon förändring. Datainsamlingsmetoden har varit i form av dokumentstudie, genom att granska platsannonser riktade mot revisorer och studera kraven på personliga egenskaper, erfarenheter samt kunskaper som efterfrågades i platsannonserna både före och efter lagändringarna. Totalt granskades 100 platsannonser, där 50 av dessa berör innan ändrade utbildningskrav och resterande 50 platsannonser avser efter ändringarna av utbildningskraven. Dessa analyserades och resultatet visualiserades i separata tabeller och diagram. Resultatet av studien visar att efterfrågan på personliga egenskaper har minskats i platsannonserna sedan lagändringarna. Detta beror på att arbetsgivarna har efter lagändringarna fokuserat mer på utbildning och arbetslivserfarenhet då dessa efterfrågas mer i platsannonserna. Däremot har synen på ideala egenskaper i jämförelse med tidigare forskningar inte ändrats så mycket. De personliga egenskaperna som hade nämnts i tidigare forskningar var samarbetsförmåga, självständig, kommunikativ, analytisk samt professionell. Dock är skillnaden mellan tidigare forskningar och denna studie när det gäller viktigaste egenskaperna hos revisorer att det har även inkluderats egenskaperna driven, affärstänkande, serviceorienterad, flexibel, noggrann och målfokuserad. Förslagsvis kan framtida studier ta denna studie steget vidare genom att utföra intervjuer inom revisorsprofessionen. Detta för att få en mer detaljerad bild av hur revisoryrket har påverkats av lagändringarna.

Bakgrund: Trots att de nya utbildningskraven som togs i bruk 2018 förändrar revisorns väg fram till auktorisation förblir revisorsexamen densamma. Provet ska fortfarande säkerställa att revisorn besitter tillräckligt med kompetens och erfarenhet för att utföra lagstadgad revision. Medan somliga välkomnar en mer öppen och flexibel utbildning för revisorer, är andra kritiska och ifrågasätter utfallet av ett reducerat utbildningskrav.   Hösten 2019 var provets godkännandegrad endast 49 procent, samtidigt som antalet revisorer minskar och branschen snabbt förändras. Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Metod: Med en deduktiv ansats har hypoteser härletts utifrån befintlig teori och sedan testats empiriskt för att finna eventuella samband. Studien har utgått från två olika dataset och inkluderat sex provtillfällen under perioden 2017–2019. Dataset 1 har utgjorts av sekundärdata från Revisorsinspektionen och dataset 2 av primärdata från en webbenkät.  Resultat: Studiens resultat visar att universitet, betyg, byrå, ålder, provtillfälle samt förstagångsskrivare påverkar prestationen på revisorsexamen. Revisorer som är unga, har studerat vid något av de fem högst rankade universiteten, har höga universitetsbetyg, jobbar inom Big 4 och avlägger revisorsexamen vid vårtillfället samt är förstagångsskrivare har bäst förutsättningar att klara provet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Studien breddar också kunskapen inom området genom att inkludera variabler som sällan undersöks i sammanhanget, såsom universitetsbetyg och uppehåll. Det praktiska bidraget riktar sig främst till studenter då valet av universitet och revisionsbyrå kan påverka möjligheterna att erhålla auktorisation.

Studien avser undersöka faktorer som påverkar revisorers förändring i risk- och väsentlighetsbedömningar samt hur tidsbudgetpress påverkar bedömningarna. Ämnet är högst aktuellt då tidigare forskning menar att pressen och stressen i revisionsyrket aldrig varit högre.   Syftet med den här studien var att undersöka både tidigare beforskade och nya faktorer som påverkar revisorns bedömningar av revisionsrisk, väsentlighetsnivån, samt bedömning av risk- och väsentlighetsnivån under tidsbudgetpress. Målet var att analysera hur starka samband som föreligger mellan faktorerna och bedömningarna. För att uppnå syftet har tidigare forskning kring risk, väsentlighet, tidsbudgetpress, revisorns erfarenhet, personliga faktorer, revisionsbyrån samt revisionsklienten studerats. Utifrån insamlade fakta konstruerades 18 hypoteser som sedan testades genom en webbaserad enkätundersökning där 35 revisorers svar fångades.   Studien visar att kön, ålder, befattning, antal år i branschen och revisionsbyråns grad av formalisering är de faktorer som visats påverka bedömningarna av revisonsrisk, väsentlighetnivån samt de båda under tidsbudgetpress. 15 av studiens 18 hypoteser kunde undersökas och sex av dem accepterades med hjälp av icke parametriska test.   Studiens viktigaste bidrag är en ökad insikt för revisionsbranschen att tidsbudgetpress har en fortsatt påverkan på yrket, samt vilka individer som är mest utsatta. Bidraget ger revisionsbyråerna möjlighet att rikta fokus på att hitta relevanta lösningar för att minska tidsbudgetpressen och således öka kvaliteten på revisionen.

Vid tidigare gjorda studier har fokus riktats på personalomsättningen i revisionsbranschens största byråer vilket visat på en hög omsättning över tid. Tidigare forskning har undersökt huruvida revisorer lämnat byrån för en annan byrå eller för en annan bransch.   Syftet med den här studien är att få en fördjupad och nyanserad bild varför revisorn väljer att arbeta på en mindre revisionsbyrå. Frågeställningen är därför varför auktoriserade revisorer söker sig till små revisionsbyråer och vad som får revisorn att stanna kvar på den mindre byrån. Studien bygger på att försöka finna de faktorer som avgör att revisorn söker sig till den lilla byrån men också vad som gör att revisorn väljer att stanna kvar på den lilla byrån. Genomgång av tidigare litteratur inom forskningsområdet gällande revisionsprofessionen har genererat följande begrepp och termer; arbetsglädje och tillfredställelse, organisationskultur och motivation. De aktuella begreppen omsluts därefter av underfaktorer, som mynnar ut i studiens undersökningsmodell. För att kunna utforska och sammanställa modellen har en kvalitativ datainsamlingsmetod, i form av intervjuer genomförts.   Resultatet tyder på att flera faktorer inverkar vid val av byrå och har betydelse för att revisorn ska stanna kvar på den lilla revisionsbyrån. Vi kan också påvisa att några av faktorerna som belysts i tidigare litteratur inte bekräftas i vår studie och därmed ifrågasätts. Slutsatsen som kan dras av följande studie är att vissa faktorer som undersökningsmodellen resulterat i är av mer signifikant betydelse för val av den lilla revisionsbyrån varav de tydligast framträdande anledningarna är jämnare arbetsbelastning, bättre relationer på arbetsplatsen och en bättre balans mellan privat- och arbetsliv.

Bakgrund: Revisorsprofessionen har under senare år präglats av ökade kompetenskrav, där Revisorsinspektionen har försökt att framkalla en bredare kompetensbas genom att lätta på revisorernas utbildningskrav. En profession som utsätts för förändringar kan riskera att deprofessionaliseras genom att förlora utmärkande kännetecken, förtroende, auktoritet, kompetens och status. Det väcker ett intresse av att studera vilket avtryck som förändrade utbildnings- och kompetenskrav har lämnat på revisorsprofessionen. Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur förändrade utbildningsoch kompetenskrav påverkar revisorer ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Som en del av detta ingår att synliggöra hur revisorer upplever professionsidentiteten och har anpassat sig efter förändringen av professionen. Metod: Arbetet tillämpar en deduktiv forskningsansats med teoretisk utgångspunkt i professionsteori och professionsidentitet. Genom den teoretiska referensramen konstrueras en teoretisk modell som ligger till grund för utformandet av arbetets kvalitativa intervjustudie med auktoriserade och godkända revisorer. Slutsats: Studien visar att de nya utbildnings- och kompetenskrav på olika sätt har förändrat revisorsprofessionen. Revisorsprofessionen uppfyller fortfarande samtliga krav för att definieras som en profession. Kännetecknet specialiserad kunskap har däremot blivit mindre exklusivt, vilket kan liknas med en deprofessionalisering och statusförskjutning av dessa delar. Digitaliseringen och ökat kunskapsfokus upplevs å andra sidan skapa större förtroende för revisorn, samtidigt som arbetssättet beskrivs som mer homogent. De nya utbildningskraven upplevdes ännu inte ha haft inflytande på professionsidentiteten. Förändringarna har medfört att revisorsprofessionen snarare går från att utmärkas som en klassisk profession till att mer efterlikna en välfärdsprofession. Som följd föreligger uppfattningen om att revisorsprofessionen är under omdefiniering / Background: In recent years, the auditing profession has been characterized by increased competence requirements, where the Swedish Inspectorate of Auditors has attempted to create a broader knowledge base by easing the educational requirements for auditors. A profession that is subject to educational and competence requirement changes can risk deprofessionalization by losing distinctive characteristics, trust, authority, competence, and status. This raises an interest in studying the impact that changed education and competence requirements have had on the auditing profession. Purpose: The purpose of the essay is to contribute to a deeper understanding of how changing educational and competency requirements affect auditors from a professional theoretical perspective. As part of this, it involves highlighting how auditors experience professional identity and have adapted to the changes in the profession. Method: The essay applies a deductive research approach with a theoretical basis in professional theory and professional identity. Through the theoretical framework, a theoretical model is constructed that forms the basis for the design of the work's qualitative interview study with authorized and approved auditors. Conclusion: The results from the study shows that the new educational and competency requirements have changed the auditing profession. The profession still meets all the criteria to be defined as a profession. However, the characteristic of specialized knowledge has become less exclusive, which can be compared to a process of deprofessionalization and a shift in status. On the other hand, digitalization and increased focus on knowledge are perceived to create greater trust in auditors, while the work process is described as more homogeneous. The new educational requirements were not yet perceived to have influenced professional identity. The changes have led the auditing profession to move from being characterized as a classical profession to resembling more of a welfare profession. As a result, there is a perception that the auditing profession is undergoing a redefinition

Syfte: Syftet med studien är att identifiera digitaliseringens påverkan på revisorers kompetensutveckling över tid för att undersöka hur de tekniska kompetenskraven påverkat revisorsprofessionens traditionella kompetenser. Studien kommer att bidra till ökad kunskap om hur revisorer påverkas av digitaliseringen som råder. Metod: I studien har urvalet bestått av företagen som ingår i Big Four, det vill säga, Deloitte, PwC, KPMG och Ernst & Young. Det empiriska materialet härstammar från samtliga bolags årsredovisning från 2021/2022 respektive 2011/2012 eller 2013/2014 och rekryteringsannonser från 2022 respektive 2011 eller 2012. Studien har tillämpat en kvalitativ metod där en innehållsanalys genomförts av datamaterialet med kodorden digitalisering, kompetens, medarbetare, personal, utbildning och utveckling. Vidare utgår studien från en induktiv ansats. Slutsats: Studien visar att digitalisering påverkar revisorers kompetensutveckling. Företag implementerar tekniska lösningar som samhället efterfrågar och leder till att revisorernas kompetens utvecklas mot det tekniska. Detta genom utbildningar och revisorns egna ansvar att hålla sig uppdaterad inom den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen har även ställt krav på en ökad riskhantering som revisorerna behöver ha i åtanke när ny teknik implementeras inom organisationen de verkar inom. Originalitet/värde: Utifrån tidigare forskning är ämnet kring digitalisering inom revision relativt outforskat. Fokus har inte lagts till stor del på revisorns perspektiv, utan en del tidigare forskning har fokuserat på de risker nya arbetssätt skapar och därav ska denna studie bidra med ytterligare kunskap om hur revisorns roll i kunskapsavseende förändrats i takt med samhällets digitalisering. / Purpose: The purpose of the study is to identify the impact of digitization on auditors' competence development over time in order to investigate how the technical competence requirements have affected the traditional competences of the auditor profession. The study will contribute to increased knowledge about how auditors are affected by the digitization that prevails. Methodology: In this study, the sample consists of the companies that are part of the Big Four, i.e., Deloitte, PwC, KPMG and Ernst & Young. The empirical material originates from every of these companies' annual reports from 2021/2022 and 2011/2012 or 2013/2014 respectively and recruitment advertisements from 2022 and 2011 or 2012 respectively. The study has applied a qualitative method where a content analysis was carried out of the data with the keywords digitization, competence, employees, staff, training and development. Furthermore, the study is based on an inductive approach. Findings: The study shows that digitization affects the development of auditors’ skills. Companies implement technical solutions that society demands and lead to the auditors' competence developing towards the technological development. This is done through educations and the auditor's own responsibility to keep up-to-date in the technical field. Digitization has also placed demands on increased risk management, which auditors need to keep in mind when new technology is implemented within the organization they operate within. Originality/Value: Based on previous research, the subject of digitization in auditing is relatively unexplored. The focus has not been placed largely on the auditor's perspective, but some previous research has focused on the risks new working methods create and therefore this study will contribute with additional knowledge about how the auditor's role in terms of knowledge has changed in step with the digitization of society. This thesis is written in Swedish.

Entreprenörskap är en viktig del av samhällets utveckling eftersom det skapar möjligheter till fler jobb, innovation och ekonomisk tillväxt. En entreprenör bör besitta många olika kunskaper och färdigheter, där finansiell kompetens blir allt viktigare för att nå ekonomisk trygghet i dagens ständigt föränderliga finansiella landskap. En entreprenör kan dock inte kunna allt och nätverket blir därför en värdefull resurs för entreprenörens kompetensutveckling. I detta avseende antas revisorer och redovisningskonsulter vara vanliga och viktiga resurser för entreprenörer som söker rådgivning i finansiella frågor. Tidigare forskning har till största del fokuserat på att revisorer och redovisningskonsulter har betydelse för entreprenörens finansiella kompetens, men det finns fortfarande begränsad forskning kring hur samspelet kan förstås. Syftet med denna studie är därför att förstå vilken roll samspelet mellan entreprenören och deras revisor samt redovisningskonsult spelar för entreprenörens finansiella kompetensutveckling.  Studien utgår från en abduktiv ansats och tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska datan består av totalt 11 intervjuer, varav 7 entreprenörer från SME i Halland samt 2 revisorer och 2 redovisningskonsulter. För att analysera den insamlade empiriska datan används Gioia-metoden. Empirin visar att revisorerna och redovisningskonsulterna i olika omfattning har varit bidragande till entreprenörernas finansiella kompetensutveckling. Ett ömsesidigt förtroende och förmåga att anpassa språk anses vara särskilt viktiga faktorer för en långvarig relation och ett välfungerande samarbete. De entreprenörer som inte använde sin revisor eller redovisningskonsult som kunskapskälla hade istället andra personer i sitt nätverk som de använde som bollplank.  Studien fann att samspelet mellan parterna spelar en betydande roll för entreprenörernas finansiella kompetensutveckling. Faktorer såsom entreprenörens inställning och kompetensmässiga fas samt språkbruket mellan entreprenör och rådgivare påverkar samspelet. Studien fann även att entreprenörer och entreprenörskap är heterogena fenomen, vilket har en påverkan på samspelet och kompetensutvecklingen. För att uppnå ett effektivt samspel som främjar entreprenörens finansiella kompetensutveckling bör samtliga parter vara medvetna om dessa faktorer för att gemensamt anpassa kommunikationen därefter. / Entrepreneurship is an important component of societal development as it creates opportunities for more jobs, innovation, and economic growth. An entrepreneur should possess a diverse set of knowledge and skills, with financial competency becoming increasingly important in order to achieve financial security in today's ever-changing financial landscape. However, an entrepreneur cannot be expected to know everything, and therefore, networking becomes a valuable resource for an entrepreneur's competence development. In this regard, auditors and accountants are assumed to be common and important resources for entrepreneurs seeking advice on financial matters. Previous research has largely focused on the significance of auditors and accounting consultants for an entrepreneur's financial literacy, but there is still limited research on how the interaction between the entrepreneur and their auditor or accountant can be understood. The purpose of this study is therefore to understand the role that the interaction between the entrepreneur and their auditor or accountant plays in the entrepreneur's financial literacy development.  The study adopts an abductive approach and applies a qualitative research method. The empirical data consists of a total of 11 interviews, including 7 entrepreneurs from SMEs in Halland and 4 auditors and accountants. The Gioia method is used to analyze the collected empirical data. The empirical evidence shows that the auditors and accounting consultants have contributed to the entrepreneurs' financial literacy development to varying extents. Mutual trust and the auditors' and accountants’ ability to adapt their language are considered to be particularly important factors for a long-lasting relationship and a well-functioning cooperation. Additionally, the interaction is considered to be influenced by the phase the entrepreneur is in regarding their financial competence and the entrepreneur's attitude towards their financial competence. Entrepreneurs who did not use their auditor or accountant as a source of knowledge instead had other individuals in their network who they used as sounding boards. The findings indicate that the interaction between the parties plays a significant role in the development of entrepreneurs’ financial literacy. Factors such as the entrepreneur’s attitude and competence level, as well as the language used between the entrepreneur and advisor, influence the interaction. The study also found that entrepreneurs and entrepreneurship are heterogeneous phenomena, which impact the interaction and financial literacy development. In order to achieve effective interaction that promotes the entrepreneur’s financial competence development, all parties should be aware of these factors and adjust their communication accordingly.

Utbyte av information mellan revisor och kund sker i allt större grad genom digitala verktyg och med hjälp av digitala kommunikationsmetoder. Det innebär att revisionsprocessen blir mer automatiserad vilket resulterar i en minskning av fysiska möten mellan revisor och kund. I sin tur kan det leda till att relationen mellan parterna påverkas. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på revisorns perspektiv när digitaliseringens påverkan på revisor-kundrelationen har studerats. Genom att även inkludera kundperspektivet i denna studie kan eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer och kunder upptäckas. Vidare är digitaliseringen en ständig process där nya och mer utvecklade verktyg introduceras hela tiden. Således blir tidigare forskning snabbare irrelevant i jämförelse med en mindre föränderlig bransch.  Syftet med studien är att förklara hur digitaliseringen har påverkat relationen mellan revisor och kund ur ett revisors- och kundperspektiv. För att besvara syftet bygger studien på en kvalitativ forskningsstrategi där totalt åtta respondenter deltagit genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att fel kommunikationsmetod vid fel tillfälle kan leda till fler missförstånd och oklarheter, vilket i sin tur kan leda till minskat förtroende och en sämre relation. Således finns tecken på att när mer kommunikation mellan revisorn och kunden sker mer på distans, kan relationen mellan dem bli svårare att bygga upp. En konsekvens av att en bra relation inte finns kan bli att revisorn blir mer utbytbar vilket innebär ökad revisorsrotation. Samtidigt visar även resultatet att digitala verktyg och kommunikationsvägar kan leda till en mer relevant kommunikation vilket kan stärka förtroendet samt förbättra relationen. Revisorn kan genom att använda digitala hjälpmedel på rätt sätt skapa mervärde för kunden och därmed bygga en bättre relation. / Communication and exchange of information between auditor and client occur increasingly through digital tools and communication platforms. This means that the audit process becomes more automated which result in fewer physical meetings between auditor and client which could affect the relationship between the parties. Previous studies have mostly focused on how digitalisation might affect the relationship between auditor and client from an auditor-perspective. By also including the client-perspective in this study, we will be able to notice possible differences in perceptions between auditors and clients. Furthermore, digitalisation is an ongoing process where new and more developed tools available for auditors appear constantly. This means that previous studies will become irrelevant faster compared to a less changing industry.  The purpose of this study is to explain how digitalisation affects the relationship between auditor and client from an auditor- and client-perspective. In order to answer this purpose a qualitative approach have been adapted where a total of eight respondents have taken part through semi-structured interviews.  Findings show that more misunderstandings and uncertainties can occur if the wrong communicationmethod is used at the wrong time, which may damage the trust between the auditor and client and therefore also damage their relationship. Therefore, there are signs that when the communication is taken place on a distance to a greater extent, the relationship could become harder to develop. One consequence of a bad relationship could be that the auditor becomes more commutable which result in greater auditor-rotation. However, the findings also show that digital tools and ways of communicating can result in more relevant communication which could lead to a strengthened trust and better relationship. The auditor could therefore, by using the digital aids available in a way that creates value for the client, build a better relationship with them.

Digitaliseringen betraktas som en transformerande kraft i samhället med en betydande inverkan på revisionsbranschen. Revisionsarbetet utvecklas alltmer till att ske digitalt. Tidigare forskning har framhållit att revisorernas kompetensbehov har förändrats på grund av den tekniska utvecklingen. Revisionen har fungerat som en kontrollerande insats som säkerställer att den finansiella informationen är tillförlitlig. Syftet med studien är att öka förståelsen på hur digitaliseringen har förändrat revisorns arbetssätt. För att besvara syftet har studien använt en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer utfördes, från både mindre och större revisionsbyråer. Den teoretiska referensramen och empirin följer en struktur av revisionsprocess, digitalisering och kompetensbehov. Resultaten visar att digitaliseringen har haft en positiv inverkan på branschen och att effektivitet är en av dess främsta fördelar. Respondenterna upplever att digitaliseringen har förbättrat revisionsprocessen då arbetsutförandet har effektiviserats genom den ökade användningen av digitala verktyg. Vidare visar studien att det finns positiva konsekvenser av digitaliseringen inom revision. I enlighet med detta hävdar revisorerna i denna studie att digitala verktyg enbart bör betraktas som hjälpmedel vid revision. Respondenterna efterfrågar även att International Standards on Auditing, ISA, uppdateras för att bättre anpassas till den digitala utvecklingen, utan att hämma företagets förmåga att implementera nya tekniker. Slutsatsen av studien visar på möjligheter till att en ökad användning av digitalisering i revisionsprocessen kan leda till förbättrad revisionskvalité. / The process of digital transformations is regarded as game-changing power in the community, affecting the audit sector considerably. Digitalization is rapidly transforming the nature of audit work. Prior studies have emphasized that technological advancements have altered the competencies required of auditors. The primary function of the audit is to guarantee the credibility of financial data. The audit sector is one among others that is continually evolving in response to digitalization. The aim of the study is to enhance the comprehension of how the process of digitalization has transformed the approach of auditors towards their work. To achieve this aim, a qualitative method was used, in which eight certified auditors were interviewed through semi-structured means, from both smaller and larger audit organizations. The theoretical framework and empirical data follow a structure of audit process, digitalization, and competence needs. The analysis is grounded on the participants’ responses and relevant theory. The results indicate that the digitalization has yielded favorable outcomes for the industry, with enhanced efficiency being a significant benefit, and the respondents opine that the audit process has been enhanced by the adoption of digital technologies, leading to a more streamlined work execution.  Nonetheless, the study indicates that digitalization in auditing has both advantageous and disadvantageous outcomes. The auditors opine that drawbacks of digitalization can be remedied by implementing conventional audit techniques. Therefore, the auditors participating in this study contend that digital instruments must only be deemed as auxiliary aids to auditing. The participants additionally urge for the modernization of International Standards on Auditing, ISA, to effectively accommodate digital advancements, while not hampering the organization's capacity to implement new technologies. The conclusion of the study reveals that a higher utilization of digitalization during the audit process, can lead to improved audit quality.